30.9.1880 Kansantaloustiede

Nat. ekon.Nationalekonomi

H. T.Höstterminen 80.
7^de FöreläsnFöreläsningen
30 Sept.September

kapkapitel 4

§ 4 Befolkning. forts.fortsättning

Det ensidiga i Malthus lära.

Visat den pessimistiska grundsatsen: 2 ensidigheter: – Han fästa
för litet afs.avseende vid hvad från statens sida kan göras för
att hämma dödligheten – och 2^o) underskattar lifs medels
produktionens utvecklig.

Till 1^o) Det onda som dålig regering kan åstadkomma
är jförelsvisjämförelsevis med det onda som menskornas passioner
vålla, så lätt som fjädrar, simmande på ytan af en afgrund.

Emellertid har just i England befolkningen sen dess nära
fördubblats, men välståndet alltjämt stigit, särskildt
just de arbetande klasserna. Mill säga: tviflar höge-
ligen att återhållsamhet vunnit insteg hos arbetare. De gifta
sig i allmänhet lika tidigt och producera lika mycket
barn som om de vore kolonister i Förenta staterna.
Alltså måste annat ha verkat att likväl rikaretillagt: reform af fattiglagar
– industrins och jordbrukets utveckling, – särskildt
spanmålstullarnas upphäfvande. Något väl
ock utvandringen: det är de modererade den eljes
nog starka tillväxten.

Till 2) Ingalunda utredt att lifsmedlens produktion
kunde stiga i samma proportion som folkmängden: Väx-
ternas och djurens ännu större förökningsförmåga,
om ock äfven den vidsvårtytttillagt hämmande fhållandenförhållanden.

Ofantliga landsträckor på jorden, som ännu kunna
kultiveras. Och ofantligt högre produktion ernås på
redan kultiverade.

Thiers, i sitt arbete la Prosperité, för att lugna de af
Malthus upprörda sinnen: Märks främst ett skäl för att
lugna en: att utsträckningen betyder föga. – Ofta på vid-
sträckt mark menskorna svårt att lefva, och ofta tvärt-
om i öfverflöd på litet område. Samma areal föda i
England och Flander 100 ggrgånger så många invånare, som på Polens
och Rysslands sandslätter. Menniskan för fruktbarheten
med sig. Hvarhelst hon träda fram, börjar gräset växa,
kornet att gro. Går till hossvårtytt London eller Preussens sandmarker:
|2| der en ljusning i granstrukettalltillagtskogen visa sig, och der upptäcka
sädesfält, så äro i säker att strax derpå få se rök,
tak, en by. Är det en stortillagt byn storstruket, eller en betydande köping,
så är det omgifvande fältet bättre brukadt, fruktbar,
producera bättre säd. Så öfverallt, der menskan slagit
sig ner: han odlar och befruktar jorden. – DförDärför
när dagen komma då alla punkter af jordklotet
äro bebodda, skall dock det ock afkasta oändligt
mer än nu. Öknen ger vika, bergens sluttningar
betäckas med växter. Och år ut och år in sträfva menskan
bättra sin odling.

Alltså: produktion af lifsmedel kan ofantligt, oöfver-
skådlig grad ökas, – huruvida i samma proportion
som nu, är ännu ej utredt.

Men menskan behöfva ej blott föda, äfven bostad
kläder, tusende andra artiklar. – Hvaraf skulle man
då sluta till att ej produktionen af dem äfven kunde
ofantligt ökas.

Sedan utbytet af industrialster mot lifsmedel.

Emigration och kolonisation strida främst öfversvårtytt
produktion af lifsmedel, landtbruk: öfverskottet
deraf bytes mot annat.

Framhålla i öfrigt
utvandringens betydelse.tillagt i marginalen

Rikaste land i verlden, England är det som
mest importera lifsmedel.
Finland vida rikare
när mera folk.tillagt

Konklusion: det är önskligt, att en hvar söka
bringa sina tillgångar i proportion till sin familjs behof
eller frfrån en annan sida: återhållsamhet i produktion
af barn, för att ej framkalla nöd.

Lagstiftningen kan mycket tillgöra, främst visserligen
gegenom att beredatillagt gynsamma vilkor förtillagt all slags produktion och handeltillagt, – men ock genom
sanitets vård, stränga rättvisatillagt fattiglagar, m. m.

Befolkningens tillväxt kan ej gå utöfver gränsen
af lifsmedlens produktion, men denna är ännu
i alla delar af jorden kapabel af störretillagt intensitet och på de
flesta af större extension.

§ 5. Ojemnheten itillagt Rikedomens ojemnastruket fördelning.

Redan af de olika slagen inkomst framgår, och lagar som verka derpå, att
olikhet i måttet äfven måste förefinnas.

Är detta ett ondt?

Helt och hållet kan väl detta ej förnekas. T. ex.svårtytt
de bjerta kontraster. Man säger att de för-
nämligast i våra dagar. Men likaså förut.
Hellas: rike atenare och arbetsträlar = lorden
och välmående smeden i England. –

Medelklassens välmågasvårtytt och arbetsklassens bergning
visar att stort framgående: oändligt mera behof
kan nu arbetare tillfredsställa än förr.

Och dock förklarligt om det gäser:

Tolkar härför: socialister och kommunister.
Deras allm.allmänna karaktär, hvari de lika, hvari de
olika. Saint Simonstruket Saint Simon, Fourier
Babeuf, Cabet, Proudhon, – Owen,
Marx etcetcetera. Allmänna drag.

Men hvarför upphäfvande af eganderätt
styrka. Åberopa förrigt. Hvad som kan
göras för arbetsklassens väl.