24.10.1878 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 78
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
21 FöreläsnFöreläsningen
24 okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt: 2 Afdeln.Avdelningen
Senaste föreläsnings hufvuddrag sålunda sammanfattas.
Enär Kejs.Kejsaren af Ryssland städse tillika Storfurste af Finland gäller äfven för Finland den för Kejs.dömetKejsardömet stadgade thronföljdsordningen, dfördärför 3 § R FRegeringsformen icke mer tillämplig. Hufvudurkunden härvid Kej.Kejsar Pauls statut 5/16 april 1797. Principen af jus primogeniturae
lat. förstfödslorätt kombinerad med jus representationeslat. representationsrätt och utan qvinnors uteslutande, men med företräde för män.
Då Rys. KejsRysslands Kejsare måste bekänna grek.grekiska tron är stadg.stadgandet 1 § R. F.Regeringsformen derom att Finlands monark skall tillhöra evang. luth. läranevangelisk lutherska läran, ogiltigt.
Myndighets ålder för thronföljaren (regenten) enl.enligt rysk lag 16 år. – Sålunda stadgandet om 21 år i 34 § R F.Regeringsformen
Enligt den: Vår statsrätt af gammalt gällande regel bör Reg. förs.Regentförsäkran afgifvas vid thronbestigning på sätt ock skett 1809, 25 och 55. – Den deri ingående försäkran om grundl.grundlagarnas bekräftande dock icke ett vilkor för deras fortfardefortfarande giltighet, de vore likafullt bindande om ock försäkran underlätos. Att 1809 års försäkran och bekräftelsen bindande äfven för efterträdare, framgår dels af grundl.grundlagarnas egen beskaffenhet enär de icke kunna utan alla ständers bifall ändras, – dels ock af kung.kungörelsen 21 Febr.februari 1816 hvari uttryckligen förklarad att Alex Is försäkran gällt äfven hans efterträdare.
I formelt afs.avseende att märkas titeln Kejsaren och Storfursten ss.såsom den riktiga.
Thronen blir ledig g.genom död eller afsägelse. Monarkens person okränkbar, ock icke ansvarig för sina handlingar. Dessa i monarkiska stater allm.allmänna principen icke hos oss förmål för uttryckligt lagbud, men dess erkännande framgår ur åtskilliga lagrum.
Hans allmänna kompetenser.tillagt i marginalen
2 Kap.Kapitlet Styrelseverken ...
Grundlagens bekräftande innebar ett bekräftande af deri ämnade institutioner. Huru fhållandetförhållandet vid skiljsmessan vi ha att rådfråga såväl R. F.Regeringsformen som F. och S. A.Förenings- och säkerhetsakten
R. F.Regeringsformen Riksrådet – § 4. 17 ordinaire. – § 8. Ärendena på afdelningar af rådet; 7 riksråd i Just.-revision.Justitierevisionen – Komsvårtytt|2| af åldersvårtytt strid mellan kngenkungen och råd. Beskrif – 1772. ”Båda, men icke regera.” Ss.Såsom 1602 års RkdgsbeslutRiksdagsbeslut. Dock enl.enligt § 6 om rådet enhälligt i fråga om fred, stillestånd och förbund, då låter K.M.Kunglig Majestät förblifva vid Rådets tanke. 10 § Högsta utövningensvårtytt i sittande råd, om ocksvårtytt utan votering.tillagt i marginalen
Stor sålunda ej deras makt. Men dock obeqväm, g.genom deras anseende. – DförDärför i 1789 års statskupp 1 § återtagensvårtytt emancipation fr.från Rådets medverkan. I den 2 § antalet R RRiksråd på K MKunglig Majestäts godtfinnande – hvilket betvingadsvårtytt sköta Högsta domstol (både frälse och ofrälse). –
Rådkammare upplöstes. – 15 Maj 1789 förordnande om Hösta domstolen, 12 lagkunniga ½ frälse ½ ofrälse.
För regenregentens ärenden samma dag en rikets allmallmänna ärendens beredning. Ledamöten tillförordnade, behålla sina öfriga sysslor. Besluts rätt blott när kngnkungen bortrest. Statssekreterare föredragföredragande hos KongnKonungen. – AllmAllmän förf.författning icke utfärdad härom. – Så alltså 1809 i st. f.stället för rådet.
Men enl.enligt R F.Regeringsformen dessutom Riksens kollegium Hofrätten, Krigskollegium, Amiralitet, Riksens kansli och Kammarkollegie. Dessmera statskontor, Bergs, Kommers kollegium och Kammar revision hvilka 4 icke voro s. k. riksens kollegium.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 78
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
21 FöreläsnFöreläsningen
24 okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt: 2 Afdeln.Avdelningen
[...]oläslig/saknad text Senaste föreläsnings hufvuddrag sålunda
sammanfattas.
Enär Kejs.Kejsaren af Ryssland städse tillika Storfurste
af Finland gäller äfven för Finland den för Kejs.dömetKejsardömet
stadgade thronföljdsordningen, dfördärför 3 § R FRegeringsformen icke mer tillämpligtillagt. Hufvudurkunden
härvid Kej.Kejsar Pauls statut 5/16 april 1797.
Principen af jus primogeniturae kombinerad
med jus representationes och utan qvinnors
uteslutande, men med företräde för män.
Då Rys. KejsRysslands Kejsare måste bekänna grek.grekiska tron
är stadg.stadgandet 1 § R. F.Regeringsformen derom att Finlands monark
skall tillhöra evang. luth. läranevangelisk lutherska läran, ogiltigt.
Myndighets ålder för thronföljaren (regenten) enl.enligt rysk
lag 16 år. – Sålunda stadgandet om 21 år i 34 § R F.Regeringsformen
Enligt den: Svenskstruket Vårtillagt statsrättenstruket af gammalt gällande
regel bör Reg. förs.Regentförsäkran afgifvas vid thronbestigning
på sätt ock skett 1809, 25 och 55. – Den deri ingående
försäkran om grundl.grundlagarnas bekräftande dock icke ett
vilkor för deras fortfardefortfarande giltighet, de vore likafullt
bindande om ock försäkran underlätos. Att 1809 års
försäkran och bekräftelsen bindande äfven för efterträdare, framgår
dels af grundl.grundlagarnas egen beskaffenhet dels ockstruket enär de
icke kunna utan alla ständers bifall ändras, – dels ock
af kung.kungörelsen 21 Febr.februari 1816 hvari uttryckligen förklarad
att Alex Is försäkran gällt äfven hans efterträdare.
I formelt afs.avseende att märkas titeln Kejsaren
och Storfursten ss.såsom den riktiga.
Thronen blir ledig g.genom död afstruket eller afsägelse.
Monarkens personliga ställningstruket okränkbar, ock
icke ansvarig för sina handlingar. Dessa i monarkiska
stater allm.allmänna principen icke hos oss förmål för uttryckligt
lagbud, men dess erkännandetillagt framgår ur åtskilliga lagrum.
Hans allmänna
kompetenser.tillagt i marginalen
2 Kap.Kapitlet Styrelseverken ...
Grundlagens bekräftande innebar
ett bekräftande af deri ämnade insti-
tutioner.tillagt
Huru fhållandetförhållandet vid skiljsmessan vi ha att råd-
fråga såväl R. F.Regeringsformen som F. och S. A.Förenings- och säkerhetsakten
R. F.Regeringsformen Riksrådet – § 4. 17 ordinaire. – § 8. Ärendena
på afdelningar af rådet; 7 riksråd i Just.-revision.Justitierevisionen – Komsvårtytt
|2|
af åldersvårtytt strid mellan kngenkungen och råd. Beskrif – 1772.
”Båda, men icke regera.” Ss.Såsom 1602 års RkdgsbeslutRiksdagsbeslut.
Dock enl.enligt § 6 om rådet enhälligt i fråga om fred, stillestånd
och förbund, då låter K.M.Kunglig Majestät förblifva vid Rådets tanke.
10 § Högsta utövningensvårtytt
i sittande råd, om ocksvårtytt
utan votering.tillagt i marginalen
Stor sålunda ej deras makt. Men dock obeqväm,
g.genom deras anseende. – DförDärför i 1789 års statskupp 1 § återtagensvårtytt
emancipation fr.från Rådets medverkan. I den 2 §
antalet R RRiksråd på K MKunglig Majestäts godtfinnande – hvilket betvingadsvårtytt
sköta Högsta domstol (både frälse och ofrälse). –
Rådkammare upplöstes. – 15 Maj 1789 förordnande
om Hösta domstolen, 12 lagkunniga ½ frälse ½ ofrälse.
I dessastruket För regenregentens ärenden samma dagtillagt en rikets allmallmänna ärendens
beredning. Ledamöten tillförordnade, behålla sina
öfriga sysslor. Besluts rätt blott när kngnkungen bortrest.
Statssekreterare föredragföredragande hos KongnKonungen. – AllmAllmän
förf.författning icke utfärdad härom. – Så alltså 1809 i st. f.stället för rådet.
Men enl.enligt R F.Regeringsformen dessutom Riksens kollegium
Hofrätten, Krigskollegium, Amiralitet, Riksens
kansli och Kammarkollegie. Dessmera statskontor,
Bergs, Kommers kollegium och Kammar revision
hvilka 4 icke voro s. k. riksens kollegium.
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
21. luento 24. lokakuuta
Suomen valtio-oikeus. 2. osa
Edellisen luennon pääpiirteet voidaan koota yhteen seuraavasti:
Keskeinen asiakirja tässä on Keisari Paavali I:n säädös 5/16. huhtikuuta 1797. Jus primogeniturae
lat. esikoisoikeus -periaate, johon yhdistetty jus representationes
lat. edustusoikeus, eikä naisia ole suljettu ulkopuolelle, mutta miehillä on ensimmäinen sija.
Koska Venäjän keisarin täytyy tunnustaa kreikkalaisortodoksista uskoa, on hallitusmuodon § 1 pätemätön siltä osin, että sen mukaan Suomen monarkin on kuuluttava evankelisluterilaiseen uskontoon.
Täysi-ikäisyys on kruununperijällä (hallitsijalla) Venäjän lain mukaan 16 vuotta. – siten säädös 21 vuodesta hallitusmuodon §:ssä 34 ei ole pätevä.
Sen mukaan: Meidän valtio-oikeudessamme jo vanhastaan voimassa olevan säännön mukaan on hallitsijan annettava vakuutus valtaistuimelle noustessaan sillä tavalla kuin on tapahtunut vuosina 1809, 1825 ja 1855. Siihen sisältyvä vakuutus perustuslakien vahvistamisesta ei kuitenkaan ole ehto perustuslakien jatkuvasta voimassa olosta, ne olisivat yhtä sitovia, vaikkei koko vakuutusta annettaisi. Vuoden 1809 vakuutus ja vahvistus ovat sitovia myös seuraajille, ja se ilmenee ennen muuta osittain perustuslakien oman ominaisuuden vuoksi, koska niitä ei voi muuttaa ilman kaikkien säätyjen suostumusta, – osittain 21. helmikuuta 1816 päivätystä kuulutuksesta, jossa on selvästi julistettu, että Aleksanteri I:n vakuutus koskee myös kaikkia hänen seuraajiaan.
Muodolliselta kannalta katsoen on huomattava, että arvonimi Keisari Suuriruhtinas on oikea.
Valtaistuin vapautuu, kun siinä istunut kuolee tai luopuu vallasta. Monarkin persoona on loukkaamaton, eikä monarkki ole vastuussa teoistaan. Nämä monarkioiden yleiset periaatteet eivät ole meillä mitään nimenomaisia lainmääräyksiä, mutta niiden tunnustaminen ilmenee useista lainkohdista.
Keisarin yleinen toimivalta.tillagt i marginalen
2. luku. Hallintokoneisto…
Perustuslain vahvistaminen käsittää siinä mainittujen instituutioiden vahvistamisen. Millainen tilanne oli, kun ero Ruotsista astui voimaan, meidän on kysyttävä neuvoa sekä hallitusmuodolta että Yhdistys- ja Vakuuskirjasta.
Hallitusmuoto: Valtioneuvosto – § 4. 17 vakituista jäsentä. – § 8. Asiat Neuvoston osastoissa; 7 valtioneuvosta oikeusosastossa. – Aikoinaan tuli riita kuninkaan ja Neuvoston välille. Kuvaile – 1772. ”Ennakoi mutta älä hallitse.” Vuoden 1602 valtiopäivien päätösteemana. Jos neuvosto kuitenkin on §:n 6 mukaan yksimielinen, kun kyseessä on rauha, aselepo tai liittoutuminen, silloin Kuninkaallinen Majesteetti pitäytyy Neuvoston ajatuksessa. § 10 Istuvan Neuvoston suurinta vallankäytön harjoittamista, joskin ilman äänestystä.tillagt i marginalen
Siten heidän valtansa ei ollut suuri. Mutta toki epämukava heidän oman näkemyksensä mukaan. Sen vuoksi vuoden 1789 vallankaappauksessa palautettiin §:ssä 1 vapautus Neuvoston myötävaikutuksesta. §:ssä 2 valtioneuvosten lukumäärän sai Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa määrätä – ja Neuvosto pakotettiin hoitamaan Korkeinta tuomioistuinta (sekä aateliston että aatelittomien asioissa).
Neuvostokamari lakkautettiin. – 15. toukokuuta 1789 asetus Korkeimmasta oikeudesta, 12 lainoppinutta, ½ aatelisia, ½ aatelittomia).
Samana päivänä hallitsijan asioiden kanssa valmisteltiin valtakunnan yleisiä asioita. Jäsenet määrättiin pitämään muut toimensa. Päätösoikeus vain, kun kuningas on matkoilla. Valtiosihteeri esittelee asiat Kuninkaalle. – Tästä ei laadittu yleistä lakia. – Näin siis vuonna 1809 Neuvoston sijasta.
Mutta hallitusmuodon mukaan on valtakunnan kollegiossa lisäksi hovioikeus, sotakollegio, amiraliteetti, valtakunnan kanslia ja kamarikollegio. Edelleen vielä valtiokonttori, kaivostoiminnan ja kaupan kollegio sekä kamarirevisio, joista neljä ei ollut nk. valtakunnan kollegioita.