5.10.1875 Finanssioppi

Suomenkielinen teksti

Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.

Ruotsinkielinen teksti

|1|

Finansläratillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 1875
6te Föreläsn.Föreläsningen 5 Okt.oktober

5o) Försvaret – nödvändigt. Hvarje stat måste, sålänge icke krigen och möjligheten till krig försvunnit från jorden,|2| uppoffra det nödiga för att bevara sin sjelfständighet. Dock sorgligt att se hvilka förfärliga summor häraf uppslukas. – Det måste visst närma sig den kulmination, efter hvilken enklare och billigare. Financieren kan icke annat än dystert räkna huru stor del af statsskulden, krigen frammanat – och hvad militärerna fortfarande tar på budgeten.

Finland. Är det att glädja sig deråt att vår budget visar så ringa krigskostnad? – Ensidigt att svar ja utan vidare. – Är det så rätt att blott hvila tryggt i den mäktiges famn. Belgien och Schweitz skydda sin neutralitet. Skola vi följa nu Rgnt.Regenten bör det ske med folkst.folkstyrd armé

6o) Utrikes ärende. Hvarje stat måste underhålla relationer med andra. Förr ännu dyrare. Mera stäl, mycket kurirer. – Äfven dessa utgifter nödvändiga. Brist, att Finland ej deltagen i Rysk utg.budg.utgiftsbudgeten ss.såsom Norge i Sverige.

7o) Finansväsendet. 1o) Statsskulderna nödvändiga utgifter för dem, – finansförvaltningenuppbörds- och räkenskapsverken etc. oundgängliga utgifter. Hvarföre denna vigtiga grupp ställd till sist? Emedan icke ändamål i sig jfrdjämförd med de öfriga. Bruten medhetmedvetenhet för all annan statsverksamhet.

Ej finans minister som pröfvar allt. Hvarje depart.departement uppgör sin budget. Han jemför dem inbördes och yrkar på jemkningar. Sedan gallrar riksdagen. För den gallrande jemförelsen erfordras uppenbarligen omfattande inblick i totaliteten af statens behof. Annars blir det oförenliga ensidigheter.

Sparsamhetsprincipen. Icke öfverdrift deri. Påstående att skatten den bäste besparingsfond galet. Frankrike – huru elastisk skatteförmåga. Finska budgetens irrationella uppställning – efteråt. Huru våra finansfrågor sammanhänger med politiken. – Baron Louis sats.

Återkomma till satsen, att alla de statsbehof, som afse upprätthållandet och betryggandet af statens tillvaro nödvändigt måste af nationen bestridas, äfven om redan betagande. Men för alla öfriga statsbehof gäller regeln: sträng sparsamhet, noggrant afvägande huruvidda i proportion till nationens beskattn.beskattnings fråga.

Representativa sytemets betydelse härutinnan. Då nationens egna förtroendemän varit med om att bestäma budgeten, så borde inga andra utgifter bli upptagna än sådana som verkligen anses för det hela gagnelig – krigs utgifter stå för sig, uppträdande med annat slgsslags nödvändighet.

Härnäst sammanfatta vissa allm.allmänna principer innan öfvergå till inkomsten.

|3|

Genom krigsvetensk.nakrigsvetenskaperna och all utrustnigs förfullkommande ha resulterat att, för att föra krig, rikedomen blifvit lika nödvändig som tapperheten, och att en fattig nation icke mera kan motstå en rik. Men då ren rikedom endast förvärfvas genom industri och sparsamhet, så kan man förutse att hvarje nation, som genom dåliga lagar eller för tung beskattning ruinerar sitt jordbruk, sina fabriker, sin handel, nödvändigtvis skall blifva kufvad af andra mera förutseende nationer. Men deraf resulterar ock att styrkan, öfvermakten, i framtiden måste stanna på civilisationens och upplysningens sida; ty de civiliserade nationerna äro de enda, som kunna hafva nog produktion för att underhålla storartade krigsstyrkor; – hvilket alltså för framtiden aflägsnar sannolikheter af de stora omkastningar, af hvilka historien är uppfylld och de civilis.civiliserade folk blifvit offer för barbariska.

Alkuperäinen (transkriptio)

|1|

Finansläratillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 1875
6te Föreläsn.Föreläsningen 5 Okt.oktober

5o) Försvaret – nödvändigt. Hvarje stat måste, sålänge
icke krigen och möjligheten till krig försvunnit från jorden,
|2| uppoffra det nödiga för att bevara sin sjelfständighet. Dock sorgligt att se hvilka förfärliga summor
häraf uppslukas. – Det måste visst närma sig
den kulmination, efter hvilken enklare och billigare.
Financieren kan icke annat än dystert räkna huru
stor del af statsskulden, krigen frammanat – och
hvad militärerna fortfarande tar på budgeten.

Finland. Är det att
glädja sig deråt att vår
budget visar så ringa
krigskostnad? – Ensidigt
att svar ja utan vidare.
– Är det så rätt att blott
hvila tryggt i den mäktiges
famn. Belgien och Schweitz
skydda sin neutralitet. Skola
vi följa nu Rgnt.Regenten bör det ske
med folkst.folkstyrd armé

6o) Utrikes ärende. Hvarje stat måste underhålla relationer med andra.tillagt Förr ännu dyrare. Mera
stäl, mycket kurirer. – Äfven dessa utgifter nödvändiga.
Brist, att Finland ej deltagen i Rysk utg.budg.utgiftsbudgeten ss.såsom Norge
i Sverige.

7o) Finansväsendet. 1o) Statsskulderna nödvändiga
utgifter för dem, – finansförvaltningenuppbörds- och
räkenskapsverken etc. oundgängliga utgifter. Hvarföre denna vigtiga grupp ställd till sist? Emedan icke ändamål i sig jfrdjämförd med de öfriga. Bruten medhetmedvetenhet för all annan statsverksamhet.tillagt

Ej finans minister som pröfvar allt. Hvarje
depart.departement uppgör sin budgettillagt. Han jemför dem inbördes
och yrkar på jemkningar. Sedan gallrar riksdagen. För den gallrande jemförelsen erfordras uppenbarligen omfattande inblick i totaliteten af statens behof. Annars blir det oförenliga ensidigheter.tillagt

Sparsamhetsprincipen. Icke öfverdrift deri.
Påstående att statenstruket skattentillagt den bäste besparingsfond galet.
Frankrike – huru elastisk skatteförmåga.
Finska budgetens irrationella uppställning – efteråt. Huru våra finansfrågor sammanhänger med politiken. – Baron Louis sats.tillagt

Återkomma till satsen, att alla de statsbehof, som
afse upprätthållandet och betryggandet af statens tillvaro
nödvändigt måste af nationen bestridas, äfven om redan betagande.
Men för alla öfriga statsbehof gäller regeln: sträng sparsamhet,
noggrant afvägande huruvidda i proportion till nationens beskattn.beskattnings fråga.

Representativa sytemets betydelse härutinnan. Då nationens
egna förtroendemän varit med om att bestäma budgeten, så
borde inga andra utgifter bli upptagna än sådana som verkligen
anses för det hela gagnelig – krigs utgifter stå för sig, upp-
trädande med annat slgsslags nödvändighet.

Härnäst sammanfatta vissa allm.allmänna principer innan öfvergå
till inkomsten.

|3|

Genom krigsvetensk.nakrigsvetenskaperna och all utrustnigs förfull-
kommande ha resulterat att, för att föra krig, rike-
domen blifvit lika nödvändig som tapperheten, och att
en fattig nation icke mera kan motstå en rik. Men då
ren rikedom ickestruket endasttillagt förvärfvas genom industri och sparsamhet,
så kan man förutse att hvarje nation, som genom dåliga lagar
eller för tung beskattning ruinerar sitt jordbruk, sina fabriker,
sin handel, nödvändigtvis skall blifva kufvad af andra
mera förutseende nationer. Men deraf resulterar ock att styrkan,
öfvermakten, i framtiden måste stanna på civilisationens
sidastruket och upplysningens sida; ty de civiliserade nationerna
äro de enda, som kunna hafva nog produktion för att
underhålla storartade krigsstyrkor; – hvilket alltså för framtiden
aflägsnar sannolikheter af de stora omkastningar, af hvilka historien
är uppfylld och de civilis.civiliserade folk blifvit offer för barbariska.

Dokumentti kuvana