28.2.1879 Suomen valtio-oikeus

Suomenkielinen teksti

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

20. luento 28. helmikuuta

Suomen valtio-oikeus. III osa

3. luku. Oikeudenhoito. Kertaus

§ 1. Valtiovallan tehtävä on laatia lait ja ylläpitää niiden noudattamista. Hallitusmuodon § 2 ja Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 1 ja loppuosa §:stä 2.

Positiivisten määräysten antaminen – tämä erityisesti julkisoikeuden alueella. – Huolehtiminen siitä, että tuomioistuimissa ja hallintovirastoissa voimassa olevaa lakia sovelletaan, säädettyjä muotoja noudatetaan. – Syyttäjänvalta.

Hallitsijan lähin sijainen täällä on Kenraalikuvernööri ja siinä ominaisuudessa säätyjen puheenjohtaja vuoden 1809 ohjesäännön mukaan, samoin kuin 12. helmikuuta 181 annetun Perustuslain §§ 16 ja 17 ohjeiden mukaan. Hänen tulee sitä varten saada Prokuraattorin kautta luettelo Senaatin oikeusosastossa ja hovioikeudessa meneillään olevista erilaisista tapauksista ja niiden vuoksi vangituista. Kenraalikuvernööri määrää toimenpiteet laiminlyönneistä tai muista syistä.

Varsinainen virkamies tähän tarkastukseen on – Prokuraattori. Aikaisemmin Oikeuskanslia, Hallitusmuodon § 15. Caloniuksen ehdotus.

Prokuraattorin tehtävät lyhyesti: valvoa, että tuomioistuimet noudattavat laillisia muotoja eivätkä viivyttele – sekä samoin että hallitus ja hallinto noudattavat lakia. Asettaa tällöin syytteen virkavirheestä. – Ilmoitus Keisarille Prokuraattorin ohjeiden §:n 7 mukaan. – On ylin syyttäjä, kaikki viskaalit vastaanottavat käskyjä häneltä.

Tätä kontrollia tarvitaan kuitenkin vain laissa säädetyn oikeudenkäyntijärjestyksen noudattamisen ja yleensä viran hoitamisesta säädettyjen määräysten valvomiseen sekä virkavirheistä syytteen nostamiseen. Ei ole puuttumista tuomioistuinten itsenäiseen lainkäyttöön.

Toimenpiteet lakien voimaan saattamiseksi; tavallisesti Senaatin määräykset alemmille viranomaisille kiertokirjeiden tai yleisten ohjeiden, ohjesäännön ym. avulla.

Lopuksi tuomarin antama tuomio ja päätös kaikenlaisissa tapauksissa. Lähin elin maaherra vuonna 1734 annettujen Maaherrojen ohjeiden § 6 mukaan – hänen alapuolellaan kruununvouti ja nimismies – maistraatti.

Tähän voidaan laskea mukaan myös vankeinhoitolaitoksen organisaatio ja vapausrangaistuksen soveltaminen rikoslain vaatimusten mukaisesti.

§ 2. Lainkäyttö. Ydin tässä kaikessa on oikeudenhoito: Valtio pitää huolta siitä, että tuomioistuimia on ja että niiden organisaatio takaa oikeuden toteutumisen. Muodollisessa osassa esitelty organisaatio. Instanssijärjestys varmistaa ennalta, että uuden tutkinnan kautta ehkäistään virheet, jätetään ulospääsytie oikaisulle ja siten taataan oikeus.

Korkein tuomioistuin. Hovioikeus 1614. Hallitsija, vaikka Hallitusmuodon ja Yhdistys- ja Vakuuskirjan mukaan kuninkaalle pidätetään vain kaksi ääntä, kun hän itse tuomitsee. Nyt de factolat. tosiasiallisesti Senaatin Oikeusosasto. Vain henkirikoksista annettavia tuomioita esitetään harkittaviksi. Selostin syitä ylimmän tuomioistuimen irrottamiseen erilleen. Vasta silloin erottamattomuus, yksi takuista.

Tuomitseminen tarkoittaa, että kun tosiasia tai oikeusvaatimus on asianmukaisesti tutkittu ja tarkistettu sekä sisältä että ulkoa, sovelletaan asiaa koskevaa lakia tähän tosiasiaan tai oikeusvaatimukseen ja määrätään, mikä tulee lain mukaan olemaan oikeus, jotta se sitten voidaan toteuttaa.

Onko kaikki lain soveltaminen lainkäyttöä? Ei. Esimerkein osoitettiin, milloin se on vain hallintoa. – On kahta erilaista varsinaista lainkäyttöä, tuomioistuimissa – useimmiten siviili- ja rikoslaki kyseessä, – ja sitten hallintoviranomaisten lainkäyttöä. Maistraatti, maaherra, Senaatin talousosasto ja yksittäiset laitokset. – Ks. § 26 Oikeudenkäymiskaaren 10. luvusta.

Toki tuomioistuimet käsittelivät myös hallinto-oikeudellisia, taloudellisia asioita, virkavirheitä ym. Oikeudenkäymiskaaren luku 10, § 27 ja 2:8. – sekä vuoden 1809 Senaatin oikeusosaston ohjesääntö.

Kysymys erillisestä hallinto-oikeudesta. Toistaiseksi meillä ovat asiat varsin hyvin. Haetaan etuja Talousosastolta – oikeutta Oikeusosastolta.

Toimivaltakonflikti. Senaatin yleisistunto.

Tuomio ja ratkaisu, – vaalit, – revisio – valitus.

§ 3. Erityistapauksista, jolloin poikkeama laista voi tapahtua.

a) Armahdus, hallitusvallan omistajan toimenpide, jonka kautta henkilö vapautetaan rangaistavan teon laillisista seurauksista joko kokonaan tai osittain.

Hallitsijan varauma, Hallitusmuodon § 9 – Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 1. Näkemyksiä puolesta ja vastaan. – ”Antaa armon käydä oikeudesta” ei pidä käsittää siten, että sen avulla voidaan tuomio kumota, vaan siten, että todellinen oikeus voi toteutua silloin, kun tällaisessa erikoisessa poikkeustapauksessa ei ole apuna tiukasti sovellettavissa olevaa lainmääräystä.

1) Täydellinen armahdus – 2) rangaistuksen lieventäminen, 3) Vapautus jäljellä olevasta osasta rangaistusta, joka on jo pantu täytäntöön, – 4) jo kärsityn rangaistuksen seurausten kumoaminen eli kun kunnia palautetaan tai takavarikoitu omaisuus annetaan takaisin.

Meillä ei sallita jonkin asian vaimentamista etukäteen, paitsi kahdessa tapauksessa, 25. syyskuuta 1774 päivätty Kuninkaankaari, kun kyseessä oli pilkallinen puhe Hallitsijaa vastaan, ja 15. joulukuuta 1782 päivätty kuninkaankaari, uskontotapaus, ensin Prokuraattorin lupa.

Yleinen armahdus, amnestia, voi meillä tapahtua vain niille, joita ei ole tuomittu, – armahdusjulistuksella.

Jos on kyse sakoista, niin ne kumotaan. Rangaistuksen lievennys tapahtuu määräämällä jokin toinen rangaistus, edellyttäen että tämäkin on mainittu laissa. Maasta karkotuksen luonnottomuus, 21. huhtikuuta 1826.

Järjestys armahdusoikeutta käytettäessä.

Hallitsija itse saatuaan asianmukaiset lausunnot. 5. toukokuuta 1810 – 24. tammikuuta 1819 (hakemus vain Senaatin oikeusosastolle). 2. kesäkuuta 1828 – 28. marraskuuta 1859 – Oikeusosastolle.

Nyt esitetään, että kuolemantuomio voitaisiin aina joko hyväksyä tai hylätä. Muita ankarampia rangaistuksia Oikeusosasto hylkää ilman anomusta, mutta anomus on aina perusteltu, kun hyväksyntää halutaan. Raskaimmat tapaukset suoraan armahdustutkintaan. Oikeusosastolla laaja lievennysoikeus ilman erityistä esitystä.

Siviilitapauksettillagt i marginalen

b) Hallitsijalla oikeus purkaa tuomio, joka on saanut lainvoiman, ja palauttaa ennalleen laiminlyöty aika. Oikeudenkäymiskaari luku 31. – Periaate: vain silloin, kun tälläkin tavoin todellinen oikeus voittaa: uusia syitä ja olosuhteita. Näitä molempia on edeltänyt tuomio.

c) Erivapaus – lupa erityistapauksessa poiketa siitä, mitä laissa on tällaisessa tapauksessa säädetty. Tällöin ei Perustuslaissa, mutta vuoden 1734 lain luettelossa kyllä. Periaatteita on Säätyjen säätämässä laissa. – Useimmat näistä anomuksista on jätetty Senaatin yleisistunnolle.

d) erilaisia poikkeuksia.

Oikeusosasto vastaa oikeusministeriötä.tillagt i marginalen

Ruotsinkielinen teksti

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
20de FöreläsnFöreläsningen
28 Febr.februari

FinlFinlands statsrätt. III afdavdelningen.

3 KapKapitlet. Rättsvården
Återblick.

1 § Statsmaktens uppgift att verkställa lagarna och vidmakthålla deras tillämpning. R. F.Regeringsformen § 2 och 5 F. o S. A.Förenings- och säkerhetsakten § 1 och slutet af § 2.

Utförandet af positiva föreskrifter – detta i synnerhet på den offentliga rättens område. – Tillsyn deröfver att vid domstolar och förvalt.myndigheterförvaltningsmyndigheter gällande lag tillämpas, stadgade former följas. – Åklagaremakten.

Regentens närmaste ställföreträdare häri G GGeneralguvernören i dess egenskap af SnsSenatens ordf.ordförande enl.enligt 1809 års Regl.Reglemente samt 16 och 17 §§ Gg instrGeneralguvernörsinstruktionerna 12 Febr.februari 1812. Bör derför erhålla förteckn.förteckning g.genom Prokuratorn öfver de i Just. dep.Justitiedepartementet och Hofrätten anhängiggjorda mål af olika slag och öfver häktade. G G.Generalguvernören förordnar till åtgärd om försummelse eller annat skäl.

Egentl.Egentliga embetsman för denna tillsyn – prokuratorn. Förr Justitiekansl.Justitiekansler § 15 R FRegeringsformen. Calonius förslag.

Hans åliggande i korthet: tillse att domstolarna följa laga former och icke fördröja – samt att i reger.regering och förvaltning jemväl lag iakttager. Åtal derest embetsfel. – Anmälan hos Kejs.Kejsaren § 7 i Prokur instr.Prokuratorsinstruktionerna – Är högsta åklag.åklagare alla fiskaler emottaga befallningar af honom.

Denna kontroll öfvas dock endast den i lag stadgade rättegångs ordningens iakttagande och öfverhufvud de för embetens utöfning stadgade föreskrifter, samt beifrande af embetsfel. Är ej ngtnågot ingripande i domstolarnas sjelfständiga lagskipning.

Åtgärder för lagarnas verkställande: vanligen Senatens befallningar till underlyd.underlydande myndigheter, g.genom cirkulär, eller allm.allmänna instruktioner, reglemente m. m.

|2|

Slutlig exekution af domare och utslag i alla slags mål. Närmaste organ Guvern.Guvernören enl.enligt Lhds inst.Landshövdingsinstruktionen 1734 § 6 – under sig kronofogde och länsman – magistraten.

Hit kan äfven räknas fängelseväsendets organisation och frihetsstraffens tillämpning i enlighet med strafflagens fordringar.

§ 2 Lagskipningen. Kärnan i all rättsvård: Staten tillse att domstolar finnas och att deras organisation garanterar det rättas förverkligande. I formella delen framställt organisation. Instans ordningen förafser att genom förnyad pröfning förebygga misstag, lemna utväg till rättelse, och således garanterar det rätta.

Högsta domsrätten. Hofrätten 1614. Regenten, ehuru enl.enligt R FRegeringsformen och F o S A.Förenings- och säkerhetsakten kngnkungen förbehållen blott 2 röster då sjelf dömer. Nu de fakto JustitiedptJustitiedepartementet. Endast lifssaker hemställs. Framhållit skälen för högsta domstolens afskiljande. Först då oafsättlighet, en af garantierna.

Döma är att sedan ett faktum eller ett rättsanspråk tillbörligen undersökts och pröfvats i sin inre och yttre beskaffenhet, tillämpa den beträffande lagen på detta faktum eller rättsanspråk och bestämma hvad deri enligt lagen skall vara det rätta; så att det sedan kan bringas till verkställighet.

Är all tillämpning af lag lagskipning? Nej. Med exempel visat när blott förvaltning. – 2 slag der egentlegentlig lagskipning, vid domstolarna – mest civil och kriminal, – och den vid förvalt.myndigheternaförvaltningsmyndigheterna. Magistrat, Guver.Guvernör Ekon. dpr.Ekonomiedepartementet och EnskEnskilda verk. – Se 26 § 10 KapKapitlet R B.Rättegångsbalken

Visst handhadesvårtytt dock domstolar äfven förvaltningsrättsliga, ekonomekonomiska angelägenheter, embetsfel m. m. 10 kap.kapitlet 27 § och 2: 8 R B.Rättegångsbalken – samt 1809 års regl.reglemente för Just. DepJustitiedepartementet.

|3|

Frågan om skild administr.administrativ justiasvårtytt. Tillsvidare hos oss ganska bra: Söka fördel hos Ekon. depEkonomiedepartementet – rätt hos Just. depJustitiedepartementet.

Kompetens konfl.konflikter Senatens plenum.

Dom och utslag, – Val, – revision – besvär.

§ 3. Om de särskilda fall då afvikelse från lag kan ega rum.

a) Benådning, den akt af regeringsmaktens innehafvare hvarigenom en person erhålla de lagliga följderna af en straffbar handling sig helt eller delvis efterskänkta.

RgnsRegentens förbehåll 9 § R F.Regeringsformen – 1 § F o S. AFörenings- och säkerhetsakten. Åsigter för och mot. – Att låta nåd gå före rätt bör ej fattas sssåsom skulle rätt derigenom upphäfvas; utan så, att den verkliga rättvisan som i det speciela undantagasfallet icke vinns g.genom strikt tillämpning af lagbudet, må realiseras.

1o) Fullständig benådning – 2o) straffmildring, 3o) Befrielse fr.från återstående delen af ett straff, som redan trädt i verkställighet, – 4o) upphäfvande af följderna af redan verkstäldt straff, ss.såsom då äran återställes, eller förverkadt gods.

Att på förhand undertrycka sak ej hos oss medgifvas, utom i 2 fall K BKungligt brev 25 Sptseptember 1774 i fråga om lasteligt tal mot RegenRegenten, K B.Kungligt brev 15 Dec.december 1782 religionsmål, först prokuratorns tillåtelse.

Amnesti, kan hos oss ske endast för icke dömda, – g.genom pardonsplakat.

När böter, så förfalla. Strafflindring genom att sätta annat straff, förutsätter att äfven detta är i lagen upptaget. Deportationsstraffs abnormitet 21 April 1826.

|4|

Ordningen vid benådningsrättens utöfvande.

Regenten sjelf efter behöriga utlåtanden. 5 Maj 1810 – 24 Janjanuari 1819 (ansökansökningar blott hos Just depJustitiedepartementet). 2 Juni 1826, – 28 Nov.november 1859 – Just dep.Justitiedepartementet

Nu hemställs om lif dömdt, alltid vare sig att till- eller afstyrkas. – Öfriga svårare straff Just dp.Justitiedepartementet afslå utan hemställan, men hemställan om alla bifall skäligt. Svårare mål direkt benådnbenådning. Just dpr.Justitiedepartementet utan hemställan vidsträckt leuterationsrätt.

Civilmåltillagt i marginalen

b) RgnRegenten rätt att återbryta dom som vunnit laga kraft och återställa laga tid som försutten är. R B.Rättegångsbalken 31 kap.kapitlet – Princip: endast när äfven sålunda den verkliga rättvisa vinns: nya skäl och omständigheter. Dessa båda dom föregått.

c) Dispens – tillåtelse att i särskildt fall afvika från hvad i lag är för så beskaffadt fall stadgadt. Härvid ej i Grundlag, men i 1734 års lag företeckförteckning. Principer må ständerlag. – Det mesta häraf lemnadt åt Senatens plenum.

d) diverse undantag.

Just dep.Justitiedepartementet motsvara Justitie ministeriumsvårtytttillagt i marginalen

Alkuperäinen (transkriptio)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
20de FöreläsnFöreläsningen
28 Febr.februari

FinlFinlands statsrätt. III afdavdelningen.

3 KapKapitlet. Rättsvården
Återblick.

1 § Statsmaktens uppgift att verkställa lagarna
och vidmakthålla deras tillämpning.
R. F.Regeringsformen § 2 och 5 F. o S. A.Förenings- och säkerhetsakten § 1 och slutet af § 2.

Utförandet af positiva föreskrifter – detta i synnerhet
på den offentliga rättens område. – Tillsyn deröfver
att vid domstolar och förvalt.myndigheterförvaltningsmyndigheter gällande lag tilläm-
pas, stadgade former följas. – Åklagaremakten.

Regentens närmaste ställtillagtföreträdare häri G GGeneralguvernören i dess
egenskap af SnsSenatens ordf.ordförande enl.enligt 1809 års Regl.Reglemente samt
16 och 17 §§ Gg instrGeneralguvernörsinstruktionerna 12 Febr.februari 1812. Bör derför
erhålla förteckn.förteckning g.genom Prokuratorn öfver de i Just. dep.Justitiedepartementet
och Hofrätten anhängiggjorda mål af olika slag
och öfver häktade. G G.Generalguvernören förordnar till åtgärd
om försummelse eller annat skäl.

Egentl.Egentliga embetsman för denna tillsyn – prokuratorn.
Förr Justitiekansl.Justitiekansler § 15 R FRegeringsformen. Calonius förslag.

Hans åliggande i korthet: tillse att domstolarna
följa laga former och icke fördröja – samt att
i reger.regering och förvaltning jemväl lag iakttager. Åtal
derest embetsfel. – Anmälan hos Kejs.Kejsaren § 7 i
Prokur instr.Prokuratorsinstruktionerna – Är högsta åklag.åklagare alla fiskaler
emottaga befallningar af honom.

Denna kontroll öfvas dock endast den i lag
stadgade rättegångs ordningens iakttagande och öfverhufvud
de för embetens utöfning stadgade föreskrifter,
samt beifrande af embetsfel. Är ej ngtnågot ingripande
i domstolarnas sjelfständiga lagskipning.

Åtgärder för lagarnas verkställande: vanligen
Senatens befallningar till underlyd.underlydande myndigheter, g.genom
cirkulär, eller allm.allmänna instruktioner, reglemente m. m.

|2|

Slutlig exekution af domare och utslag
i alla slags mål. Närmaste organ Guvern.Guvernören
enl.enligt Lhds inst.Landshövdingsinstruktionen 1734 § 6 – under sig kronofogde
och länsman – magistraten.

Hit kan äfven räknas fängelseväsendets organi-
sation och frihetsstraffens tillämpning i enlighet
med strafflagens fordringar.

§ 2 Lagskipningen. Kärnan i all rättsvård:
Staten tillse att domstolar finnas och att deras
organisation garanterar det rättas förverkligande.
I formella delen framställt organisation. Instans
ordningen förafser att genom förnyad pröfning före-
bygga misstag, lemna utväg till rättelse, och
således garanterar det rätta.

Högsta domsrätten. Hofrätten 1614tillagt. Regenten,
ehuru enl.enligt R FRegeringsformen och F o S A.Förenings- och säkerhetsakten kngnkungen förbehållen blott 2
röster då sjelf dömer. Nu de fakto Justitie-
dpt
Justitiedepartementet. Endast lifssaker hemställs. Framhållit
skälen för högsta domstolens afskiljande. Först då
oafsättlighet, en af garantierna.

Döma är att sedan ett faktum eller ett rätts-
anspråk tillbörligen undersökts och pröfvats i sin
inre och yttre beskaffenhet, tillämpa den beträffande
lagen på detta faktum eller rättsanspråk och bestämma
hvad deri enligt lagen skall vara det rätta; så att det sedan kan
bringas [...]oläslig/saknad text till verkställighet.

Är all tillämpning af lag lagskipning? Nej. Med
exempel visat när blott förvaltning. – 2 slag
der egentlegentlig lagskipning, vid domstolarna – mest civil
och kriminal, – och den vid förvalt.myndigheternaförvaltningsmyndigheterna.
Magistrat, Guver.Guvernör Ekon. dpr.Ekonomiedepartementet och EnskEnskilda verk. – Se 26 § 10 KapKapitlet R B.Rättegångsbalken

Visst handhadesvårtytt dock domstolar äfven förvaltningsrättsliga,
ekonomekonomiska angelägenheter, embetsfel m. m. 10 kap.kapitlet 27 § och 2: 8 R B.Rättegångsbalken – samt
1809 års regl.reglemente för Just. DepJustitiedepartementet.

|3|

Frågan om skild administr.administrativ justiasvårtytt. Tillsvidare
hos oss ganska bra: Söka fördel hos Ekon. depEkonomiedepartementet
– rätt hos Just. depJustitiedepartementet.

Kompetens konfl.konflikter Senatens plenum.

Dom och utslag, – Val, – revision – besvär.

§ 3. Om de särskilda fall då afvikelse från
lag kan ega rum
.

a) Benådning, den akt af regeringsmaktens inne-
hafvare hvarigenom en person erhålla de lagliga
följderna af en straffbar handling sig helt
eller delvis efterskänkta.

RgnsRegentens förbehåll 9 § R F.Regeringsformen – 1 § F o S. AFörenings- och säkerhetsakten.
Åsigter för och mot. – Att låta nåd gå före
rätt bör ej fattas sssåsom skulle rätt derigenom upp-
häfvas; utan så, att den verkliga rättvisan
som i det speciela undantagasfallet icke vinns g.genom
strikt tillämpning af lagbudet, må realiseras.

1o) Fullständig benådning – 2o) straffmildring,
3o) Befrielse fr.från återstående delen af ett straff, som
redan trädt i verkställighet, – 4o) upphäfvande
af följderna af redan verkstäldt straff, ss.såsom då äran
återställes, eller förverkadt gods.

Att på förhand undertrycka sak ej hos oss med-
gifvas, utom i 2 fall K BKungligt brev 25 Sptseptember 1774 i fråga
om lasteligt tal mot RegenRegenten, K B.Kungligt brev 15 Dec.december 1782
religionsmål, först prokuratorns tillåtelse.

Amnesti, kan hos oss ske endast för icke dömda,
g.genom pardonsplakat.

När böter, så förfalla. Strafflindring genom att
sätta annat straff, förutsätter att äfven detta är i
lagen upptaget. Deportationsstraffs abnormitet 21
April 1826.

|4|

Ordningen vid benådningsrättens utöfvande.

Regenten sjelf efter behöriga utlåtanden. 5 Maj
1810 – 24 Janjanuari 1819 (ansökansökningar blott hos Just depJustitiedepartementet).
2 Juni 1826, – 28 Nov.november 1859 – Just dep.Justitiedepartementet

Nu hemställs om lif dömdt, alltid vare sig att
till- eller afstyrkas. – Öfriga svårare straff Just
dp.
Justitiedepartementet afslå utan hemställan, men hemställan om alla
bifall skäligt. Svårare mål direkt benådnbenådning.
Just dpr.Justitiedepartementet utan hemställan vidsträckt leuterationsrätt.

Civilmåltillagt i marginalen

b) RgnRegenten rätt att återbryta dom som vunnit
laga kraft och återställa laga tid som försutten
är. R B.Rättegångsbalken 31 kap.kapitlet – Princip: endast när
äfven sålunda den verkliga rättvisa vinns: nya
skäl och omständigheter.
Dessa båda dom föregått.

c) Dispens – tillåtelse att i särskildt fall afvika
från hvad i lag är för så beskaffadt fall stadgadt.
Härvid ej i Grundlag, men i 1734 års lag företeckförteckning.
Principer må ständerlag. – Det mesta häraf
lemnadt åt Senatens plenum.

d) diverse undantag.

Just dep.Justitiedepartementet motsvara Justitie ministeriumsvårtytttillagt i marginalen

Dokumentti kuvana