30.9.1880 Kansantaloustiede

Suomenkielinen teksti

Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.

Ruotsinkielinen teksti

|1|

Nat. ekon.Nationalekonomi

H. T.Höstterminen 80.
7de FöreläsnFöreläsningen
30 Sept.September

kapkapitel 4

§ 4 Befolkning. forts.fortsättning

Det ensidiga i Malthus lära.

Visat den pessimistiska grundsatsen: 2 ensidigheter: – Han fästa för litet afs.avseende vid hvad från statens sida kan göras för att hämma dödligheten – och 2o) underskattar lifs medels produktionens utvecklig.

Till 1o) Det onda som dålig regering kan åstadkomma är jförelsvisjämförelsevis med det onda som menskornas passioner vålla, så lätt som fjädrar, simmande på ytan af en afgrund.

Emellertid har just i England befolkningen sen dess nära fördubblats, men välståndet alltjämt stigit, särskildt just de arbetande klasserna. Mill säga: tviflar högeligen att återhållsamhet vunnit insteg hos arbetare. De gifta sig i allmänhet lika tidigt och producera lika mycket barn som om de vore kolonister i Förenta staterna. Alltså måste annat ha verkat att likväl rikare: reform af fattiglagar – industrins och jordbrukets utveckling, – särskildt spanmålstullarnas upphäfvande. Något väl ock utvandringen: det är de modererade den eljes nog starka tillväxten.

Till 2) Ingalunda utredt att lifsmedlens produktion kunde stiga i samma proportion som folkmängden: Växternas och djurens ännu större förökningsförmåga, om ock äfven den vidsvårtytt hämmande fhållandenförhållanden.

Ofantliga landsträckor på jorden, som ännu kunna kultiveras. Och ofantligt högre produktion ernås på redan kultiverade.

Thiers, i sitt arbete la Prosperité, för att lugna de af Malthus upprörda sinnen: Märks främst ett skäl för att lugna en: att utsträckningen betyder föga. – Ofta på vidsträckt mark menskorna svårt att lefva, och ofta tvärtom i öfverflöd på litet område. Samma areal föda i England och Flander 100 ggrgånger så många invånare, som på Polens och Rysslands sandslätter. Menniskan för fruktbarheten med sig. Hvarhelst hon träda fram, börjar gräset växa, kornet att gro. Går till hossvårtytt London eller Preussens sandmarker:|2| der en ljusning i tallskogen visa sig, och der upptäcka sädesfält, så äro i säker att strax derpå få se rök, tak, en by. Är det en stor by, eller en betydande köping, så är det omgifvande fältet bättre brukadt, fruktbar, producera bättre säd. Så öfverallt, der menskan slagit sig ner: han odlar och befruktar jorden. – DförDärför när dagen komma då alla punkter af jordklotet äro bebodda, skall dock det ock afkasta oändligt mer än nu. Öknen ger vika, bergens sluttningar betäckas med växter. Och år ut och år in sträfva menskan bättra sin odling.

Alltså: produktion af lifsmedel kan ofantligt, oöfverskådlig grad ökas, – huruvida i samma proportion som nu, är ännu ej utredt.

Men menskan behöfva ej blott föda, äfven bostad,tillagt av utgivaren kläder, tusende andra artiklar. – Hvaraf skulle man då sluta till att ej produktionen af dem äfven kunde ofantligt ökas.

Sedan utbytet af industrialster mot lifsmedel.

Emigration och kolonisation strida främst öfversvårtytt produktion af lifsmedel, landtbruk: öfverskottet deraf bytes mot annat.

Framhålla i öfrigt utvandringens betydelse.tillagt i marginalen

Rikaste land i verlden, England är det som mest importera lifsmedel. Finland vida rikare när mera folk.

Konklusion: det är önskligt, att en hvar söka bringa sina tillgångar i proportion till sin familjs behof eller frfrån en annan sida: återhållsamhet i produktion af barn, för att ej framkalla nöd.

Lagstiftningen kan mycket tillgöra, främst visserligen gegenom att bereda gynsamma vilkor för all slags produktion och handel, – men ock genom sanitets vård, stränga rättvisa fattiglagar, m. m.

Befolkningens tillväxt kan ej gå utöfver gränsen af lifsmedlens produktion, men denna är ännu i alla delar af jorden kapabel af större intensitet och på de flesta af större extension.

|3|
§ 5. Ojemnheten i roriginal: Rikedomens fördelning.

Redan af de olika slagen inkomst framgår, och lagar som verka derpå, att olikhet i måttet äfven måste förefinnas.

Är detta ett ondt?

Helt och hållet kan väl detta ej förnekas. T. ex.svårtytt de bjerta kontraster. Man säger att de förnämligast i våra dagar. Men likaså förut. Hellas: rike atenare och arbetsträlar = lorden och välmående smeden i England. –

Medelklassens välmågasvårtytt och arbetsklassens bergning visar att stort framgående: oändligt mera behof kan nu arbetare tillfredsställa än förr.

Och dock förklarligt om det gäser:

Tolkar härför: socialister och kommunister. Deras allm.allmänna karaktär, hvari de lika, hvari de olika. Saint Simon, Fourier Babeuf, Cabet, Proudhon, – Owen, Marx etcetcetera. Allmänna drag.

Men hvarför upphäfvande af eganderätt styrka. Åberopa förrigt. Hvad som kan göras för arbetsklassens väl.

Alkuperäinen (transkriptio)

|1|

Nat. ekon.Nationalekonomi

H. T.Höstterminen 80.
7de FöreläsnFöreläsningen
30 Sept.September

kapkapitel 4

§ 4 Befolkning. forts.fortsättning

Det ensidiga i Malthus lära.

Visat den pessimistiska grundsatsen: 2 ensidigheter: – Han fästa
för litet afs.avseende vid hvad från statens sida kan göras för
att hämma dödligheten – och 2o) underskattar lifs medels
produktionens utvecklig.

Till 1o) Det onda som dålig regering kan åstadkomma
är jförelsvisjämförelsevis med det onda som menskornas passioner
vålla, så lätt som fjädrar, simmande på ytan af en afgrund.

Emellertid har just i England befolkningen sen dess nära
fördubblats, men välståndet alltjämt stigit, särskildt
just de arbetande klasserna. Mill säga: tviflar höge-
ligen att återhållsamhet vunnit insteg hos arbetare. De gifta
sig i allmänhet lika tidigt och producera lika mycket
barn som om de vore kolonister i Förenta staterna.
Alltså måste annat ha verkat att likväl rikaretillagt: reform af fattiglagar
– industrins och jordbrukets utveckling, – särskildt
spanmålstullarnas upphäfvande. Något väl
ock utvandringen: det är de modererade den eljes
nog starka tillväxten.

Till 2) Ingalunda utredt att lifsmedlens produktion
kunde stiga i samma proportion som folkmängden: Väx-
ternas och djurens ännu större förökningsförmåga,
om ock äfven den vidsvårtytttillagt hämmande fhållandenförhållanden.

Ofantliga landsträckor på jorden, som ännu kunna
kultiveras. Och ofantligt högre produktion ernås på
redan kultiverade.

Thiers, i sitt arbete la Prosperité, för att lugna de af
Malthus upprörda sinnen: Märks främst ett skäl för att
lugna en: att utsträckningen betyder föga. – Ofta på vid-
sträckt mark menskorna svårt att lefva, och ofta tvärt-
om i öfverflöd på litet område. Samma areal föda i
England och Flander 100 ggrgånger så många invånare, som på Polens
och Rysslands sandslätter. Menniskan för fruktbarheten
med sig. Hvarhelst hon träda fram, börjar gräset växa,
kornet att gro. Går till hossvårtytt London eller Preussens sandmarker:
|2| der en ljusning i granstrukettalltillagtskogen visa sig, och der upptäcka
sädesfält, så äro i säker att strax derpå få se rök,
tak, en by. Är det en stortillagt byn storstruket, eller en betydande köping,
så är det omgifvande fältet bättre brukadt, fruktbar,
producera bättre säd. Så öfverallt, der menskan slagit
sig ner: han odlar och befruktar jorden. – DförDärför
när dagen komma då alla punkter af jordklotet
äro bebodda, skall dock det ock afkasta oändligt
mer än nu. Öknen ger vika, bergens sluttningar
betäckas med växter. Och år ut och år in sträfva menskan
bättra sin odling.

Alltså: produktion af lifsmedel kan ofantligt, oöfver-
skådlig grad ökas, – huruvida i samma proportion
som nu, är ännu ej utredt.

Men menskan behöfva ej blott föda, äfven bostad
kläder, tusende andra artiklar. – Hvaraf skulle man
då sluta till att ej produktionen af dem äfven kunde
ofantligt ökas.

Sedan utbytet af industrialster mot lifsmedel.

Emigration och kolonisation strida främst öfversvårtytt
produktion af lifsmedel, landtbruk: öfverskottet
deraf bytes mot annat.

Framhålla i öfrigt
utvandringens betydelse.
tillagt i marginalen

Rikaste land i verlden, England är det som
mest importera lifsmedel.
Finland vida rikare
när mera folk.
tillagt

Konklusion: det är önskligt, att en hvar söka
bringa sina tillgångar i proportion till sin familjs behof
eller frfrån en annan sida: återhållsamhet i produktion
af barn, för att ej framkalla nöd.

Lagstiftningen kan mycket tillgöra, främst visserligen
gegenom att beredatillagt gynsamma vilkor förtillagt all slags produktion och handeltillagt, – men ock genom
sanitets vård, stränga rättvisatillagt fattiglagar, m. m.

Befolkningens tillväxt kan ej gå utöfver gränsen
af lifsmedlens produktion, men denna är ännu
i alla delar af jorden kapabel af störretillagt intensitet och på de
flesta af större extension.

|3|
§ 5. Ojemnheten itillagt Rikedomens ojemnastruket fördelning.

Redan af de olika slagen inkomst framgår, och lagar som verka derpå, att
olikhet i måttet äfven måste förefinnas.

Är detta ett ondt?

Helt och hållet kan väl detta ej förnekas. T. ex.svårtytt
de bjerta kontraster. Man säger att de för-
nämligast i våra dagar. Men likaså förut.
Hellas: rike atenare och arbetsträlar = lorden
och välmående smeden i England. –

Medelklassens välmågasvårtytt och arbetsklassens bergning
visar att stort framgående: oändligt mera behof
kan nu arbetare tillfredsställa än förr.

Och dock förklarligt om det gäser:

Tolkar härför: socialister och kommunister.
Deras allm.allmänna karaktär, hvari de lika, hvari de
olika. Saint Simonstruket Saint Simon, Fourier
Babeuf, Cabet, Proudhon, – Owen,
Marx etcetcetera. Allmänna drag.

Men hvarför upphäfvande af eganderätt
styrka. Åberopa förrigt. Hvad som kan
göras för arbetsklassens väl.

Dokumentti kuvana