25.11.1875 Hallinto-oikeus

Suomenkielinen teksti

Hallinto-oikeus

Syyslukukausi 1875

17. luento 25. marraskuuta

. Ei ole määrittelynsä perusteella hallinnollinen laitos. Toiminta toisenlaista. Mutta sikäli kuin valtion tavoitteisiin yleensä kuuluu koulutuksesta huolehtiminen, niin yliopistot ovat kuitenkin kaikkialla korkein oppilaitos ja siten valtion laitos. Ja vaikka niiden tärkein toiminta, luennot ja oppimisharjoitukset eivät olekaan lain soveltamista ja vaikka peruspiirteitä ei olekaan tarkoin paalutettu, niin näin suurella laitoksella on kuitenkin myös puhtaasti hallinnollisia tehtäviä. Vain niistä minun tulee tässä muistuttaa. Niiden osalta toiminta on luonteeltaan tavallista hallintoa.

Kuningatar Kristiinan antama perustamiskirja on päivätty 26. maaliskuuta 1640, yliopiston vihkiminen tapahtui 15. heinäkuuta 1640. Sen suoritti Pietari Brahe. Siirrettiin Helsinkiin 21. lokakuuta 1827 päivätyllä manifestilla ja avattiin täällä nimellä Suomen Aleksanterin yliopisto 6. lokakuuta 1828. Vanhimmat ”perustuslait” vuodelta 1655 olivat päteviä myös vuoden 1828 säädöksinä. Nämä uusittiin 1. lokakuuta 1852. Ja sen jälkeen on harjoitettu runsaasti lainsäädännöllistä toimintaa tämän yliopiston ympärillä. Vuonna 1858 annettiin useita lakeja, joista tehtiin osittaisia muutoksia ajalla 1859 – 11. toukokuuta 1868. Edelleen kaikkein tärkeimpiä olivat kuulutus 30. toukokuuta 1871 ja asetus 7. kesäkuuta 1873.

Ensimmäiseksi on pantava merkille: Ei ole Senaatin alainen laitos. ”Aleksanterin yliopisto on perustettu Hänen Keisarillisen Majesteettinsa oman korkean suojeluksensa alaiseksi.” On Kanslerin ylihallituksen ja lähinnä rehtorin ja konsistorin hallinnon alainen. Koska nämä eivät kenties ole samassa kaupungissa, asetetaan varakansleri hoitamaan paikan päällä yliopiston korkeinta hallintoa.

Yliopiston omistukset muodostavat sen erityisomaisuuden. Sekä yliopisto että sen professorit ovat vapaita ulkomaisesta sensuurista. Hoitaa itse nk. akateemisten kirjapainojen sensuurin. Ei tarvitse käyttöönsä leimapapereita. – Omaa tietyissä tapauksissa tuomio-oikeuden ja toimeenpano-oikeuden. Jne.

Keisari nimittää kanslerin. Hän on yliopiston korkein johtomies: Ilmoittaa Keisarille, minkä näkee olevan yliopistolle hyödyllistä. – Oikeus olla läsnä konsistorin kokouksissa. – Kaikissa tärkeissä tapauksissa konsistorin lausunto.

Kanslerilla on oikeus tutkia ja vahvistaa ehdotukset ohjesäännöistä, ohjeista ja muista yliopiston sisäisiä sääntöjä ja taloudellista hallintoa koskevista säädöksistä, jotka kansleri tai varakansleri laativat, elleivät ne ole ristiriidassa vahvistettujen periaatteiden kanssa.

Hän pyytää Keisarilta avoimen professorinviran täyttämistä konsistorin ehdotuksen puitteissa, – nimittää rehtoriksi yhden kolmesta ehdotetusta, nimittää dekaanit ja inspehtorit, – nimittää konsistorin ehdotuksesta sihteerit, varakirjastonhoitajat, anatomian prosektorin, lehtorit, asiamiehet ja harjoitusmestarin, hyväksyy dosentit ja antaa luvan promootioon.

valvoo yliopistoa lähemmin paikan päällä, – saa olla läsnä konsistorissa puheenjohtajana mutta ilman äänioikeutta, – nimittää vararehtorin, joka väliaikaisesti vaaditaan, ehdottaa dekaanit ja inspehtorit, myöntää korkeintaan 3 kuukauden virkavapauden Keisarin nimittämälle henkilölle, – muille myös pitemmäksi ajaksi, – sekä hoitaa koko joukon pienempiä tehtäviä. –

Hänen kauttaan esitys menee kanslerille.

vaali joka 3. vuosi 1. toukokuuta: kaikki vakituiset professorit valitsevat suljetussa lippuäänestyksessä, vaalikelpoisia (8. kesäkuuta 1858 annetun säädöksen mukaisesti) ovat kaikki, jotka ovat olleet professoreita vähintään 2 vuotta. Kansleri nimittää yhden kolmesta.

Yliopiston omaisuuden ja taloudellisten asioiden hoito.

Tietty kurinpitovalta. – Hoitaa yliopiston toimeenpanovaltaa.

Sijaisena vararehtori.

muodostaa rehtori puheenjohtajana ja 12 vakituista professoria, nimittäin 2 teologian, 2 juridiikan, 2 lääketieteen professoria, 3 kummastakin filosofian osastosta tiedekunnan virkaiän mukaan. = Senaatti.tillagt i marginalen Kuitenkin kaikki professorit osallistuvat rehtorin ja vararehtorin vaaliin, tekevät ehdotuksia avoimien opettajanvirkojen ja ylimääräisten professorien tehtävien täyttämisestä – litteratuesta luopumisesta.

Rehtori määrää kokoontumiset ja esiteltävät asiat. – Lähettää luettelot kanslerille: joka vuosi luennoista ja muista, puolivuosittain summittaiset laskelmat, – 3 kuukauden välein konsistorissa, talousosastoissa ja kurinpitolautakunnissa käsitellyistä ratkaistuista ja ratkaisemattomista tapauksista.

Oma tuomio-oikeus Keisarin nimittämien virkamiesten virkavirheistä ja laiminlyönneistä kuten myös muiden opettajien ja virkamiesten raskaammista rikkomuksista (rehtoria lukuun ottamatta) – kun yliopiston virkamiehiä annetaan ilmi esimiehen halveksunnasta, ja kun syntyy riitaa heidän välillään palkkaeduista ja muista oikeuksista.

Konsistorin . Puheenjohtajana rehtori, jäseninä vararehtori, laskentatoimen inspehtori ja 2 professoria. Konsistori valitsee kolme viimemainittua omien vakituisten jäsentensä keskuudesta. – Se hallinnoi talousasioita, rakennusten huoltoa, varojen lainaamista jne. kassan inventointia ym.

Kansliassa 1 sihteeri, 1 notaari ja 1 amanuenssi konsistorin nimittäminä.

Konsistori nimittää kamreerin, lisäksi asiamies.

Muut asiat perustuvat yliopiston nk. sisäiseen lainsäädäntöön. – Eräänlainen valtio valtiossa. Yliopistoa koskevat lait sentään antaa Senaatti.

Monissa muissa maissa yliopistot eivät ole yhtä itsenäisiä.tillagt i marginalen

. Koska uusi valtiokonttori irrotettiin Suomen Pankista, jossa valtionrahastojen hallinto on tähän saakka ollut omana osastonaan, kuten jo aikaisemmin viittasin esittäessäni valtiokonttorin finanssitoimituskunnan alaisena olevana laitoksena, niin sen vuoksi selostan nyt lähemmin ne tärkeimmät historian vaiheet, jotka koskevat Suomen Pankin organisaatiota. – Palaan sen vuoksi vain yhteen niistä, suureen muutokseen 9. joulukuuta 1867, jolloin se siirrettiin Säädyille, § 1: ”Säädyt ottavat hallintoonsa ja vastuulleen ne pankkiin perustetut primitiivi- ja hypoteekkirahastot, joiden nimi tämän jälkeen on Suomen Pankki, sekä hoitaa pankin valvontaa valtuuston välityksellä.” Tämä tuli voimaan 1. tammikuuta 1868., – § 2 Jokaisilla valtiopäivillä on 4 pankkivaltuutettua, 1 kustakin säädystä, nämä valitsevat keskenään puheenjohtajan ja alkavat säätyjen ohjeen mukaisesti pankin hallinnon , – seuraavien valtiopäivien loppuun mennessä. Siten eivät edes he , vielä vähemmän säädyt itse. Samana päivänä julkaistiin myös ensimmäinen säätyjen ohje pankkivaltuustolle. Siihen sisältyi muun muassa, että seuraaville valtiopäiville oli laadittava ehdotus pankin täydellisestä ohjesäännöstä, joka alistaa sen säätyjen tarkastettavaksi. Mikä myös tapahtui. Tarkastettiin vuonna 1872. On nyttemmin julkaistu 26. heinäkuuta 1875.

: ylläpitää maan rahalaitoksen vakavuutta ja varmuutta sekä edistää ja helpottaa maan rahaliikennettä. – tuottaa tavallisia pankkitoimintoja. § 3

Säätyjen pankkivaltuuston valitsema Suomen Pankin hallitus ja sen varamiehet toimivat valtiopäiväjärjestyksen määrittelemällä tavalla.

Pankkivaltuustolla on oikeus harjoittaa säätyjen puolesta ja ohjeen mukaan sitä Suomen Pankin hallinnon valvontaa, jota pankin järjestys, turvallisuus, vakavuus ja edistäminen edellyttävät. – Tällä tavoin se ei ole kuitenkaan täysin vieras hallitukselle. – Hänen Majesteetilleen on ilmoitettava ja tehtävä ehdotuksia selvityksistä tai voimassa olevien säädösten muuttamisesta, kun ne kohdistuvat Suomen Pankin luotettavaan setelien liikkeellelaskuvarantoon, lainakorkoihin ja muihin seikkoihin, joita suhde yleisöön edellyttää. Keisari voi vahvistaa ne olemaan voimassa seuraavien valtiopäivien päättymiseen asti. Valtuusto päättää ohjeista kamreerille, kassanhoitajalle ja asiamiehelle sekä pankin konttorille ja edustajille, – mutta ne on vahvistamista varten lähetettävä Senaatin talousosastolle. Samoin on tehtävä tietyissä muissa asioissa. – Tällaisia valtuuston esityksiä ja ehdotuksia ei voi hyväksyä vain osittain, vaan ne on kaikin osin hyväksyttävä tai hylättävä. – Selitys: = säätyjen päätös lakikysymyksissä.tillagt i marginalen

Tietyissä asioissa, erityisesti niissä, jotka koskettelevat pankin vekseliosto- ja lainaliikettä eli korkokannan ja laina-ajan määrittelemistä ym. pankkivaltuusto antaa määräyksen kokoonnuttuaan ensin yhdessä pankin johtajiston kanssa. – Muista, pienemmistä asioista voidaan päättää ilman tällaista kokousta. (Näitä ei tähän saakka ole ollut, ne alkavat vasta vuodesta 1876 lähtien.) Muu valvonta: kassojen inventoinnin tarjoaminen, varmistaminen, ettei metallikassa pääse vähenemään, vaan se turvataan lainaverolla.

Kokoontuminen puheenjohtajan kutsusta – yksi sihteeri. Pankkivaltuusto vastaa vahingosta ja tappiosta, joka sen toiminnan vuoksi aiheutuu Suomen Pankille.

: johtokunta, 1 puheenjohtaja, jonka Keisari nimittää yleisenä luottomiehenä, 2 jäsentä, jotkaHänen Majesteettinsa myös nimittää, mutta johtokunnan ehdotuksesta.

Ohjesäännön rajojen ja pankkivaltuuston määräysten puitteissa johtokunnalla on täysi päätösoikeus esim. . – Kaikissa yksityiskohdissa on otettava huomioon pankin intressit ja vaalittava niitä. Tehtävät on jaettu siten, että puheenjohtajalla, joka avaa kaikki kirjeet ja sähkeet ja määrää asioiden esittelemisen, on käsissään kokonaisuuden johtaminen, setelinvalmistuksen valvominen, tietyt inventaarit, – erityisen valvonnan kohteina ovat ulkomaiset liikeasiat. –

Lainoppineet jäsenet laativat muistioita, valvovat kansliaa, asiamiestä, arkistoa, lausuvat mielipiteensä turvallisuuteen tähtäävästä toiminnasta. Muut jäsenet: valvovat kamreerikonttoria ja kassanhoitajien palvelutehtäviä.

Henkilökunta: 1 sihteeri, 1 asiamies, 1 ensimmäinen ja 1 toinen kamreeri, 1 ensimmäinen, 1 toinen, 1 vekselikassanhoitaja, 1 kirjaaja, 2 kirjanpitäjää, lisäksi ylimääräisessä virassa konttorikirjureita ja kanslisteja.

Johtajisto valitsee ja nimittää kaikki virkamiehet. Heidän tehtävänsä ilmenee heidän nimityksistään.

Jäljelle jää vielä – Säädyt määräävät neljä reviisoria ja heille varamiehet. He kokoontuvat pankkivaltuuston kutsusta 2. huhtikuuta. Valitsevat keskuudestaan puheenjohtajan. Antavat toimintakertomuksen pankkivaltuustolle.

. Keskusvirastot, joiden kunkin toimiala kattaa koko maan, ulottuvat valtion kaikkiin osiin, ja silloin on oltava asioiden runsauden ja laadun mukaan sopiva määrä viranomaisia ja virkamiehiä jokaiseen hallinnonalaan kuuluvien asioiden hoitamiseen ja niiden käyttöön ottamiseen. Jotta jokainen virkailija ehtisi tehdä sen, mikä hänelle kuuluu, jokaisen toiminnan täytyy olla rajoitettu maassamme vain tiettyyn alueeseen, jonka suuruuden määrää kyseisen asian laatu ja tehtävämäärä. Tällä tavoin syntyy välttämättömyys paikallisesta hallinnosta vastakohtana keskushallintoon, joka kattaa koko maan. – Koska paikallishallinnon käsitteeseen sisältyy sen rajaaminen tiettyyn alueeseen, siitä seuraa, että paikallisten viranomaisten ja virkamiesten toiminnan osalta maan täytyy olla jaettu tiettyihin alueisiin, joista jokaiselle viranomaiselle ja virkamiehelle osoitetaan se, jonka piiriin hänen toimintansa asettuu. Tästä siis hallinnollinen jako = hallinnon kannalta suoritettu jako.

Seurausta Ruotsin kolmesta ristiretkestä oli erillinen maakunta (ru höfdingadöme). Vuonna 1635 viisi lääniä, vuonna 1775 kuusi lääniä – vuonna 1831 nykytilanne tiettyine vuoden 1868 säädöksineen. 11. toukokuuta 1869.tillagt i marginalen

Suomi on julkisen siviili- ja osin myös finanssihallinnon vuoksi jaettu 8 lääniin, 51 voutikuntaan eli kihlakuntaan ja 252 nimismiespiiriin ja 35 kaupunkiin. – Toinen jako taas on tehty oikeudelliselta kannalta: – 3 hovioikeuden alueella 59 tuomiokuntaa, 35 raastupaa ja järjestysoikeus. Kirkolliselta kannalta taas 3 hiippakuntaa, 40 rovastikuntaa, 266 pastoraattia, 485 seurakuntaa.

Lukuisat paikallisviranomaiset hoitavat useisiin hallinnonaloihin kuuluvia asioita, esim. maaherrat, maistraatit, kun taas toiset ovat tarkoin rajattuja, esim. tullihallinto, postihallinto. – Tehtävien muodollisen laadun osalta korkeammissa viroissa on sekä päättäjiä että toimeenpanijoita, – alemmat on rajattu suorittamistoimenpiteisiin. –

Kätevintä on esittää nämä samassa järjestyksessä kuin ne keskusvirastot, joihin ne liittyvät.

1) . Maaherra ja lääninhallitus. Tämä toiminta koskettelee tosin kaikkia hallinnonaloja, joten sen voidaan sanoa olevan kaikkien Senaatin talousosaston toimituskuntien alainen. Siksi se otetaan esiin ensimmäisenä, myös koska maaherran tehtävä on pitää yllä erityistä kuria ja järjestystä. Hänellä on eniten tekemistä siviilitoimituskunnan kanssa. – Maaherra-nimitys muutettiin 10. huhtikuuta 1837 kuvernööriksi tehtävien pysyessä ennallaan. Kuvernööri hoitaa lääninhallitusta keisarillisena käskynhaltijana. Asiat on jaettu 2 erilliseen osastoon 1) lääninkansliaan, 2) lääninkonttoriin, jonka alaosastona on lääninverotoimisto. 1. osaston esimies on lääninsihteeri, jota avustaa varalääninsihteeri ja lääninkanslisti. 2. osastoa johtaa lääninkamreeri apunaan varalääninkamreeri, lääninkirjanpitäjä ja lääninkonttoristi, lääninrahastonhoitaja ja apulainen.

Kuvernöörin nimittää Hänen Majesteettinsa luottomiehenään sekä lääninsihteerin ja lääninkamreerin ehdotuksen pohjalta. Kaikki varamiehet ja rahastonhoitajat sekä lääninkirjanpitäjät nimittää Senaatti kuvernöörin tekemän ehdotuksen pohjalta.tillagt i marginalen

Kuvernöörin tehtävät on ilmoitettu kuninkaallisessa maaherran ohjeessa, joka on päivätty 4. marraskuuta 1734. Useimmat hallintoasioita koskevat lait ottavat esiin joitakin kuvernöörin tehtäviä. Ne käsittävät vielä kaikki mahdolliset hallintoasiat. Sisällöt noudattavat a) (uskonnon ja siveyden valvonta) yleistä järjestystä ja turvallisuutta, kuvernööri on läänin korkein poliisiviranomainen, – lainkäytön kulun valvonta, tuomioiden ja päätösten toimeenpano ja vankeinhoito – vero- ja veronkantolaitosta koskevien tapausten sekä ylimääräisten tavaroiden ja maksujen käsittely, kruununmakasiini – valtion kiinteän omaisuuden hoito, tiet ja liikennöinti yleensä. Julkiset rakennukset – läänin elinkeinottillagt i marginalen – terveyden ja köyhäinhoito kuuluvat kuntien asioihin. – Mainituista kaikki kuuluvat lääninkansliaan vero- ja veronkantoasioita koskevia sekä niitä maksuja ja valtion omaisuuksia lukuun ottamatta, jotka kuuluvat konttorille. – Esittelijänä – lääninsihteeri – lääninkamreeri, vara – vara.

Erityisinä aikoina enemmän tai vähemmän laajoja kertomuksia Hänen Majesteetilleen ja Senaatille, kenraalikuvernöörille ja prokuraattorille, 5-vuotiskausi, vierailu 3 kertaa vuodessa.

Kuvernöörillä yksin päätösoikeus, mutta hänen on kuitenkin kuultava esittelijöiden mielipide, joka merkitään pöytäkirjaan, ellei kuvernööri ole samaa mieltä, muutoin katsotaan, että esittelystä oltiin yhtä mieltä. Jos kuvernööri on poissa tai laillisesti estynyt, niin lääninsihteerin ja lääninkamreerin on hoidettava asioita yhdessä – yhteisvastuulla niistä päätöksistä, joista he ovat yhtä mieltä. Jos mielipiteet eroavat, päätökseksi tulee esittelijän mielipide, ja hän on yksin vastuussa, jos toinen on merkityttänyt oman mielipiteensä pöytäkirjaan.

Rahastonhoitaja ottaa vastaan julkiset varat, pitää ne tallessa, suorittaa maksut ja lähettää rahat eteenpäin. Kuvernöörin alainen on edelleen myös , jonka Senaatin talousosasto valitsee hoitamaan ja selvittämään kruununmakasiiniin veronkannon yhteydessä tuotuun viljaan liittyvät asiat.

Kuvernöörin alaisia ovat virkamiehet ja viranomaiset, jotka osittain täyttävät kuvernöörin määräykset, osittain toteuttavat niitä yleisiä säädöksiä ja erityisohjeita, joita heille on voitu noudatettaviksi antaa.

a) , yksi jokaisessa kihlakunnassa. Senaatin talousosasto nimittää kuvernöörin ehdotuksen tai ilmoituksen mukaan. Panevat toimeen kuvernöörin määräykset, valvovat kruunun ja yleistä oikeutta tapauksissa, jotka koskevat yleistä järjestystä ja turvallisuutta, verolaitosta, kruununmaita ym. vastaavaa ja edistävät näistä päätettyjen tuomioiden täytäntöönpanoa, – ja toimittavat varsinaisten verojen veronkannon. Voivat myös toimia yleisenä syyttäjänä. b) Kihlakunnan kirjurin valitsee talousosasto hoitamaan verojen maksuunpano- ja manttaaliluetteloita. Ohjeet 1688–1689. Toimii kruununvoudin apulaisena virassa sekä hoitaa maaseudun poliisien ohella vangitsemisten toimeenpanoa ym. Kuvernööri asettaa virkaan , jota varten on lukuisia säädöksiä ja erillismääräyksiä.

c) – kuvernöörin ja kaupunginhallitusten alaisia – ja siten kunnallisia viranomaisia. – Niiden tehtävä on hoitaa kaupungin hallinnon toimeksiannosta kaikki, mikä kuuluu toimenpanoasioihin, veronkantoon sekä turvallisuus- ja järjestys-, siveys- ja terveyspoliisille. – toimii niiden alaisena ja hoitaa syyteasioita. – Maistraateista lähemmin, kun tullaan kunnallishallintoon.

d) Tähän kuuluvat vielä , joita on vain Helsingissä, Turussa, Viipurissa, perustettu Turkuun 1816, Helsinkiin 1826, Viipuriin 1836.

Helsinkiä tällä hetkellä koskevat säädökset on päivätty 6. toukokuuta 1861. – 1 poliisimestari, 1 alainen, eli joko 1 juristi tai sitten 2 jäsentä, 1 sihteeri, 2 notaaria ja 2 ylimääräistä kanslistia kamaritoimituskunnan menotililtä. Nämä kenraalikuvernööri nykyään nimittää 5. marraskuuta 1866 päivätyn kuulutuksen mukaisesti, ja hän voi myös heidät erottaa. – Viipurissa ja Turussa on vain poliisimestari ja jäsenet, aikaisemmin Turussa oli notaari, Viipurissa sihteeri ja komissaari. Jäsenet määrää kenraalikuvernööri.

Pohdintaa henkilöiden asemastatillagt i marginalen

2) Pienempiä laitoksia, maakunnallisia, – linnan- ja lasarettien valtionosuudet.

3) Postihallinto ja [...]oläslig/saknad text – 4) lehdistöasiamies, – 5) vankilanjohtajat ja muut tähän kuuluvat virkamiehet. – Heidän ohjeensa on annettu keskuslaitosten kohdalla mainituissa säädöksissä.

2) Lääkintölaitoksen ylihallituksen alaisina toimivat paikalliset virkamiehet. Maan lääkärihenkilökunnan muodostavat piirilääkärit – 51 piiriä monien ohjesääntöjen mukaisesti. Uusimmat on päivätty 25. lokakuuta 1870 ja 20. helmikuuta 1872. – Piiri on sääntöjen mukaan nykyään yhtenevä kihlakunnan kanssa. Piirilääkärien tehtävä on valvoa kukin omassa piirissään julkista terveydenhoitoa ja huolehtia yksityisestä – valvoa tähän kuuluvia laitoksia tai virkaan asetettuja henkilöitä, – suorittaa virkamatoja tartuntapaikoille, toteuttaa oikeuslääketieteellisiä tarkastuksia ja ruumiinavauksia, antaa raportteja, kertomuksia ym. Kaupungeissa kaupunginlääkäreillä on samanlainen työ – mutta heidät ottavat ja palkkaavat kunnat. – Lisäksi rokotuksia ja testejä.

Sairaanhoitolaitoksista voidaan mainita lääninlasaretit ja lisäksi jokaisessa läänissä muista yksi, jossa on sairaalalääkäri sairaanhoitoa ja hallintotoimitsija talousasioita varten. Helsingin julkinen sairaala ei kuitenkaan ole vain Uudenmaan lääniä vaan koko maata varten. – Mielisairaanhoitoon: lääninlasaretti mielisairauden tutkimista varten. – 2 mielisairaalaa, Lapinlahdessa ja Seilissä – edellisessä lääkäri, jälkimmäisessä ei.

Läänineläinlääkäri, 1 jokaisessa läänissä.

3) . Postikonttori ja postitoimisto – edellisissä postinhoitaja, jälkimmäisessä esimies eli tiskien edessä oleva. Suuremmissa konttoreissa ekspeditööri ja konttorinkirjuri, myös kirjanpitäjä.

4) on asiamies niillä paikkakunnilla, joissa on kirjapainoja ja joissa lehtiä ilmestyy.

5) Läänin- ja kihlakunnanvankilat. Rangaistusvankila, parannuslaitokset.tillagt i marginalen

5) Suomen ulkopuolella on paikallinen virasto, joka tässä otetaan sopivasti esiin, koska passikysymykset kuuluvat Senaatin siviilitoimituskunnalle, nimittäin . Se kuuluu ministerivaltiosihteerin valvonnan alaisuuteen. Sen tehtävä on järjestää passituksia Venäjällä oleskeleville Suomen kansalaisille. Asetus 13. maaliskuuta 1819, joka koskee useiden Suomesta tulijoiden passituksesta venäläisille paikkakunnille huolehtivia viranhaltijoita. Jokaisen tulisi ilmoittautua valtiosihteerin virastoon järjestetyssä erityistoimituskunnassa. Siihen kuuluu 1 päällikkö, jonka Keisari nimittää ministerivaltiosihteerin esityksestä, 2 sihteeriä, 1 oikeudenkäyntiavustaja, koko joukko alempia virkamiehiä, korkeammat nimittää ministerivaltiosihteeri, alemmat viraston päällikkö.

Tullihenkilöstö

1) 3 tullipiiriä, läntinen Uudestakaupungista pohjoiseen, – etelään, Ahvenanmaalta Viipurin lääniin, – itäinen, tämä lääni ja Laatokka. – Jokaisessa tullipiiripäällikkö, joka tehtäviin kuuluu tarkastus. Muilta osin 29 tullikamaria, jokaisella oma piirinsä. Ohjesääntö päivätty 28. toukokuuta 1839. Tullikamareissa on myös konttorikirjuri, suurimmissa pakkahuonetarkastajia ja kontrolloijia.

Tullihallintopäällikkö, – pitää alkuperäpäiväkirjoja, ottaa vastaan maksuja, huolehtii toimituksista; on myös piiriin kuuluvan laskentatoimen päällikkö.

Lisäksi on 9 raja- ja 2 tulliviskaalia. Kiintiövalvonta höyry- ja purjealuksilla. Heidän yläpuolellaan ylivalvontamiehet.

2) – 8 luotsipiiriä, – luotsivalvoja. – Luotsivirkamiehiä ovat oltermannit, luotsit ja oppipojat, jotka on jaettu eri luotsiasemille. Lisäksi majakoissa on henkilökuntaa. –

3) Finanssitoimituskunnan alaisuuteen kuuluvia oppilaitoksia ovat Helsingin polyteknillinen koulu, Turun ja Vaasan teknilliset reaalikoulut sekä – Turun, Helsingin, Vaasan, Oulun, Maarianhaminan ja Viipurin merenkulkuoppilaitokset.

on maanmittausyksikkö, jonka muodostavat kunkin läänin lääninmaanmittari ja sihteeri, sekä yhtä suuri määrä vanhempia ja nuorempia, myös määräaikaisia komissiomaanmittareita 15. toukokuuta 1848tillagt i marginalen, edelleen vakaamislaitos, mittojen, määrien ja painojen vakaaja.

Muutoin sitten kaikki verojen ja maksujen kantajat – erityisesti maalaiskuntien konttoreissa sekä kamari- että finanssitoimituskunnan alaisia.

– kadettikunta ja joukot, niistä ei tässä mitään lähempää pohdittavaa.

. paikallisviranomaisia. 1 tuomiokapituli jokaisessa hiippakunnassa, piispa puheenjohtajana. – 3 teologijäsentä, joiden lisäksi tuomiokapitulin sihteerillä on pysyvä istuinpaikka ja ääni kapitulissa. Asessoreista valitaan 2 samassa järjestyksessä kuin piispatkin, mutta hiippakuntakaupungin kirkkoherra tuomiorovastiksi nimitettynä on itsestään selvä jäsen. Tuomiokapitulin kautta kulkee hallinto kirkon ja valtion välillä. muita osin käsitellään kirkollishallintoa myöhemmin erikseen.

2) Julkiset oppilaitokset.

Keisarin Suomea varten antama kouluasetus päivätty 8. elokuuta 1872. Julkiset alkeisoppilaitokset, – valmistavat yliopistoihin, – , jotka osin jatkavat ja laajentavat kansakoulun kursseja, – osin valmistavat ammattikouluja varten. 2 , – 1 reaalilyseo. Lyseot joko 4- tai 7-luokkaisia.

Rouvasväen koulut 4-luokkaisia, 1 korkeampi tyttökoulu Helsingissä, siinä 7 luokkaa.

3–5 jäsentä, jotka kunnat valitsevat 3 vuodeksi kerrallaan valitsijamiesten kautta. Nämä ehdottavat useita, joiden joukosta ylihallitus nimittää tarpeellisen määrän. Neuvosto valitsee keskuudestaan puheenjohtajan.

Valvoo oppilaitoksen etuja.

, ylä- ja alakansakoulut 11. toukokuuta 1866 annetun asetuksen mukaan – kansakoulujen tarkastaja valvoo lähinnä kouluja jokaisella paikkakunnalla, hänen rinnalleen tulee kansakoulujen johtokunta. Edellisen nimeää maaseudulla kouluylihallitus, kaupungissa kunta. Johtokunta valitaan. Jyväskylässä, Tammisaaressa, Uudessakaarlepyyssä. Muistuta, mitä yliopistosta on sanottu.

Insinöörikunta – 6 piiriä, jossa kussakin oma insinöörinsä.

Saimaan kanavalla päällikkö ja 2 piiripäällikköä.

Tarkastajat valtion 8 kanavalle.

Valtion rautatiehallinnosta on huomattava, että nyt siinä on sekä keskus- että paikallishallinto. – 1 päällikkö, – apulainen – kanslia ja konttori sekä kassanhoitajia. – 1 liikennejohtaja – jolla oma kanslia, sekä asematarkastaja ja asemamestari. – 1 ratajohtaja ja ratainsinööri, 1 koneinsinööri apulaisineen.

– 11 tarkastuspiiriä, jokaisessa 1 ylimetsänhoitaja ja useita metsänhoitajia, jotka ovat kukin esimiehiä omalla toiminta-alueellaan, joita on 51.

Evon metsäkoulu.	⎱
Maanviljelysopistot – Mustialassa ja Kurkijoella	⎰	eivät varsinaisesti paikallisia.

Maanviljelyskoulut – 2 nk. valtion agronomeja ja 10 lääninagronomeja valmistavaa (2 Turussa ja 2 Kuopiossa). – Kynnönneuvoja.

Ruotsinkielinen teksti

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875
17^de Föreläsn.Föreläsningen
25 Nov.november 75.

. Icke till sin bestämmelse ett förvaltande verk. Verksamhet af annat slag. Men hvilken det hör till statsändamål i allm^hetallmänhet att sörja för bildning, så ock öfverallt universiteten, den högsta underv.undervisnings anstalten, statsinrättningen. Och om det förnämsta af verksamheten, föreläsn.föreläsningar och lärda öfningar icke utgöra en tillämpning af förf.författningar om och grunddragen utstakade, så har dock så stor anstalt äfven sina renasvårtytt förvaltnings uppgifter. Endast om dem bör jag här erinra. Vid dem verksamheten vanligsvårtytt förvaltningsnatur.

Stiftelsebref Kristina 26 Mars 1640, invigning 15 Juli 1640. Per Brahe. Flyttades till H^forsHelsingfors enl.enligt manifest 21 Okt.oktober 27 och öppnades här, under namnet Alex. Univ.Alexandersuniversitetet i Finland 6 Oktoktober 28. Äldsta ”konstitutionerna” 1655 gällde till Statuterna 1828. Dessa reformerades 1 Oktoktober 52. Och sedan dess mycket liflig lagsitftn.lagstiftnings verksamhet om d^ttadetta UnivUniversitet. 1858 flera förff.författningar med partiella ändringar den 1859 – 11 Maj 1868. Vidare betydelsefullast kungkungörelse 30 Maj 1871 och förordnförordning 7 Juni 73.

Främst att märkas: icke ngtnågot verk under Senaten. ”Alex. Univ.Alexandersuniversitetet är under H. K. M^tsHans Kejserliga Majestäts eget höga beskydd inrättadt.” 1852. Står under Kanslers Öfverstyrelse och under närmaste förvaltnförvaltning af Rektor och Konsistorie. Då kanske ej i samma stad förordnas en Vice kansler, för att högsta styrelsen på stället öfver Univ.Universitetet handhafva.

Univ.^tetsUniversitetets egendom utgör dess särskilda tillhörighet. Frihet från utrikes censur såväl för Univ.Universitetet och dess proffprofessorer. Handhar sjelf censuren öfver s. k. akadem.akademiska tryckerier. Behöfver ej begagna stämplade papper. – Eger för vissa fall domsrätt och exekutionsrätt. EtcEtcetera.

Kansler utnämns af Kejsaren. Han unv^tetsuniversitetets högste styresman: Anmäla hos Kejs.Kejsaren hvad anser nyttigt för UniversUniversitetet. – Ega öfvervara konsistoriets sammanträde. – I alla vigtiga mål konsist.konsistoriets yttrande.

Kansler eger pröfva och fastställa förslag till reglem.reglementer, instruk.instruktioner och andra stadgande rörande Univ.Universitetets inre författning och ekonomiska förvaltning, hvilka af kans.kansler eller vice K.Kansler uppgörs derest icke strida mot de fastställda principerna.

Han hemställer till Kejs.Kejsaren om besättandet af ledigt professors|2|embete inom konsistkonsistoriums förslag, – utnämna till Rektor en af de tre föreslagna, utnämna dekaner och inspektorer, – utnämna sekreterare, vice bibl.bibliotikarie, anat. prosektoranatomieprosektor, lektor, ombudsman och excercitie mästare af kons.konsistoriums förslag, anta docenter meddelar tillstånd till promotion.

det närmare inseendet på platsen, – får närvara i konsist.konsistoriet ss.såsom ordförande men utan rösträtt, – utnämner prorektor, som under mellantid erfordras, föreslår dekaner och inspektorer, bevilja tjenstledighet på högst 3 månader åt den som af Kejs.Kejsaren utnämnes, – öfriga äfven för längre tid,original:. – jemte en mängd smärre ärenden. –

Genom honom gå framställning till kansler.

val 1 Maj hvart 3^e år, alla ordin. proff.ordinarie professorer med slutna sedlar, valbara (enl.enligt 8 Juni 58) alla som minst 2 år varit proffprofessor. En af de tre utnämnas af kansler.

Vården om Univ.Universitetets egendom och ekonom.ekonomiska angelägenheter.

Viss disciplinär makt. – Handhar exekut.exekutiva makten vid univuniversitetet.

Pro rektor vikariera.

utgörs af Rektor ss.såsom ordf.ordförande och 12 ordi. proff.ordinarie professorer näml.nämligen 2 fr.från teol.teologiska,tillagt av utgivaren jurid.juridiska,tillagt av utgivaren med.medicinska, 3 fr.från hvardera sektionen af filos.filosofiska efter tjensteålder inom fakulteten. = Senaten.tillagt i marginalen Dock samtliga proffprofessorer deltaga i val af Rektor och Prorektor, upprättande af förslag ledig läraretjenst, anställ.anställande af extra profprofessor – bortge af litternssvårtytt understöd.

Rektor utsätter sammanträde och föredragnföredragning. – Insänder förteckningar till Kansler: hvarje år öfver föreläsningar och öfriga,tillagt av utgivaren hvar 6^e månad summariska räkningar, – 3^e månad öfver afgjorda och oafgjorda mål i konsistorium, ekonekonomie divisionen och disiplinskommissionen.

Egen domsrätt ang^deangående fel och försummlse i tjensten af de embetsmän som af kejs.kejsaren utnämnes, såsom ock svårare af öfriga lärare och tjenstemän (eljest Rektor) – då univ.universitetets embestsmän angifvas för sidvördnad mot förman, och vid uppkommen tvist emellan dem om löneförmon och andra rättigheter.

af konsistorium. Rektor ordf.ordförande, ledamöter|3| prorektorn, inspektorn för ränteriet och 2 proffprofessorer.original:, De tre sistnämnda väljas af konsistorium bland dess ständiga ledamöter. – Den förvalta ekon.ekonomiska angelägenheter, vården af byggnader, utlåning af medel etc.etcetera inventera kassan m. m.

Kansliet 1 sekreterare, 1 notarie 1 amanuens utnämnd af KonsistKonsistorium.

Kamreren af konsistkonsistorium, Ombudsman.

Öfrigt hänför sig till univ.universitetets s. k. inre författning. – Ett slags stat i staten. FörffFörfattningar rörande univ.universitetet promulgeras dock gegenom Senaten.

I många ländersvårtytt mindre sjelfständiga.tillagt i marginalen

. Enär nya Statskontoret utbrytes ur Finl. B.Finlands Bank, i hvilken statsfondernas förvaltn.förvaltning hittills ss.såsom en afdeln.avdelning ingått var jag föranlåten redan, vid framställn.framställningen af statskontoret ss.såsom ett verk under finansexp.finansexpeditionen, angifva de förnämsta hist mom.historiska moment rörande Bankens organisation. – Återkomma dföredärför blott till ett af dem, den kardinala förändr.förändringen 9 DecbrDecember 1867, då öfverl.överläts åt St^naStänderna, 1 §: ”St^naStänderna emottaga under sin förvaltning och ansvarighet de uti Banken inrättade primitiva och hypoteksfonderna, hvilka derefter gemensamt och uteslutande bära namn af Finl.Finlands Bank, samt handha inseendet öfver Banken gegenom fullmäktige.” Detta frfrån 1 Jan.januari 68., – § 2 Vid hvarje landtdag 4 bankfullm.bankfullmäktige 1 för hvart stånd, dessa bland sig ordförande, – intill slutet af nästpåföljnästpåföljande landtdag, efter Ständernas instruktinstruktion, öfver Bankens förvaltning. Så ledes icke ens de , än mindre St^naStänderna sjelf. – Under samma dag emanerade ock S^nasStändernas första instruktion för Bankfullm.Bankfullmäktige, hvarå bl.bland annat ingick, att till följande landtdag utarbeta förslag till fullständigt reglemente för Banken, för att St^nasStändernas granskning underställas. Som ock skedde. Granskades 72. – Har numera under 26 Juli 75 blifvit promulgeradt.

: att upprätthålla stadga och säkerhet i landets penningeväsende samt att befordra och underlätta penning-omsättningen i landet. – Verkställa vanliga bankförrättningar. §svårtytt 3

Styrelsen af Banken handhafva af St^nasStändernas Bankfullmäktige utsedda jemte suppleanter på sätt L. O.Lantdagsordningen föreskrifva.

|4|

Bankfullm.Bankfullmäktige ega å St^nasStändernas vägnar och enl.enligt instruktion utöfva den tillsyn öfver Bankens förvaltning, som befrämjandet af Bankens ordning, säkerhet, bestånd och förkofran påkallar. – Dermed dock icke fullständigt fremmande för Regeringensvårtytt. – Om förklaring eller förändring af gllandegällande stadgande om Bankens redbara tillgång sedelutgifning, låneräntor och öfriga fhallandeförhållande till allmänheten påkallad, anmälan och förslag till H. M^tHans Majestät, som kan stadfästa det att gälla till nästa landtdags slut. – Fullm.Fullmäktige besluta om instruktion för kamreren, och kassören och ombudsman, samt för bankens kontor och agenterna, – men de böra till fastställelse insändas till Ekon. depEkonomiedepartementet. Likaså i vissa andra ärenden. – Sådana fullm^gesfullmäktiges framställningar och förslag kunna icke delvis godkännas utan skola antagas till all del bifallas eller afslås. – förklarnförklaring: = St^nasStändernas beslut i lagfrågor.tillagt i marginalen

Vissa ärenden, isynnerhet de som hänföra sig till Bankens vexelköps- och lånerörelse, sssåsom bestämmande om räntefoten och lånetid m. m. förordna Bankfullm.Bankfullmäktige efter gemensamt sammanträde med direktionen. – Andra, smärre utan sådant sammanträde. (Dessa icke hittills egt rum, först från 76.) För öfrigt tillse: att påbjuda inventeringar af kassor,tillagt av utgivaren verkställa att metalliska kassan icke må nedgå, utan utgärdassvårtytt lånet.

Sammanträda på kallelse af ordf.ordförande – hafva en Sekreterare. Bankfullm.Bankfullmäktige ansvarighet för den skada och förlust som genom hvars fvållandeförvållande tillskyndas Banken.

af direktion. 1 ordf.ordförande som utnämnes af Kejs.Kejsaren ss.såsom tromän i allm^hetallmänhet, 2 ledamöter som ock af H. MHans Majestät, men efter förslag af DirektDirektionen.

Inom reglementets gränser och fullm^gesfullmäktiges förordnande har direktionen full beslutanderätt ex.exempel . – Bör i alla detaljer iakttaga och vårda bankens intressen. Göromålen fördelade, så, att Ordf.Ordförande som uppbryta alla bref och telegr.telegram och bestämna ärendenas föredragning, ha ledning af det hela, öfverseende sedlars tillverkning, vissa inventeringar, – särskildt vårdar sig om utrikes affärer. –

Lagfarna ledamöter för memorial, öfvervaka kansli,|5| ombudsman, arkiv, yttrar sig om säkerhetshandlsäkerhetshandlingar. Andra ledamöter: öfvervaka kamrerarekontoret och kassörernes tjenstegöromål.

Personal: 1 sekret.sekreterare 1 ombudsman, 1 förste 1 andre kamrerare 1 förste, 1 andre, 1 vexel kassör, 1 registrator, 2 bokhållare, dessutom på extra stat kontorsskrifvare och kanslister.

Alla tjenstemän antagas och utnämnas af direktionen. Deras uppgifter framgå ur deras benämningar.

Återstår nu – St^naStänderna fyra revisorer jemte suppleanter. Sammanträda, efter kallelse af Bankfullmäktige, 2 April. Inom sig ordfordförande. – Afger till bankfullm.bankfullmäktige berättelse.

. De centrala hvilkas verksamhet hvar för sin branche, omfatta hela landet, sträcka sig till hvarje del af staten, då måste det finnas ett efter ärendenas talrikhet och beskaffenhet afpassadt antal myndigheter och tjenstemän för att handlägga och införa de till hvarje förv. grenförvaltningsgren hörande ärender. – För att medhinna hvad sålunda åligga hvarje funktionär, måste hvar verks^hetverksamhet vara inskränkt till blott ett visst område af landet, hvars omfång bestämmas efter arten och mängden af ifrågav.ifrågavarande ärende. På sdantsådant sätt uppstår nödvändigheten af en lokal förvaltning motsatt den Centrala som omfatta hela staten. – Då i begreppet af lokal fvaltningförvaltning ligger dess inskränkning till ett visst område, följes deraf att landet, med afseende å de lokala myndigheternas och tjenstemännens verksamhet, skall vara deladt i vissa områder, af hvilka för hvarje myndighet och tjensteman att anvisas som hans verksamhet skall omfatta. Häraf administrativ indelning = indelning med afseende å förvaltning.

I många af de 3 svenska korstågen – hade till följd ett skildt höfdingadöme. 1635 fem län – 1775 sex län – 1831 nuvarande, med vissa regleringar 68. 11 Maj 69.tillagt i marginalen

För den allm.allmänna civila och till en del äfven finansiella förvaltningen är Finland deladt i 8 län, 51 fögderier eller härad och 252 länsmansdistrikt 35 städer. – Annan indelning åter i judicielt hänseende – 3 hofrätts område 59 domsagor 35 rådstugor och ordningsrätten. – Eckles.Ecklesiastisk 3 stift 40 prosterier 266 pastorat, 485 församlförsamlingar.

|6|

Åtskilliga lokala mynd.myndigheter handlägger ärenden hörande till flera förvaltningsgrenar, t. ex. Guvern.Guvernörer, Mag.Magistrat medan andra strängt bunden, t. ex. tullförvaltning, postförvaltning. – Ang^deAngående göromålens formella beskaffenhet, – hos de högre såväl beslutande som verkställande, – de lägre inskränkt till verkställighetsåtgärder. –

Lämpligast att framställa i samma ordning som de centrala till hvilka de hänföra sig.

1) . – Guvernören och länsstyrlänsstyrelsen. – Denna verksamhet berör visserl.visserligen alla delar af förv.förvaltningen, så att den kunna sägas underlyda alla exp^rnaexpeditionerna i Ek. Dep.Ekonomiedepartementet. DförDärför upptagen under den första, också emedan speciella ordningarsvårtytt upprätthållas å GuvrGuvernören. Han har mest med Civil expCivilexpeditionen att göra. – Landshöfdn.Landshövding 10 April 1837 guvernör utan ändring i funktion. .Guvernören handhar länsstyrelsen, ss.såsom Kejs.Kejsarens bfllmghfvdebefullmäktighavande. Ärenden å 2 särskilda afdelnavdelningar, 1^o) landskansliet, 2^o) landskontoret, med dess underafdelning landtränteriet. – Vid 1^o) föreståndföreståndare landssekreteraren, biträdd af vice landssekret.landssekreterare och landskanslister, – 2^o) landskamreren med biträde af vice l. kam.landskamrer, läns bokhållare och landskontorist, landträntmästare och adjoint.

Guv.Guvernör utnämnes af H. M.Hans Majestät ss.såsom troman. Landss.Landssekreterare och kamrer d^odito efter förslag. – Alla vice och ränt ms.räntmästare samt länsbokhållare af Senaten med Guv.Guvernörens uppgjorda för slag.tillagt i marginalen

Guvernörens åligganden angifven i Kgl. instr.Kunglig instruktion för landshöfdingen 4 Nov.november 1734. Flesta förf.författningar i förvaltningsärenden upptaga ngranågra åligganden för Guvernören. Gälla ännu omfatta alla möjliga slag af förvaltnings ärenden. Kontenta följaföljande a) (uppsigt öfver religion och sedevården) ang^deangående allm.allmän ordning och säkerhet,tillagt av utgivaren högsta polismyndighet i länet, – tillsyn öfver lagskipningens gång, domars och utslags verkställighet och fångvården – handlägger mål ang.angående skatte- och uppbördsväsendet, samt extra ordinarie varor och utskyld kronomagasin – hushållningen med statens fasta egendom, vägar och kommunikation i allm^hetallmänhet. Allm.Allmänna byggnader – näringar i länettillagt i marginalen – ang.angående helso- och fattigvården angdeangående kommunernas angelägenheter. – Af de nämnda alla till landskansliet utom de som gälla skatte- och uppbörds. v.uppbördsväsendet samt om utskylder och statsegendomar hvilka ankomma å kontoret. – Föredragning – länssekr.länssekreteraren – länskamreren, vice – vice.

På särskilda tider mer och minde omfattande berättelser till H. M.Hans Majestät och Senaten och G G.Generalguvernören Prokuratorn, fem årssvårtytt – årssvårtytt – årsvexelsvårtytt besök 3 ggrgånger om året. – Guv.Guvernören ensam beslutande rätt, dock bör han inhemta de föredr.föredragandes mening, som intages i protprotokollet, derest icke omfattats af guvernören, annars anses föredr.föredragande ense. Är han frånvarande eller har laga förfall, så ha L. s.Länssekreteraren och L k.Länskamreren gemensamt att handlägga ärenden, ss.såsom – samfälld ansvarighet för de beslut hvari ense.original:, – Vid skiljaktighet bli det vid föredra⊠original: dragandes mening, han ensam ansvarig om den andra till protokollet fört sin mening.

Räntmästare emottaga, förvara utbetala och afsända allmallmänna medel.|7| Under guv.guvernören vidare , utse Ekon. dep.Ekonomiedepartementet som vårda och redovisa för den till kronans magasin vid uppbörden inlevererade säd.

Under guvernören lyda underordnade tjenstemän och myndigheter, som dels utföra Guv^ensGuvernörens befallningar, dels verkställer hvad gegenom allm.allmänna stadganden och särskilda instrukinstruktioner kan vara dem ålagdt.

a) , en i hvarje härad. Utnämnes af Ekon. depEkonomiedepartmentet på förslag eller anmälan af GuvGuvernören. Skall verkställa G^nsGuvernörens bud, bevaka kronans och det allmännas rätt i mål som angå allm.allmän ordning och säkerhet, skatteväsendet, kronans jord m. m. dyl.med mera dylikt till verkställighet befordra domar, – och verkställa uppbörden af direkta skatterna. Kan ock uppträda ss.såsom allm.allmän åklagare. – b) Häradsskrifvare utse Eko dep.Ekonomiedepartementet, för debiterings- och mantalslängderna. Inst.Instruktion 1688–1689. – Till kronofogdens biträden i tjensten, samt för att utöfver poliserna i landet, verkställa häktningar m. m. – som tillsättes af GuvGuvernören. Åligga ock åtskilda förf.författningar och särskilda föreskrifter.

c) – under Guv.Guvernörerna jemte städernas styrelser – och sål.således kommunal myndighet. – Deras åliggande i afs.avseende å statsförvaltningen är att handha allt som till exekutions verket, uppbördsväsendet, samt säkerhets- och ordnings- sedlighets- och sundhetspolisen hör. – under dessa för att utföra åtal. – Det närmare om Magistraten, när om kommunalförvaltningen.

d) Här hör ännu , som finnas blott i H^forsHelsingfors,tillagt av utgivaren Åbo, Wiborg, inrättad i Åbo 1816, H^forsHelsingfors 1826, Wiborg 1836.

H^forsHelsingfors Nugällande förord.förordning 6 Maj 1861. – 1 Polism.Polismästare, 1 UnderUnderpolismästare endera juristsvårtytt, 2 ledamöter 1 sekreterare, 2 notarier och 2 kanslister extra kammarberäkningensvårtytt. Utnämnes numera enl.enligt kung.kungörelsen 66, 5 Nov.november af G G.Generalguvernören som ock kan skilja dem. – I Wiborg och Åbo blott polismästare samt ledamöter, förut i Åbo notarie, i Wiborg sekreterare och kommissarie. – Ledamöterna förordnas af Guvr.Guvernörerna

Reflexion öfver personernassvårtytt ställningtillagt i marginalen

2) Mindre anstaltersvårtytt, provincialsvårtytt, – slotts- och lasarätterssvårtytt statslätensvårtytt

3^o) Postförvaltning och [...]oläslig/saknad text – 4^o) pressombudsmän, – 5) fängelsedirektörer och öfriga dithörande tjenstemän. – Deras instruktion i de vid de centrala verken anförda förffförfattningarna.

|8|

2^o) De under Öfverstyrelsen för Medicinalverket lydande lokala tjenstemän. Läkarepersonalen i landet utgörs af provincialläkare – 51 distrikter efter många regleringar. De senaste af 25 Okt.oktober 1870 och 20 Febrfebruari 1872. – Distrikten sammanfalla enl.enligt regeln numera med häradet. Prov. läkareProvinsialläkare åligger att enhvar inom sitt distrikt ha inseendet öfver den allm.allmänna och besörja den enskilda helsovården, – tillsyn öfver dithörande inrättningar eller antagna personer, – företaga resor till besmittade ställen verkställa medikolegala besiktningar och obduktioner, afgifva rapporter, berättelser m m. – I städerna stadsläkare samma verksamhet – men antagas och aflönas af kommunerna. – – Dessutom vaccinationer och testersvårtytt.

Bland sjukvårdsanstalter att nämna länslasaretter dessutom andrasvårtytt 1 i hvarje län med en lazarettsläkare för sjukvården och styrelsesyssloman för ekonomin. – Allm.Allmänna sjukhuset i H^forsHelsingfors dock icke blott för Nyl.Nylands län, utan för hela landet. – För dårvård: länslazarett för profkurersvårtytt. – 2 dårhus Lappvik och Själlö – det förra med läkare det senare utan.

Länsdjurläkare, 1 för hvart län.

3^o) . Postkontor och postexpeditioner – de förra postförvaltare, de senare föreståndare, eller förest diskarföreståndsdiskar. Vid de större kontoren, expeditör och kontorsskrifvare, äfven bokhållare.

4^o) har ombudsmän i de orter der tryckerier finnes och tidningar utgifvas.

5^o) Läns- och häradsfängelser. Straffängelse,tillagt av utgivaren korrektions inrättningar.tillagt i marginalen

5^o) Finns ett lokalt embetsverk utom Finland, som lämpligast här upptagas enär passfrågor höra till Civil exp.Civilexpeditionen. ^t. Ställd under Minster Statssekret^nsMinisterstatssekreterarens inseende. Dess uppgift att för invånare från Finland, som uppehålla sig i Ryssland utfärda förpassningar. Förordn.Förordning af 13 Mars 1819 ang.angående tjenstehjons med fleras förpassande från Finland till Ryska orterna. Enhvar skulle anmäla sig hos den vid Statssekreterar embetet tillförordnade särskilda expedexpedition. 1 chef, utnämns af Kejs.Kejsaren på Min statssek^nsMinisterstatssekreterarens föreställning, – 2 sekreterare, 1 Rättegångsbiträde,tillagt av utgivaren en mängd lägre tjenstemän, de högre utnämnda af Min. stats.ministerstatssekreteraren de lägre af Chefen.

|9|

Tullstaten

1^o) 3 tulldistrikt, vester, från Nystad norrut, – söder, Åland till Wiborgs län, – öster, dettasvårtytt län och Ladoga. – I hvarje en tulldistriktschef, som åligga inspektion. För öfrigt 29 tullkamrar, hvar med sitt distrikt. Reglem.Reglemente 28 Maj 1839. Vid tullkammare ock kontorsskrifvare, vid de största packhusinspektorer och kontrollörer.

Tullförvaltare chef, – föra originaljournaler, emottaga uppbörder, besörja expedexpeditioner; är ock chef för den till distriktet hörande beräkningen. Dessutom 9 gräns- och 2 tullfiskaler. Kvotbevakning med ång- och segelfartyg. – Öfveruppsyningsmän på dem.

2) – 8 lotsfördelningar, – lotsuppsyningsman, – Lotsbetjeningen utgöras af åldermän, lotsar och lärlingar, fördelade på särskilda lotsstationer. Dessutom betjening vid fyrarna. –

3^o Af läroanstalter äro Polytekniska skolan i H^forsHelsingfors, Tekniska realskolorna i Åbo och Wasa samt – Navigationsskolorna i Åbo, H^forsHelsingfors, Wasa, Uleåborg, Mariehamn och Wiborg, under finans expfinansexpeditionen.

Kammarexpeditionen har landtmäteristaten och som för hvarje län utgörs af en länslandtmätare med sekreterare samt ett olika stort antal äldre och yngre äfven extraordinarie kommissionslandtmätare 15 Maj 1848tillagt i marginalen, vidare Justeringsverket,tillagt av utgivaren Justerare af mått mål och vigt.

För öfrigt alla uppbördsmän – särskildt landskontoren både under kammar och finans expfinansexpeditionen.

– Kadettkåren och trupperna, hvarom här intet att närmare anmodasvårtytt.

.Ecklesiastik lokal myndighet. Domkapitlen 1 i hvarje stift, biskop ordf.ordförande – 3 teol.teologiska leda⊠original: dmöter hvarutomsvårtytt domkapitlets sekreterare eger ständigt säte och stämma i kapitlet. Af assessorerna väljas 2 i den ordning som med biskop, men kyrkoherde i stiftsstaden, benämnd domprost sjelfskrifven. – Genom domkapitlen går förvaltningen mellan kyrka och stat. För öfrigt skall kyrkl.kyrkliga förvaltningen|10| framdeles skildt behandlas.

2) Allm.Allmänna undervisnings anstalterna.

Nådiga skolordn.skolordning för Finland 8 Aug.augusti 1872. – Allm.Allmänna elementarläroverk – bereda till universiteter, – , hvilka dels fortsätta och utvidga folkskolans kurser, – dels förbereda till fackskolor. – 2 , – 1 reallyceum. Lyceerna 4 eller 7 klasser.

Fruntimmersskolan 4 klasser, 1 Högre d^odito i H^forsHelsingfors med 7 klasser.

3 à 5 ledamöter, som väljas af kommunen för 3 år i sender, genom elektorer, som föreslå flere, bland hvilka Öfverstyrelsen utnämner nödiga antalet. Rådet utser inom sig ordfordförande.

Öfvervakar läroverkets intressen.

, högre och lägre enl.enligt förf.författning af 11 Maj 66 – folkskoleinspektor närmaste tillsyn på hvarje ort, bredvidsvårtytt komma folkskoledirektion. – Den förra utses på landet af Öfverstyr.Överstyrelsen i stad af kommunen. Direktion väljes. i Jyväskylä, Ekenäs, Nykarleby. Framhåll hvad sagts om universitetet.

Ingenörskåren – 6 distrikt med hvar sin ingenör.

Chef och 2 distriktschefer vid Saima kanal.

Uppsyningsmän för de 8 statens kanaler.

Om förvaltning af stats jernvägen att märkas att nu både central och lokal. – 1 Chef, – adjoint – med kansli och kontor samt kassörer. – 1 trafikdirektör – med sitt kansli och stationsinspektören och stationsmästare. – 1 Bandirektör med baningenör. 1 Maskindirektör med sina biträden.

– 11 inspektionsdistrikt, hvar med 1 Öfverforstmästare och flere forstmästare som enhvar|11| förestå sitt revir, dessa äro 51.

Forstinstitut i Evois.	⎱
Landtbruks – i Mustiala och Kronoborg	⎰	icke egent.egentligen lokala.

Jordbruksskolor – 2 s. k. Stats agronomer 10 länsagronomer (2 i Åbo och 2 i Kuopio). – Ploginstruktör.

Alkuperäinen (transkriptio)

Näytä muutokset toteutettuina

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875
17^de Föreläsn.Föreläsningen
25 Nov.november 75.

. Icke till sin bestämmelse ett förvaltande verk.
Verksamhet af annat slag. Men hvilken det hör till statsändamål
i allm^hetallmänhet att sörja för bildning, så ock öfverallt [...]oläslig/saknad text uni-
versiteten, den högsta underv.undervisnings anstalten, statsinrättningen. Och om det
förnämsta af verksamheten, föreläsn.föreläsningar och lärda öfningar icke utgöra
en tillämpning af förf.författningar om och grunddragen utstakade, så har dock
så stor anstalt äfven sina renasvårtytt förvaltnings uppgifter. Endast om
dem bör jag här erinra. Vid dem verksamheten vanligsvårtytt förvaltnings-
natur.

Stiftelsebref Kristina 26 Mars 1640, invigning 15 Juli 1640.
Per Brahe. Flyttades till H^forsHelsingfors enl.enligt manifest 21 Okt.oktober 27 och
öppnades här, under namnet Alex. Univ.Alexandersuniversitetet i Finland 6 Oktoktober 28.
Äldsta ”konstitutionerna” 1655 gällde till Statuterna
1828. Dessa reformerades 1 Oktoktober 52. Och sedan dess mycket
liflig lagsitftn.lagstiftnings verksamhet om d^ttadetta UnivUniversitet. 1858 flera
förff.författningar med partiella ändringar den 1859 – 11 Maj 1868. Vidare
betydelsefullast kungtillagtkungörelse 30 Maj 1871 och förordnförordning 7 Juni 73.

Främst att märkas: icke ngtnågot verk under Senaten. ”Alex.
Univ.Alexandersuniversitetet är under H. K. M^tsHans Kejserliga Majestäts eget höga beskydd inrättadt.” 1852.
Står under Kanslers Öfverstyrelse och under närmaste för-
valtnförvaltning af Rektor och Konsistorie. Då kanske ej i samma
stad förordnas en Vice kansler, för att högsta styrelsen
på stället öfver Univ.Universitetet handhafva.

Univ.^tetsUniversitetets egendom utgör dess särskilda tillhörighet.
Frihet från utrikes censur såväl för Univ.Universitetet och dess proffprofessorer.
Egerstruket Handhar sjelf censuren öfver s. k. akadem.akademiska tryckerier.
Behöfver ej begagna stämplade papper. – Eger för vissa fall
domsrätt och exekutionsrätt. EtcEtcetera.

Kansler utnämns af Kejsaren. Han unv^tetsuniversitetets högste sty-
resman: Anmäla hos Kejs.Kejsaren hvad anser nyttigt för Uni-
versUniversitetet. – Ega öfvervara konsistoriets sammanträde. – I alla
vigtiga mål konsist.konsistoriets yttrande.

Kansler eger pröfva och fastställa förslag till reglem.reglementer, instruk.instruktioner
och andra stadgande rörande Univ.Universitetets inre författning och eko-
nomiska förvaltning, hvilka af kans.kansler eller vice K.Kansler uppgörs
derest icke strida mot de fastställda principerna.

Han hemställer till Kejs.Kejsaren om besättandet af ledigt professors-
|2| embete inom konsistkonsistoriums förslag, – utnämna till Rektor
en af de tre föreslagna, utnämna dekaner och inspek-
torer, – utnämna sekreterare, vice bibl.bibliotikarie, anat. prosektoranatomieprosektor,
lektor, ombudsman och excercitie mästare af kons.konsistoriums förslagtillagt, anta docenter
meddelar tillstånd till promotion.

det närmare inseendet på platsen, – får
närvara i konsist.konsistoriet ss.såsom ordförande men utan rösträtt,
– utnämner prorektor, som under mellantid erfordras,tillagt föreslår dekaner och inspektorer,
bevilja tjenstledighet på högst 3 månader åt den som
af Kejs.Kejsaren utnämnes, – öfriga äfven för längre tid. – jemte
en mängd som hänför sigstruket smärre ärenden. –

Genom honom gå framställning till kansler.

val 1 Maj hvart 3^e år, alla ordin. proff.ordinarie professorer med
slutna sedlar, valbara (enl.enligt 8 Juni 58) alla som minst 2
år varit proffprofessor. En af de tre utnämnas af kansler.

Vården om Univ.Universitetets egendom och ekonom.ekonomiska angelägenheter.

Viss disciplinär makt. – Handhar exekut.exekutiva makten
vid univuniversitetet.

Pro rektor vikariera.

utgörs af Rektor ss.såsom ordf.ordförande och 12 ordi. proff.ordinarie professorer
näml.nämligen 2 fr.från teol.teologiska jurid.juridiska med.medicinska,tillagt 3 fr.från hvardera sektionen af filos.filosofiska
efter tjensteålder inom fakulteten. = Senaten.tillagt i marginalen Dock samtliga proffprofessorer
deltaga i val af Rektor och Prorektor, upprättande af förslag
timstruket ledig läraretjenst, anställ.anställande af extra profprofessor – bortge af
litternssvårtytt understöd.

Rektor utsätter sammanträde och föredragnföredragning. – Insänder
förteckningar till Kansler: hvarje år öfver föreläsningar och öfriga
hvar 6^e månad summariska räkningar, – 3^e månad
öfver afgjorda och oafgjorda mål i konsistorium, ekonekonomie divisionen
och disiplinskommissionen.

Egen domsrätt ang^deangående fel och försummlse i tjensten af
de embetsmän som af kejs.kejsaren utnämnes, såsom ock svårare
af öfriga lärare och tjenstemän (eljest Rektor) – då univ.universitetets
embestsmän angifvas för sidvördnad mot förman, och vid
uppkommen tvist emellan dem om löneförmon och andra
rättigheter.

af konsistorium. Rektor ordf.ordförande, ledamöter
|3| prorektorn, inspektorn för ränteriet och 2 proffprofessorer, De tre
sistnämnda väljas af konsistorium bland dess ständiga
ledamöter. – Den förvalta ekon.ekonomiska angelägenheter,
vården af byggnader, utlåning af medel etc.etcetera inventera kassan
m. m.

Kansliet 1 sekreterare, 1 notarie 1 amanuens
utnämnd
af KonsistKonsistoriumtillagt.

Kamreren af konsistkonsistoriumtillagt, Ombudsman.

Öfrigt hänför sig till univ.universitetets s. k. inre författning. – Ett
slags stat i staten. FörffFörfattningar rörande univ.universitetet promulgeras
dock gegenom Senaten.

I många ländersvårtytt
mindre sjelfständiga.tillagt i marginalen

. Enär nya Statskontoret blottstruket utbrytes
ur Finl. B.Finlands Bank, i hvilken statsfondernas förvaltn.förvaltning hittills ss.såsom en
afdeln.avdelning ingått var jag föranlåten redan, fstruket vid framställn.framställningen af stats-
kontoret ss.såsom ett verk under finansexp.finansexpeditionen, angifva de förnämsta
hist mom.historiska moment rörande Bankens organisation. – Återkomma
dföredärför blott till ett af dem, den kardinala förändr.förändringen 9 DecbrDecember
1867, då öfverl.överläts åt St^naStänderna, 1 §: ”St^naStänderna emottaga under sin
förvaltning och ansvarighet de uti Banken inrättade primitiva
och hypoteksfonderna, hvilka derefter gemensamt och uteslutande
bära namn af Finl.Finlands Bank, samt handha inseendet
öfver Banken gegenom fullmäktige.” Detta frfrån 1 Jan.januari 68., – § 2 Vid
hvarje landtdag 4 bankfullm.bankfullmäktige 1 för hvart stånd, dessa bland
sig ordförande, – intill slutet af nästpåföljnästpåföljande landtdag, efter Stän-
dernas instruktinstruktion, öfver Bankens förvaltning. Så
ledes icke ens de , än mindre St^naStänderna sjelf. – Under
samma dag emanerade ock S^nasStändernas första instruktion
för Bankfullm.Bankfullmäktige, hvarå bl.bland annat ingick, att till följande
landtdag utarbeta förslag till fullständigt reglemente för Ban-
ken, för att St^nasStändernas granskning underställas. Som ock
skedde. Granskades 72. – Har numera under 26 Juli 75
blifvit promulgeradt.

: att upprätthålla stadga och säkerhet i lan-
dets penningeväsende samt att betillagtfordra och underlätta
penning-omsättningen i landet. – Utgestruket Verkställa van-
liga bankförrättningar.
§svårtytt 3

Styrelsen af Banken handhafva af St^nasStändernas Bankfullmäktige
utsedda jemte suppleanter på sätt L. O.Lantdagsordningen föreskrifva.

|4|

Bankfullm.Bankfullmäktige ega å St^nasStändernas vägnar och enl.enligt instruktion
utöfva den tillsyn öfver Bankens förvaltning, som be-
främjandet af Bankens ordning, säkerhet, bestånd och
förkofran påkallar. – Dermed dock icke full-
ständigt fremmande för Regeringensvårtytt. – Om förklaring eller för-
ändring af gllandegällande stadgande om Bankens redbara tillgång
sedelutgifning, låneräntor och öfriga fhallandeförhållande till allmän-
heten påkallad, anmälan och förslag till H. M^tHans Majestät, som
kan stadfästa det att gälla till nästa landtdags slut. –
Fullm.Fullmäktige besluta om instruktion för kamreren, och kassören och
ombudsman, samt för bankens kontor och agenterna, – men
de böra till fastställelse insändas till Ekon. depEkonomiedepartementet.
Likaså i vissa andra ärenden. – Sådana fullm^gesfullmäktiges fram-
ställningar och förslag kunna icke delvis godkännas
utan skola antagas till all del bifallas eller afslås. – förklarnförklaring: = St^nasStändernas
beslut i lagfrågor.tillagt i marginalen

Vissa ärenden, isynnerhet de som hänföra sig till Bankens
vexelköps- och lånerörelse, sssåsom bestämmande om räntefoten och
lånetid m. m. förordna Bankfullm.Bankfullmäktige efter gemensamt sam-
manträde med direktionen. – Andra, smärre utan
sådant sammanträde. (Dessa icke hittills egt rum, först från
76.) För öfrigt tillsetillagt: atttillagt påbjuda inventeringar af kassor verkställa
att metalliska kassan icke må nedgå, utan utgärdassvårtytt lånet.

Sammanträda på kallelse af ordf.ordförande – hafva en Sekreterare.
Bankfullm.Bankfullmäktige ansvarighet för den skada och förlust som genom hvars
fvållandeförvållande tillskyndas Banken.

af direktion. 1 ordf.ordförande som utnämnes af
Kejs.Kejsaren ss.såsom tromän i allm^hetallmänhet, 2 ledamöter som ock af
H. MHans Majestät, men efter förslag af DirektDirektionen.

Inom reglementets gränser och fullm^gesfullmäktiges förordnande
har direktionen full beslutanderätt ex.exempel . – Bör i
alla detaljer iakttaga och vårda bankens intressen.
Göromålen fördelade, så, att Ordf.Ordförande som uppbryta alla
bref och telegr.telegram och bestämna ärendenas föredragning, ha
ledning af det hela, särskildtstruket öfverseende sedlars tillverkning,
vissa inventeringar, – särskildt vårdar sig om utrikes af-
färer. –

Lagfarna ledamöter för memorial, öfvervaka kansli,
|5| ombudsman, arkiv, yttrar sig om säkerhetshandlsäkerhetshandlingar.
Andra ledamöter: öfvervaka kamrerarekontoret och
kassörernes tjenstegöromål.

Personal: 1 sekret.sekreterare 1 ombudsman, 1 förste 1 andre kamrerare
1 förste, 1 andre, 1 vexel kassör, 1 registrator, 2 bokhållare,
dessutom på extra stat kontorsskrifvare och kanslister.

Alla tjenstemän antagas och utnämnas af direktionen.
Deras uppgifter framgå ur deras benämningar.

Återstår nu – St^naStänderna fyra revisorer
jemte suppleanter. Sammanträda, efter kallelse af
Bankfullmäktige, 2 April. Inom sig ordfordförande. – Afger till
bankfullm.bankfullmäktige berättelse.

. De centrala
hvilkas verksamhet hvar för sin branche, omfatta hela
landet, behafva lokala organer ocksåstruket sträcka sig till hvarje del af statentillagt, då måste dettillagt finnas
ett efter ärendenas talrikhet och beskaffenhet afpassadt
antal myndigheter och tjenstemän för att handlägga och införa
de till hvarje förv. grenförvaltningsgren hörande ärender. – För att medhinna
hvad sålunda åligga hvarje funktionär, måste hvar verks^hetverksamhet
vara inskränkt till blott ett visst område af landet, hvars
omfång bestämmas efter arten och mängden af ifrågav.ifrågavarande ärende.
På sdantsådant sätt uppstår nödvändigheten af en lokal förvaltning
motsatt den Centrala som omfatta hela staten. – Då i begreppet
af lokal fvaltningförvaltning ligger dess inskränkning till ett visst
område, följes deraf att landet, med afseende å de lokala
myndigheternas och tjenstemännens verksamhet, skall vara
deladt i vissa områder, af hvilka för hvarje myndighet
och tjensteman att anvisas som hans verksamhet skall om-
fatta. Häraf administrativ indelning = indelning
med afseende å förvaltning.

I många af de 3 svenska
korstågen – hade till följd
ett skildt höfdinga-
döme. 1635 fem
län – 1775 sex
län – 1831 nu-
varande, med vissa
regleringar 68.
11 Maj 69.tillagt i marginalen

För den allm.allmänna civila och till en del äfven finansiella för-
valtningen är Finland deladt i 8 län, 51 fögderier eller
härad och 252 länsmansdistrikt 35 städer. – Till ad-
minist indel, kan ock hänföra – –.struket Annan indelning åter
i judicielt hänseende – 3 hofrätts område 59 domsagor
35 rådstugor och ordningsrätten. – Eckles.Ecklesiastisk 3 stift 40 pro-
sterier 266 pastorat, 485 församlförsamlingar.

|6|

Åtskilliga lokala mynd.myndigheter handlägger ärenden hörande till
flera förvaltningsgrenar, t. ex. Guvern.Guvernörer, Mag.Magistrat medan andra strängt
bunden, t. ex. tullförvaltning, postförvaltning. – Ang^deAngående göromålens
formella beskaffenhet, – hos de högre såväl beslutande
som verkställande, – de lägre inskränkt till verkställig-
hetsåtgärder. –

Lämpligast att framställa i samma ordning som de centrala till
hvilka de hänföra sig.

1) . – Guvernören och länsstyrlänsstyrelsen. – Denna verksamhet
berör visserl.visserligen alla delar af förv.förvaltningen, så att den kunna sägas underlyda
alla exp^rnaexpeditionerna i Ek. Dep.Ekonomiedepartementet. DförDärför upptagen under den första, också
emedan speciella ordningarsvårtytt upprätthållas å GuvrGuvernören. Han har mest
med Civil expCivilexpeditionen att göra. – Landshöfdn.Landshövding 10 April 1837 guver-
nör utan ändring i funktion. .Guvernören handhar läns-
styrelsen, ss.såsom Kejs.Kejsarens bfllmghfvdebefullmäktighavande. Ärenden å 2 särskilda
afdelnavdelningar, 1^o) landskansliet, 2^o)tillagt landskontoret, med dess underafdelning
landtränteriet. – Vid 1^o) föreståndföreståndare landssekreteraren, biträdd af
vice landssekret.landssekreterare och landskanslister, – 2^o) landskamreren
med biträde af vice l. kam.landskamrer, läns bokhållare och landskontorist,
landträntmästare och adjoint.

Guv.Guvernör utnämnes
af H. M.Hans Majestät ss.såsom troman.
Landss.Landssekreterare och kamrer d^odito
efter förslag. – Alla vice
och ränt ms.räntmästare samt läns-
bokhållare af Senaten
med Guv.Guvernörens uppgjorda för
slag.tillagt i marginalen

Guvernörens åligganden angifven i Kgl. instr.Kunglig instruktion för landshöfdingen
4 Nov.november 1734. Flesta förf.författningar i förvaltnings-
ärenden upptaga ngranågra åligganden
för Guvernören.tillagt Gälla ännutillagt omfatta alla möjliga
slag af förvaltnings ärenden.
Kontenta följaföljandetillagt a) (uppsigt öfver religion och sedevården) ang^deangående
allm.allmän ordning och säkerhet högsta polismyndighet i länet, – tillsyn öfver
lagskipningens gång, domars och utslagstillagt verkställighet och fångvården – hand-
lägger mål ang.angående skatte- och uppbördsväsendet, samt extra ordinarie varor och utskyld kronomagasintillagt – hushållningen
med statens fasta egendom, vägar och kommuni-
kation i allm^hetallmänhet.
Allm.Allmänna byggnader – nä-
ringar i länettillagt i marginalen – ang.angående helso- och fattigvården
m. fl. till allm. hushålln. hörande ärendenstruket angdeangående kommunernas angelägenhetertillagt. – Af de nämnda alla
till landskansliet utom de som gälla skatte- och uppbörds. v.uppbördsväsendet samt om
utskylder och statsegendomar hvilka ankomma å kontoret. – Föredragning – länssekr.länssekreteraren – länskamreren, vice – vice.tillagt

På särskilda tider mer och minde omfattande berättelser
till H. M.Hans Majestät och Senaten och G G.Generalguvernören Prokuratorn, fem årssvårtytt – årssvårtytt – årsvexelsvårtytt besök 3 ggrgånger
om året. – Guv.Guvernören ensam beslutande rätt, dock bör han
inhemta de föredr.föredragandes mening, som intages i protprotokollet, derest icke om-
fattats af guvernören, annars anses föredr.föredragande ense. Är han
frånvarande eller har laga förfall, så ha L. s.Länssekreteraren och L k.Länskamreren gemensamt
att handlägga ärenden, ss.såsom – samfälld ansvarighet
för de beslut hvari ense, – Vid skiljaktighet bli det vid föredra-
dragandes mening, han ensam ansvarig om den andra till protokollet
fört sin mening.

Räntmästare emottaga, förvara utbetala och afsända allmallmänna medel.
|7| Under guv.guvernören vidare , utse Ekon. dep.Ekonomiedepartementettillagt som vårda och
redovisa för den till kronans magasin vid uppbörden in-
levererade säd.

Under guvernören lyda underordnade tjenstemän och myndigheter,
som dels utföra Guv^ensGuvernörens befallningar, dels verkställer
hvad gegenom allm.allmänna stadganden och särskilda instrukinstruktioner kan
vara dem ålagdt.

a) , en i hvarje härad. Utnämnes af Ekon. depEkonomiedepartmentet på förslag eller anmälan af GuvGuvernören.tillagt Skall verkställa
G^nsGuvernörens bud, bevaka kronans och det allmännas rätt i mål
som angå allm.allmän ordning och säkerhet, skatteväsendet, kronans
jord m. m. dyl.med mera dylikt till verkställighet befordra domar, – och
verkställa uppbörden af direkta skatterna. Kan ock uppträda
ss.såsom allm.allmän åklagare. – b) Häradsskrifvare utse Eko dep.Ekonomiedepartementettillagt, för debiterings- och
mantalslängderna. Inst.Instruktion 1688–1689. – Till krono-
fogdens biträden i tjensten, samt för att utöfver poliserna
i landet, verkställa häktningar m. m. –
som tillsättes af GuvGuvernören. Åligga ock åtskilda förf.författningar och särskilda
föreskrifter.

c) – [...]oläslig/saknad text under Guv.Guvernörerna jemte städernas sty-
relser – och sål.således kommunal myndighet. – Deras åliggande
i afs.avseende å statsförvaltningen är att handha allt som till exe-
kutions verket, uppbördsväsendet, samt säkerhets- och
ordnings- sedlighets- och sundhetspolisen hör. – under dessa för att utföra åtal. – Det närmare
om Magistraten, när om kommunalförvaltningen.

d) Här hör ännu , som finnas blott i H^forsHelsingfors
Åbo, Wiborg, inrättad i Åbo 1816, H^forsHelsingfors 1826, Wiborg
1836.

H^forsHelsingfors 1 Polis mästarestruket Nugällande förord.förordning 6 Maj 1861. –
1 Polism.Polismästare, 1 UnderUnderpolismästare endera juristsvårtytttillagt, 2 ledamöter 1 sekreterare, 2 no-
tarier och 2 kanslister extra kammartillagtberäkningensvårtytt. Utnämnes af H. M^tstruket
numera enl.enligt kung.kungörelsen 66, 5 Nov.november af G G.Generalguvernören som ock kan
skilja dem. – I Wiborg och Åbo blott polismästare
samt ledamöter, förut i Åbo notarie, i Wiborg
sekreterare och kommissarie. – Ledamöterna förordnas
af Guvr.Guvernörerna

Reflexion öfver
personernassvårtytt ställningtillagt i marginalen

2) Mindre anstaltersvårtytt, provincialsvårtytt, – slotts- och lasarätterssvårtytt statslätensvårtytttillagt

3^o) Postförvaltning och [...]oläslig/saknad texttillagt – 4^o) pressombudsmän, – 5) fängelse-
direktörer och öfriga dithörande tjenstemän. – Deras instruktion
i de vid de centrala verken anförda förffförfattningarna.

|8|

2^o) De under Öfverstyrelsen för Medicinalverket lydande lokala
tjenstemän. Läkarepersonalen i landet utgörs af provin-
cialläkare – 51 distrikter efter många regleringar. De senaste
af 25 Okt.oktober 1870 och 20 Febrfebruari 1872. – Distrikten samman-
falla enl.enligt regeln numera med häradet. Prov. läkareProvinsialläkare
åligger att enhvar inom sitt distrikt ha inseendet öfver den
allm.allmänna och besörja den enskilda sjukstrukethelsotillagtvården, – tillsyn öfver dithö-
rande inrättningar eller antagna personer, – företaga resor till
besmittade ställen verkställa medikolegala besiktningar och obduktioner,
afgifva rapporter, berättelser m m. – I städerna stads-
läkare samma verksamhet – men antagas och aflönas
af kommunerna. – – Dessutom vaccinationer och testersvårtytt.

Bland sjukvårdsanstalter att nämna länslasaretter dessutom andrasvårtytttillagt 1 i
hvarje län med en lazarettsläkare för sjukvården och styrelse-
syssloman för ekonomin. – Allm.Allmänna sjukhuset i H^forsHelsingfors dock
icke blott för Nyl.Nylands län, utan för hela landet. – För dårvård:
länslazarett för profkurersvårtytt. – 2 dårhus Lappvik och Själlö –
det förra med läkare det senare utan.

Länsdjurläkare, 1 för hvart län.

3^o) . Postkontor och postexpeditioner – de förra
postförvaltare, de senare föreståndare, eller förest diskarföreståndsdiskar. Vid
de större kontoren, expeditör och kontorsskrifvare, äfven bok-
hållare.

4^o) har ombudsmän i de orter der tryckerier
finnes och tidningar utgifvas.

5^o) Läns- och härads-
fängelser. Straffängelse
korrektions inrättningar.tillagt i marginalen

5^o) Finns ett lokalt embetsverk utom Finland, som lämpligast
här upptagas enär passfrågor höra till Civil exp.Civilexpeditionen. ^t. Ställd under Minster
Statssekret^nsMinisterstatssekreterarens inseende. Dess uppgift att för invånare från
Finland, som uppehålla sig i Ryssland utfärda förpass-
ningar. Förordn.Förordning af 13 Mars 1819 ang.angående tjenstehjons med
fleras förpassande från Finland till Ryska orterna. Enhvar
skulle anmäla sig hos den vid Statssekreterar embetet
tillförordnade särskilda expedexpedition. 1 chef, utnämns af Kejs.Kejsaren
på Min statssek^nsMinisterstatssekreterarens föreställning, – 2 sekreterare, 1 Rättegångsbiträde
en mängd lägre tjenstemän, de högre utnämnda af Min. stats.ministerstatssekreteraren de
lägre af Chefen.

|9|

Tullstaten

1^o) 3 tulldistrikt, vester, från Nystad
norrut, – söder, Åland till Wiborgs län, – öster, dettasvårtytt län och
Ladoga. – I hvarje en tulldistriktschef, som åligga inspek-
tion. För öfrigt 29 tullkamrar, hvar med sitt distrikt.
Reglem.Reglemente 28 Maj 1839. Vid tullkammare ock kontorsskrifvare,
vid de största packhusinspektorer och kontrollörer.

Tullförvaltare chef, – föra originaljournaler, emottaga
uppbörder, besörja expedexpeditioner; är ock chef för den till distriktet
hörande beräkningen. Dessutom 9 gräns- och 2 tullfiskaler.
Kvotbevakning med ång- och segelfartyg. – Öfveruppsynings-
män på dem.

2) – 8 lotsfördelningar, – lotsuppsynings-
man, – Lotsbetjeningen utgöras af åldermän, lotsar och
lärlingar, fördelade på särskilda lotsstationer. Dessutom
betjening vid fyrarna. – Af lastruket

3^o Af läroanstalter äro Polytekniska skolan i H^forsHelsingfors, Tekniska
realskolorna i Åbo ochtillagt Wasa samt – Navigationsskolorna
i Åbo, H^forsHelsingfors, Wasa, Uleåborg, Mariehamn och
Wiborg, under finans expfinansexpeditionen.

Kammarexpeditionen inga skildastruket har landtmäteristaten och
som för hvarje län utgörs af en länslandtmätare med
sekreterare samt ett olika stort antal äldre och yngre
äfven extraordinarie kommissionslandtmätare 15 Maj 1848tillagt i marginalen, vidare
Justeringsverkettillagt Justerare af mått mål och vigt.

För öfrigt alla uppbördsmän – särskildt landskontoren
både under kammar och finans expfinansexpeditionen.

– Kadettkåren och trupperna, hvarom här intet
att närmare anmodasvårtytt.

.Ecklesiastik lokal myndighet. Domkapitlen 1 i hvarje
stift, biskop ordf.ordförande – 3 teol.teologiska ledadmöter hvarutomsvårtytt dom-
kapitlets sekreterare eger ständigt säte och stämma i ka-
pitlet. Aftillagt assessorerna väljas 2 afstruket [...]oläslig/saknad text i den ordning som
med biskop, men kyrkoherde i stiftsstaden, benämnd domprost
sjelfskrifven. – Genom domkapitlen går förvaltningen
mellan kyrka och stat. [...]oläslig/saknad text För öfrigt skall kyrkl.kyrkliga förvaltningen |10| framdeles skildt behandlas.

2) Allm.Allmänna undervisnings anstalterna.

Nådiga skolordn.skolordning för Finland 8 Aug.augusti 1872. –
Allm.Allmänna elementarläroverk – bereda till uni-
versiteter, – , hvilka dels fortsätta och
utvidga folkskolans kurser, – dels förbereda till
fackskolor. – 2 , – 1 real-
lyceum. Lyceerna 4 eller 7 klasser.

Fruntimmersskolan 4 klasser, 1 Högre d^odito i H^forsHelsingfors
med 7 klasser.

3 à 5 ledamöter, som väljas af kom-
munen för 3 år i sender, genom elektorer, som före-
slå flere, bland hvilka Öfverstyrelsen utnämner nö-
diga antalet. Rådet utser inom sig ordfordförande.

Öfvervakar läroverkets intressen.

, högre och lägre enl.enligt förf.författning af 11 Maj 66tillagt – folkskole-
inspektor närmaste tillsyn på hvarje ort, bredvidsvårtytt komma
folkskoledirektion. – Den förra utses på landet af
Öfverstyr.Överstyrelsen i stad af kommunen. Direktion väljes.
i Jyväskylä, Ekenäs, Nykarleby.
Framhåll hvad sagts om universitetet.

Ingenörskåren – 6 distrikt med hvar sin ingenör.

Chef och 2 distriktschefer vid Saima kanal.

Uppsyningsmän för de 8 statens kanaler.

Om förvaltning af stats jernvägen att märkas att nu
både central och lokal. – 1 Chef, – adjoint –
med kansli och kontor samt kassörer. – 1 trafik-
direktör – med sitt kansli och stationsinspektören och
stationsmästare. – 1 Bandirektör med baningenör.
1 Maskindirektör med sina biträden.

– 11 inspektionsdistrikt, hvar med
1 Öfverforstmästare och flere forstmästare som enhvar
|11| förestå sitt revir, dessa äro 51.

Forstinstitut i Evois.	⎱
Landtbruks – i Mustiala och Kronoborg	⎰	icke egent.egentligen lokala.

Jordbruksskolor – 2 s. k.tillagt Stats agronomer 10 läns-
agronomer (2 i Åbo och 2 i Kuopio). – Ploginstruktör.

Suomenkielinen teksti

Hallinto-oikeus

17. luento 25. marraskuuta

Ruotsinkielinen teksti

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875 17de Föreläsn.Föreläsningen 25 Nov.november 75.

Alkuperäinen (transkriptio)

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875 17de Föreläsn.Föreläsningen 25 Nov.november 75.

Dokumentti kuvana

H. T.Höstterminen 1875
17^de Föreläsn.Föreläsningen
25 Nov.november 75.

H. T.Höstterminen 1875
17^de Föreläsn.Föreläsningen
25 Nov.november 75.