8.4.1879 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
38de FöreläsnFöreläsningen
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
38de FöreläsnFöreläsningen
8 April.
Sedan § 5. – hvad som förstås med komplettering. –
§ 4. – I alla värnepligtslagar utom den schweiziska är lottning införd. Orsaken: om hela åldersklassen i aktiv trupp, blefve den för stor för fredstid, isynnerhet der flerårig tjenst. Finnes intet annat medel att göra fördelningen, än den blinda slumpens. Mångenstädes så, att det antal, som icke komma i aktiva blir alldeles oöfvade, utan all träningsvårtytt, utom derest krig kräfva att de inkallas och dåligt öfvade inskickassvårtytt, hvaremot de inlottade få hålla på i många år, både i aktiv och reserv.
Så hade propos.propositionen här ock föreslagit: 3 års aktiv, derefter 8 år reserv, således en genom lottning uttagen minoritet som var armé – alla öfriga landtvärn – som blott vid utomordentligt tillfälle i krigstid inkallas.
Ständerna helt och hållet ändrat detta: ingen|2| skall g.genom lottdragning befrias – lottdragning gälla blott att afgöra hvilkendera tjenst: den tyngre aktiva eller den lätta reservtjensten, jemte det chancen för det farliga – krig – äro lika.
Härigenom afböjdes ock den obillighet att det prop.proponerade landtvärn kunna inkallas till krig utan att staten sörjt för någon öfning deraf. – Vidare vanns härigenom, att antalet vapenöfvade män i landet bli vida högre än enl.enligt propospropositionen.
Enl.Enligt denna aktiv, reserv och öfvat landtvärn utgjort omk.omkring 22 600, oöfvade i landtvärn 70 500 SaSumma 93 100. – Enl.Enligt utskottet alla dessa 93 000 öfvade. Siffran naturlnaturligtvis approximativ. – I samhang härmed följ.följande allm.allmänna bestämningar. § 6. –.
Frivillighets principen ingårsvårtytt sålunda att enligt § 72 –. Frivilliga, § 90, Volontärer, § 99.
Tjenstetider:
§ 9. – Alltså 5 år i st.stället för 11 enl.enligt propos.propositionen
§ 10 – behöfva således icke vara 30 dagar hvarderasvårtytt året.
11 – permissiv bestämningsvårtytt ganska vigtig.
Detta gäller nu för freden. Sedan för händelse af krig. § 13. – Härvid märkes särskildt den politiska betydelsen af 1a satsen. Sådant funnos ej heller i propositionen: Om i Senaten män med politisk kraft kan härigenom onödig mobilisering afstyras.
Orsaken för Ordningsföljden af reservens inkallande: de bäst öfvade i främsta rummet. § 19: § 20 –. Aktiva på krigsfot redan när man finner krig hota, om ock ej ngtnågot infall innan skett. – Icke komplettering, utom|3| af aktiva, utom särskilda landtvärnsbataljoner, reserven således derigenom begränsad. Landtvärnet för s. k. ortsförsvar.
Allt landtvärn har genomgått öfning. Enl.Enligt propos.propositionen endast den minoritet, som genomgått aktiva och reserven.
Frivillighets-principen bör ha nödigt utrymme. derför § 72 – samt fremlingar och volontärer.
Truppernas organisation och befäl.
§ 121. – 5 000 man = ¼ af befolkningsmängdensvårtytt. Om den påstådda likheten med Preussen egde rum, borde det vara 20 000 i fredstid. –
Fördelade på olika vapen. obsobservera Enligt propospropositionen skulle de varit fördelade i skarpskyttebataljoner. – Betydelse af förändringen.
Förlagde i länen inom landet. Alltså icke inkallas till garnison i PburgSankt Petersburg, och enkom helst i sitt eget län. Se ock § 86,
Sammansättning och fördelningar öfversvårtytt dislokation på förslag af Senaten, – således icke af krigsministern.
Befälet 119–120. Hvad derom redan förut yttrat.
Kostnaderna för Finlands trupper. Redan förut talat härom. Analys. – AllmAllmänna statsfonden alltså stängd för militära utgifter.
Förfarandet vid krig. 123, senare delen. Enl.Enligt propos.proposition depotbataljon äfven bestämmelser att bilda nya skarpsk-bataljonerskarpskyttebataljoner, – icke blott [...]oläslig/saknad text [...]oläslig/saknad text. Och om reserven ej dertill förslagen, så de yngsta delarna af landtvärnet.
Särskilda myndigheter: uppbådsnämnd § 42 Länsnämnd § 46. Öfriga detaljer till förvaltningsrätten.tillagt i marginalen
Det vi kunna till afdelningen om allm.allmänna medborgerliga rättigheter och skyldigheter skall upptaga dithörade dels ur värnepligtslagen.tillagt i marginalen
123 Förra delen: krigsmaktens ändamål derigenom bidraga – således icke på annat sätt än genom Finlands försvar bidraga till krigsändamål.
Härigenom nu ett lagbud vunnet, på grund af hvilket finska trupperna icke bara äro, eller kunna begagnas, såsom, ett bihang till kejsardömets armé, att tagas i anspråk för hvilka ryska krigsföretag som helst. Låt vara att Finland sannolikt angripes endast för Rysslands skuld. När det sker, fordra dock landets värdighet och desssvårtytt trygghet, att sjelf försvara.tillagt i marginalen
Blir tung börda. Men förr eller senare måste idyllens tid vara slut.tillagt i marginalen
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
38de FöreläsnFöreläsningen
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
38de FöreläsnFöreläsningen
8 April.
Sedan § 5. – hvad som förstås med komplettering. –tillagt
§ 4. – I alla värnepligtslagar utom den schweiziska
är lottning införd. Orsaken: om hela åldersklassen i
aktiv trupp, blefve den för stor för fredstidtillagt, isynnerhet der flerårig
tjenst. Finnes intet annat
medel att undgå
lottningstruket göra fördel-
ningen, än den blinda
slumpens.tillagt Mångenstädes, så Ryssland, Frankrike, – Preussen,struket
så, att det antal, som icke komma i aktiva blir alldeles
oöfvade, utan all träningsvårtytt, utom derest krig kräfva att de
inkallas och dåligt öfvade inskickassvårtytt, hvaremot de in-
lottade få hålla på i många år, både i aktiv och reserv.
Så hade propos.propositionen här ock föreslagit: 3 års aktiv, dereftertillagt 8
år reserv, således en genom lottning uttagen minoritet
som var armé – alla öfriga landtvärn – som blott
vid utomordentligt tillfälle i krigstid inkallas.
Ständerna helt och hållet ändrat detta: ingen
|2|
skall g.genom lottdragning befrias – lottdragning gälla blott att
afgöra hvilkendera tjenst: den tyngre aktiva eller den lätta
reservtjensten, jemte det chancen för det farliga –
krig – äro lika.
Härigenom afböjdes ock den obillighet att det prop.proponeradetillagt landtvärn kunna
inkallas till krig utan att staten sörjt för någon öfning
deraf. – Vidare vanns härigenom, att antalet
vapenöfvade män i landet bli vida högre än enl.enligt
propospropositionen.
Enl.Enligt denna aktiv, reserv och öfvat landtvärn
utgjort omk.omkring 22 600, oöfvade i landtvärn 70 500
SaSumma 93 100. – Enl.Enligt utskottet alla dessa 93 000 öfvade.
Siffran naturlnaturligtvis approximativ. – I samhang härmed
följ.följande allm.allmänna bestämningar.tillagt
§ 6. – . § 7§ 8struket
Frivillighets principen
ingårsvårtytt sålunda att enligt
§ 72 –.
Frivilliga, § 90,
Volontärer, § 99.tillagt
Tjenstetider:
§ 9. – Alltså 5 år i st.stället för 11 enl.enligt propos.propositionen
§ 10 – behöfva således icke vara 30 dagartillagt hvarderasvårtytt
året.
11 – permissiv bestämningsvårtytt ganska vigtig.
Detta gäller nu för freden. Sedan för händelse
af krig. § 13. – Härvid märkes särskildt den
politiska betydelsen af 1a satsen. Sådant funnos
ej heller i propositionen: Om i Senaten män med
politisk kraft kan härigenom onödig mobili-
sering afstyras.
Orsaken för Ordningsföljden af reservens in-
kallande: de bäst öfvade i främsta rummet.
Landtvärnet,struket § 19: § 20 –. Aktiva på
krigsfot redan när man finner krig hota, om ock ej
ngtnågot infall innan skett. – Icke komplettering, utom
|3|
af aktiva, utom särskilda landtvärnsbataljoner,
reserven således derigenom begränsad. Landtvärnet
för s. k. ortsförsvar.
Allt landtvärn har genomgått öfning. Enl.Enligt propos.propositionen
endast den minoritet, som genomgått aktiva och
reserven.
Frivillighets-principen
bör ha nödigt utrymme.
derför § 72 – samt
fremlingar och volon-
tärer.
Truppernas sammansättningstruket organisationtillagt och befäl.
§ 121. – 5 000 man = ¼ af befolkningsmängdensvårtytt.
Om den påstådda likheten med Preussen egde rum,
borde det vara 20 000 i fredstid. –
Fördelade på olika vapen. obsobservera Enligt propospropositionen skulle
de varit fördelade i skarpskyttebataljoner. – Betydelse af förändringen.
Förlagde i länen inom landet. Alltså icke inkallas till
garnison i PburgSankt Petersburg, och enkom helst förstruket i sitt eget län. Se ock § 86,tillagt
Sammansättning och fördelningar öfversvårtytt dislokation på förslag af
Senaten, – således icke af krigsministern.
Befälet 119–120. Hvad derom redan förut yttrat.
Kostnaderna för Finlands trupper. Redan förut
talat härom. Analys. – AllmAllmänna statsfonden alltså
stängd för militära utgifter.
Förfarandet vid krig. 123, senare delen.
Enl.Enligt propos.proposition depotbataljon äfven bestämmelser
att bilda nya skarpsk-bataljonerskarpskyttebataljoner, – icke blott [...]oläslig/saknad text
[...]oläslig/saknad text. Och om reserven ej dertill förslagen, så de
yngsta delarna af landtvärnet.
Särskilda myn-
digheter: uppbåds-
nämnd § 42
Länsnämnd § 46.
Öfriga detaljer till
förvaltningsrätten.tillagt i marginalen
Det vi kunna till afdelningen
om allm.allmänna medborgerliga
rättigheter och skyldigheter
skall upptaga dithörade dels
ur värnepligtslagen.tillagt i marginalen
123 Förra delen: krigsmaktens ändamål
derigenom bidraga – således icke på annat sätt
än genom Finlands försvar bidraga till krigsändamål.
Härigenom nu ett lagbud vunnet, på grund
af hvilket möjligenstruket finska trupperna icke [...]oläslig/saknad text baratillagt
äro, eller kunna begagnas, såsom, ett bihang till kejsardömets
armé, att tagas i anspråk för hvilka ryska krigsföretag
som helst. Låt vara att Finland sannolikt angripes endast
för Rysslands
skuld. När det
sker, fordra dock
landets värdighet
och desssvårtytt trygghet, att
sjelf försvara.tillagt i marginalen
Blir tung börda.
Men förr eller senare
måste idyllens tid vara slut.tillagt i marginalen
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
38. luento 8 huhtikuuta
Sitten § 5 – mitä täydentämisellä tarkoitetaan. –
§ 4. Kaikkiin asevelvollisuuslakeihin on sisällytetty arvonta Sveitsin lakia lukuun ottamatta. Syy: Jos koko ikäluokka astuisi aktiivijoukkoon, siitä tulisi rauhan ajalle liian suuri, erityisesti monivuotisen palveluksen kannalta. Eikö löydetä muuta keinoa jaon tekemiseen kuin sokea sattuma. Monin paikoin on niin, että se osa ikäluokasta, joka ei tule aktiivipalvelukseen, jää täysin harjoittamatta, vaille kaikkea rasitusta, ja silti sodan aikana heidät voidaan vaatia kutsuttaviksi ja lähetettäviksi rintamalle huonosti harjoitettuina, jota vastoin arvonnassa valituksi tulleet saavat harjoitella monta vuotta sekä aktiivipalveluksessa että reservissä.
Näin oli tässä esityksessä myös ehdotettu: 3 vuotta aktiivipalvelusta, sen jälkeen 8 vuotta reservissä, siten arvonnan kautta otettu vähemmistö, joka muodosti armeijan – kaikki muut nostoväkeä – joka kutsutaan palvelukseen sota-aikana vain ääritilanteissa.
Säädyt muuttivat tämän kokonaan: Ketään ei pidä arvonnassa vapauttaa – arvonta koskee vain sitä, millaisen palveluksen kukin suorittaa: raskaamman aktiivipalveluksen vai kevyen reservipalveluksen, koska mahdollisuus joutua siihen vaaralliseen – sotaan – on molemmille sama.
Tällä torjuttiin myös se kohtuuttomuus, että varsinainen nostoväki voitaisiin kutsua sotaan ilman että valtio olisi antanut heille edes jossain määrin harjoitusta. – Edelleen sillä voitettiin, että asetaitoisten miesten määrä on maassa paljon korkeampi kuin Keisarin esityksessä mainittu.
Tämän aktiivi-, reservi- ja harjoitetun nostoväen miesmäärä olisi ollut noin 22 600, harjoittamattoman nostoväen 70 500 eli yhteensä 93 100. – Valiokunnan mietinnön mukaan kaikki nämä 93 100 olisivat harjoitettuja.
Luku on luonnollisesti likimääräinen. – Tässä yhteydessä noudatetaan yleisiä määräyksiä. § 6. –
Vapaaehtoisperiaate sisältyy tähän siis §:n 72 mukaisesti. – Vapaaehtoiset, § 90, volontäärit, § 99.
Palvelusajat:
§ 9. – Siis 5 vuotta esityksessä ehdotettujen 11 sijasta.
§ 10 – ei siis tarvitse olla 30 päivää joka toinen vuosi.
§ 11 – vapautusmääräys varsin tärkeä.
Tämä koskee nyt rauhan aikaa. Sitten sodan sattuessa § 13. Tässä huomattiin erityisesti 1. lauseen poliittinen merkitys. Sellaista ei myöskään ollut esityksessä: Jos Senaatissa poliittista voimaa omaavat miehet voivat tällä tavoin torjua tarpeettoman liikekannallepanon.
Syy reservistä kutsuttavien järjestykselle: ensimmäiseksi parhaiten harjoitetut. § 19; § 20 –. Aktiivipalveluksessa olevat sotajalalle jo, kun nähdään sodan uhkaavan, vaikkei vielä ole mitään hyökkäystä tapahtunut. – Ei täydennystä muuta kuin aktiiveista, erityisiä nostoväkipataljoonia lukuun ottamatta, reservi siten tätä kautta rajallinen. Nostoväki nk. paikallispuolustukseen.
Koko nostoväki on harjoitettua. Keisarin esityksen mukaan vain vähemmistö olisi käynyt läpi sekä aktiivipalveluksen että reservin.
Vapaaehtoisperiaatteen on saatava tarpeellinen tila, siksi § 72 – samoin vierasmaalaisten ja volontäärien.
Joukkojen organisointi ja komentaminen.
§ 121. – 5 000 miestä = ¼ väestömäärästä. Jos vaadittu Preussin kaltaisuus olisi tapahtunut, pitäisi rauhan aikaisen miesluvun olla 20 000.
Jaettu eri aselajeihin. Huom. Keisarin esityksen mukaan sotilaat olisi jaettu tarkk’ampujapataljooniin. – Muutoksen merkitys.
Sijoitettu maan sisällä lääneihin. Ei siis kutsuta Pietarin kasarmiin, vaan mieluiten varta vasten omaan lääniin. Ks. myös § 86.
Koostumus ja jako hajautetusti Senaatin ehdotuksesta, – siis ei sotaministerin ehdotus.
Komentajat §§ 119–120. Mitä tästä on jo aikaisemmin puhuttu.
Suomen joukkojen kustannukset. Tästäkin puhuttu aikaisemmin. Analyysi. – Sotilaskulut siis jätetty yleisen valtionrahaston ulkopuolelle.
Menettely sodan puhjetessa. § 123, jälkimmäinen osa. Keisarin esityksen mukaan täydennyspataljoona, myös määräyksiä uusien tarkk’ampujapataljoonien muodostamisesta, – ei vain [...]oläslig/saknad text Ja ellei tähän ehdoteta reserviä, niin silloin nostoväen nuorimmat osat.
Erityisviranomaiset: kutsuntalautakunta § 42, lääninlautakunta § 46. Muut yksityiskohdat kuuluvat hallinto-oikeuteen.tillagt i marginalen
Mitä voimme sanoa yleisiin kansalaisoikeuksiin ja -velvollisuuksiin kuuluvasta osasta, niin otetaan siihen liittyvä osittain asevelvollisuuslaista.tillagt i marginalen
§ 123. Alkuosa: sotilasmahdin tavoite on sodalla myötävaikuttaa –ei siis ole muuta keinoa kuin Suomea puolustamalla myötävaikuttaa sodan tavoitteisiin.
Tällä tavoin on nyt saavutettu yksi lainmääräys, jonka perusteella Suomen sotajoukkoja ei vain käytetä, eikä voi käyttää Keisarikunnan armeijan lisäkkeenä, joka on vaadittavissa mukaan mihin Venäjän sotahankkeeseen tahansa. Entä silloin, kun Suomeen todella hyökätään vain Venäjän vuoksi. Kun niin tapahtuu, maan arvokkuus ja turvallisuus kuitenkin vaativat, että meidän on itse puolustauduttava. tillagt i marginalen
Siitä tulee raskas taakka. Mutta ennemmin tai myöhemmin täytyy idyllin olla ohitse.tillagt i marginalen