20.4.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
25 Förel.Föreläsningen
20 April.
3 kap.kapitlet
§ 5 Myntet.
Återhemta: Tillägg i fråga om anbud och efterfrågan: huru det verkar, när skattensvårtytt på en gång betalas: prisfall. Ty redan förutsvårtytt blir stark efterfrågan på mynt.
Tillverkningskostnader.
Redan förut om tillverkningskostnadens inverkan på varans värde. Likaså på myntets. Härvid sjelfva myntningskostnaden af ringa vigt. Slagskatt = afgift utöfver myntningskostnaden. Numera föga bruklig. Skulle ge myntet på artificiel väg ett högre värde än metallens + myntningskostnaden. Enskilda skulle då tillverka mynt – fullhaltiga så skulle det ej märkas. – Det är alltså produktions kostnaden för sjelfva myntmetallen, som bestämma värdet.
Legering = definitivsvårtytt, ej för att ersätta silfver eller guld med koppar etcetcetera, utan för att öka motståndskraften mot nötningsvårtytt.tillagt i marginalen
I en del stater grufvor och guldsandsfält, i andra icke. Mer och mindre gynsamma. Varan allmäntsvårtytt efterfrågad, lätt transporterad. Alla länder lika afnämare. Derför en viss jemnhet i priset, så att lokala fhållandenförhållanden ej alltför stark inverkan. Likväl australien: oerhörd dyrhet = lågt värde på guldet, man fick med ett dagsverke ofantligt. Silfrets fall: Amerika sedan 8 à 10 år betyder lika. – En del grufvor löna sig ej ens att bearbeta. Andra blott vanlig reveny. Kongsbergs norsk silfvergrufva Kr.Kronor 656 600 brutto inkomst 1879 – driftskostnad 526 600, netto 130 000 krkronor, inkl.inklusive ränta på anläggningens kapital. Ett vaskningsdagsverken å Ivalojoki inbragde 1870–79 minst 6:53 högst 10:14. Derifrån transportkostnads ersättning etcetcetera. – I Australien och Kalifornien måste guld och silfer ha mindre värde, än i Europa, ty transportkostnader då ännu med. – Med andra ord: redan derför måste andra varor der vara i proportion dyrare, än om tvärtom ädelmetaller skulle dit transporteras. Deraf följer ock att alla andra varor, som tålasvårtytt vid lång transport måste söka sig väg dit från billiga prod.produktions länder. – Men man må icke tro att guld och silfver äfven der äro blott att tagas, lika litet som diamanter i Kaplandet. Dyr ditresa, fara och umbärande, – mångas misslyckande, allt detta gör dagsverket dyrt och berättiga till högre vinstberäkning. Upptäckare af goda fyndigheter här naturligtvis [...]oläslig/saknad text extra vinst att inberäkna i prod.produktions kostnaden.
Finland lättare skaffa guld genom trä- och smörexport än genom vaskning.tillagt i marginalen
Man ser detta: vid minskning i produktions qvantum bli kostnaden högre: såväl detta som anbudets minskning höja då värdet. Icke mycket, emedan så stora förråder af|2| förrigtsvårtytt finnas i omlopp och hvalfensvårtytt. Men dock något. Detta röjer sig tydligast i de båda metallernas inbördes värde: Hittills talt blott om guld och silfver gemensamt. Men hvad som sagts om att deras värde i omvändt fhållandeförhållande till prisens stig och sänkning för andra varor är sant. Men guld och silfver vexla i jförelsejämförelse med hvarandra. De ha ett pris i börsen. Detta skulle allsicke finnas, om endast endera metallen fanns till.
Huru med silfverprisen. – Flera staters öfvergång till guldmyntfot.
Bimetallismen. Båda lika dugliga till mynt. Skälen för och mot. Sämre uttränga bättre. Silfrets fortfarade användning till skiljemynt. Definiera skiljemynt, och allt större användning i öfrigt. – Vår myntlag af 9 Aug.Augusti 1877. Orsaken till dess nödvändighet. – Skiljemynt lägre värde eller metallhalt – endast staten prägla, – begränsade qvantiteter. Ty om enskild finge förvandla sitt silfver, anskaffadt efter marknadspriset, till skiljemynt, gjorde han derpå vinst – och det skulle bli för mycket deraf.
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
25 Förel.Föreläsningen
20 April.
3 kap.kapitlet
§ 5 Myntet.
Återhemta: Tillägg i fråga om anbud
och efterfrågan: huru det verkar, när skattensvårtytt
på en gång betalas: prisfall.
Ty redan förutsvårtytt blir stark efterfrågan
på mynt.tillagt
Tillverkningskostnader.
Redan förut om tillverkningskostnadens inverkan på myntetstruket varanstillagt
värde. Likaså på myntets. Härvid sjelfva myntnings-
kostnaden af ringa vigt. Slagskatt = afgift utöfver
myntningskostnaden. Numera föga bruklig. Skulle ge varanstruket myntettillagt
på artificiel väg ett högre värde än metallens + myntnings-
kostnaden. Enskilda skulle då tillverka mynt – fullhaltiga
så skulle det ej märkas. – Det är alltså tillverkningsstruket produktionstillagt kostnaden
för sjelfva myntmetallen, som bestämma värdet.
Legering = definitivsvårtytt,
ej för att ersätta
silfver eller guld
med koppar etcetcetera, utan
för att öka motstånds-
kraften mot nötningsvårtytt.tillagt i marginalen
I en del stater grufvor och guldsandsfält, i andra icke.
Mer och mindre gynsamma. Varan allmäntsvårtytt efterfrågad,
lätt transporterad. Alla länder lika afnämare. Derför en
viss jemnhet i priset, [...]oläslig/saknad text så att lokala fhållandenförhållanden
ej alltför stark inverkan. Likväl australien: oerhörd
dyrhet = lågt värde på guldet, man fick med ett dags-
verke ofantligt. Silfrets fall: Amerika sedan 8 à 10 år
betyder lika. – En del grufvor löna sig ej ens att bearbeta.
Andra blott vanlig reveny. Kongsbergs norsk silfvergrufva
Kr.Kronor 656 600 brutto inkomst 1879 – driftskostnad
526 600, netto 130 000 krkronor, inkl.inklusive ränta på anläggningens
kapital. Ett vaskningsdagsverken å Ivalojoki inbragde
1870–79 minst 6:53 högst 10:14. Derifrån transportkost-
nads ersättning etcetcetera. – I Australien och Kalifornien måste guld
och silfer ha mindre värde, än i Europa, ty transportkostnader
då ännu med. – Med andra ord: redan derför måste
[...]oläslig/saknad text andra varor der vara i proportion dyrare, än
om tvärtom [...]oläslig/saknad text ädelmetaller skulle dit transporteras.
Deraf följer ock att allatillagt andra varor, som tålasvårtytt vid lång transport
måste söka sig väg dit från billiga prod.produktions länder. – Men man
må icke tro att guld och silfver äfven der äro blott att tagas,
lika litet som diamanter i Kaplandet. Dyr ditresa,
fara och umbärande, – mångas misslyckande, allt detta
gör dagsverket dyrt och berättiga till högre vinstbe-
räkning. Upptäckare af goda fyndigheter här naturligtvis
[...]oläslig/saknad text extra vinst att inberäkna i prod.produktions kostnaden.
Finland lättare
skaffa guld genom
trä- och smörexport
än genom vaskning.tillagt i marginalen
Man ser detta: vid minskning i produktions qvantum
bli kostnaden högre: såväl detta som anbudets minskning
höja då värdet. Icke mycket, emedan så stora förråder af
|2|
förrigtsvårtytt finnas i omlopp och hvalfensvårtytt. Men dock något.
Detta röjer sig tydligast i de båda metallernas inbördes
värde: Hittills talt blott om guld och silfver gemensamt.
Men hvad som sagts om att deras värde i omvändt
fhållandeförhållande till prisens stig och sänkning för andra varor
är sant. Men guld och silfver vexla i jförelsejämförelse med hvar-
andra. De ha ett pris i börsen. Detta skulle allsicke
finnas, [...]oläslig/saknad text om endast endera metallen fanns till.
Huru med silfverprisen. – Flera staters öfvergång till
guldmyntfot.
Bimetallismen. Båda lika dugliga till mynt.tillagt Skälen för och mot. Sämre
uttränga bättre. Silfrets fortfarade användning
till skiljemynt. Definiera skiljemynt, och allt större
användning i öfrigt. – Vår myntlag af 9 Aug.Augusti 1877.
Orsaken till dess nödvändighet. – Skiljemynt lägre
värde eller metallhalt – endast staten prägla, – begränsade
qvantiteter. Ty om enskild finge förvandla sitt silfver,
anskaffadt efter marknadspriset, till skiljemynt, gjorde
han derpå vinst – och det skulle bli för mycket deraf.
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
25. luento 20. huhtikuuta
3. luku
§ 5 Raha
Kertaus: Lisäys kysymykseen kysynnästä ja tarjonnasta: mitä vaikutusta on veron maksamisesta yhdellä kertaa: hinnanlasku. Sillä jo aikaisemmin rahalle syntyy voimakasta kysyntää.
Valmistuskustannukset
Jo aikaisemmin puhuttiin valmistuskustannusten vaikutuksesta tavaran arvoon. Samoin ne vaikuttavat rahanarvoon. Tällöin varsinaiset rahanlyömiskustannukset painavat hyvin vähän. Lyöntivero = maksu rahanlyömiskustannuksista suoritettu maksu. Nykyään vain vähän käytöllä. Antaisi rahalle keinotekoisesti korkeamman arvon kuin mikä metallin + lyömiskustannuksen arvo on. Yksityishenkilöt valmistaisivat silloin kolikoita – täysarvoisia, jolloin sitä ei huomattaisi. – Arvon määrää siis itse rahametallin tuotantokustannus.
Lejeerinki = ehdottomasti ei ole tarkoitus korvata hopeaa tai kultaa kuparilla jne., vaan lisätä kolikon vastustuskykyä kulumista vastaan.tillagt i marginalen
Joissakin valtioissa on kaivoksia ja kultahiekkakenttiä, muissa ei. Ovat enemmän ja vähemmän tuottoisia. Tavara on yleisesti kysyttyä, helposti kuljetettavaa. Kaikki maat ovat samanlaisia ostajia. Siksi hinnassa on tietty vakavuus, jolloin paikallisilla olosuhteilla ei ole siihen aivan liian suurta vaikutusta. Poikkeuksena Australia: suunnattoman kallista = kullalla alhainen arvo, yhdellä päivätyöllä ansaitsi huikeasti. Hopean arvon romahdus: Amerikassa on ollut jo 8 – 10 vuoden ajan sama tilanne. Osaa kaivoksista ei kannata edes pitää toiminnassa. Toisista saadaan vain tavallinen tuotto. Norjan Kongsbergin hopeakaivoksen bruttotuotto vuonna 1879 oli 656 600 kruunua – käyttökustannukset 526 600, netto 130 000 kruunua, joka sisältää koron perustamispääomalle. Yksi Ivalojoen kullanhuuhdonnan päivätyö tuotti vuosina 1870–79 vähintään 6:53, korkeintaan 10:14. Siitä on vähennettävä kuljetuskustannusten korvaaminen jne. – Australiassa ja Kaliforniassa on kullan ja hopean arvon oltava alhaisempi kuin Euroopassa, sillä täällä hintaan sisältyvät kuljetuskustannuksetkin. – Toisin sanoen: Jo siksi on siellä muiden tavaroiden oltava suhteellisesti kalliimpia kuin jos jalometalleja sinne päinvastoin vietäisiin. Siitä seuraa myös, että kaikkien muiden tavaroiden, jotka sietävät pitkää kuljetusta, on löydettävä sinne tiensä halvalla tuottavista maista. – Mutta ei pidä uskoa, että kulta ja hopea ovat siellä noin vain otettavissa, yhtä vähän kuin Kapmaan timantitkin. Kallis menomatka, vaarat ja kieltäymykset, – monien epäonnistuminen, kaikki tämä tekee päivätyön kalliiksi ja oikeuttaa laskelmiin suuremmista voitoista. Hyvin esiintymäpaikkojen löytäjät laskevat siellä luonnollisestikin [...]oläslig/saknad text ylimääräistä voittoa tuotantokustannuksiinsa.
Suomessa on helpompaa hankkia kultaa puun ja voin viennillä kuin kultaa huuhtomalla.tillagt i marginalen
Tästä nähdään: Kun tuotannon määrä vähenee, kustannukset nousevat: sekä tämä että tarjonnan väheneminen kohottaa silloin arvoa. Ei paljoa, koska niin suuria varantoja edellä mainituista on kierrossa ja holveissa. Mutta jotain kuitenkin. Tämä käy selvimmin ilmi molempien metallien keskinäisestä arvosta: Tähän saakka on puhuttu kullasta ja hopeasta yhdessä. Mutta on totta, mitä on sanottu niiden arvosta käänteisessä suhteessa muiden tavaroiden hintojen nousuun ja laskuun. Kulta ja hopea kuitenkin vaihtelevat keskinäisessä vertailussa. Niillä on pörssissä tietty hinta. Sitä ei olisi ollenkaan, jos näistä metalleista vain toinen olisi olemassa.
Entä hopean hinta. Monien valtioiden siirtyminen kultakantaan.
Bimetallismi. Molemmat ovat yhtä kelvollisia kolikkoihin. Perusteita puolesta ja vastaan. Huonompi työntää pois paremman. Hopean jatkuva käyttö vaihtorahana. Määrittele vaihtoraha ja kasvava käyttö muussa. – Meidän rahalakimme on päivätty 9. elokuuta 1877. Syy sen välttämättömyyteen. – Vaihtorahalla on alempi arvo tai metallipitoisuus – vain valtio leimaa, – rajallisia määriä. Sillä jos yksityinen saisi muuttaa hopeansa, hankitun tai markkinahintaisen, vaihtorahaksi, hän tekisi sen voitolla – ja siitä sitä hyvää tulisi liikaa.
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen