3.4.1879 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 1879.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879.
35te FöreläsnFöreläsningen
3je April.
Finl.Finlands statsrätt III
– kap.kapitel 8. Om landets försvarsväsende.
§ 1. AllmAllmänna begrepp
Utrikespolitikens mål bör vara, att aflägsna misshälligheter, krigsorsaker; och folkrättens utveckling förafser likaså, att bringa rättstillstånd i st. f.stället för osäkerhets-, aflägsnar möjligheter för makt, att åsidosätta rätt. – Men en chimär att tro att på grund deraf evig fred kunde förverkligas. Möjligen i en aflägsen framtid. Historien från förfluten tid och händelser fr.från samtiden lära oss, att krigiska konflikter höra till de pröfningar hvarje folk tidtals får genomgå. DförDärför ingen nation berättigad invagga sig i säkerhetsSömn, – dfördärför ingen stat i Europa utan härväsende, dfördärför den ordnandet så att landets försvar må vara möjligt, öfverallt föremål för den största omsorg.
De olika system för härväsendet förut varit, i äldst tid folkhär, allmänt uppbåd, – densvårtytt tid då ännu alla voro krigare, – sedan dels värfning, dels utskrifning.
Lemnande derhän andra länders, vill i korthet anföra de vigtigaste moment ur svenskfinska härväsendets historia.
§ 2 historik
I de äldsta tider hvarje bonde krigare. Man ur huset vid stor fara, och detta möjligt emedan hvarje fri man var öfvad i vapnens bruk. Sådant allmänt uppbåd dock ej alltid nödigt. Derför redan tidigt [...]oläslig/saknad text om hvem som skulle gå ut. Enl.Enligt LandsvårtyttsklgnaLandskapslagarna hvarje man frfrån 18 år skyldig till krigstjenst – ”viger man” skyldighet att utrusta skepp och manskap kallades ledung.tillagt i marginalen Ett slags indelning på jorden: Hamna, jordområde som var skyldigt aflemna en man till krigstjenst. Lottning afgjorde hvem som bland hamnemännen skulle utgå. – Under medeltiden uppkom frivilliga Adelsföljen – en motsats till bondehären. De tjenstersvårtytt denna gjorde erinrasvårtytt om sig vid nämnandet af Engelbrekts, Sturenas och Gustaf Wasa namn.
Gustaf I omsorg åt arméns organisation: 3 element: adlige|2| rusttjenst, allmogens tjenstskyldighet, allianssvårtytt lämpad till gårdetalet med utskrifning ss.såsom bestämmande – och värfvad trupp, äfven utländska legosoldater.
Utskrifning antingen efter mantalslängd [...]oläslig/saknad text och eljest befriade uteslutna,svårtytt öfriga fördeltes på roter, större eller mindre, allt efter utskrifningens styrka, och derfrån uttagas karlarsvårtytt. – Rotarne stundom efter hufvudtalet, vanligen dock efter hemantalet. Regeln att taga den karl som ansågs bäst kunna undvaras. Bonde sjelf fri, om han hade söner eller legodrängar dertill dugliga.tillagt i marginalen
Dalarna 1635 friköpte sig frfrån utskrifningar g.genom att bevilja ett bestämdt antal soldater, rotering, andra provinser efter.
Sedan under Carl XI indelningsverket, hvars idé var att ⊠original: att trygga landsförsvaret i ekonomiskt hänseende, genom att binda skyldigheter att uppställa och aflöna manskap vid jorden, samt till befälets aflöning direkt anslå jordlägenheter och grundskatt.original:, Tillika befriades jordegare och deras folk från utskrifning, – arméns numerärsvårtytt var bestämd, likaså stycken af dess reserver eleller vargering. I analogi härmed rustnings och båtsmanshållet.
Finland enahanda. Truppstyrkan icke ringa: Under Gustaf Adolf 1628 – 1 500 mansvårtytt rytteri och 10 800 fotfolk, utom adelsfamsvårtytt och värfvade trupper. Ökades fortfarande: 1644 – 18 000 man.
Enligt indelingsverket 7 337 man infanteri 3 155 man rytteri och 674 indelt sjöfolk, SaSumma 11 166 mansvårtytt indelt armé. Under Carl XII krig uppsattes dessutom reserven. Från 1775 öfvades 4 000 man vargering. Vid utbrottet af 1808 års krig i Finland [...]oläslig/saknad text 14 500 indelta = 2¼ % af befolkningen och 7 600 värfvade trupper dessutom.
Sedan dess en brokig tafla af förändringar: Propos.Proposition till StnaStänderna 1809 om inrättning af landets militär. Försäkrande att ingen med tvång förenad rekrutering ega rum.tillagt i marginalen StasStändernas svar framhåller att af politiska skäl önskligt i 50 år hålla nationalmilitärsvårtytt (indelta) upplöst – i stället vakans- rust- och rotefrihetsafgifter för att hålla kronansvårtytt skadelös. Och att framdeles ej bifaller till lägersvårtytt och krigsoperationer utom landets gränser.tillagt i marginalen – Manif.Manifest 27 Mars 1810. Indelta ännu ej inkallas till tjenstgöring, efterhand upprätta värfvade regemente för att aflösa de ryska trupperna i Finland. – 1 Aug.augusti 1810 manifest angdeangående vakansafgiften.
|3|Derefter åtskilliga experiment. 1812 tre jägare regimenter. 1818 HforsHelsingfors undervisningsbataljon, hvaraf sedan blef Finska gardet. – Efter åtskilliga omformningar uppträder dessa trupper 1830. – Sedan 1836 sjöekipage och 1846 grenadier skarpskyttebataljon. 23 Juni 1854 och 16 okt.oktober, 13 Novnovember s. å.samma år 6 indelta skarpskyttebataljoner som vid krigets slut 1856 fanns värfvade Garde, grundensvårtytt 2 000 sjöfolk 1 500 SaSumma 3 500, indelta 5 400 SaSumma 8 500 [...]oläslig/saknad text som funnits efter 1809. – Upplöste indelta g.genom kung.kungörelse 25 Oktoktober 1869. ”på denna gjorda framställning och i ändamål att åstadkomma en af omständigheter påkallad besparing i landets ordinarie utgiftsstat”.
I detta nästan vapenlösa skick, då värnepligtsfrågan förelades StnaStänderna.
Men innan redogör derför, bör framhålla hvad enl.enligt grundlagen deröfver varit gällande. R F.Regeringsformen § 19. senare hälften främst – genomgående drag § 5 försvarsvårtytt – § 18 som delvis förut berördt.
F o S. A.Förenings- och säkerhetsakten freda, frelsa och försvara Riket.tillagt i marginalen
§ 45: hela § – Vidare Adels privilegier
§ 10 – psidan 87 – isynnerhet slutet. Försäkran till allmogen 1789 p.sidan 162 § 7 slutet.
Resumera.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 1879.
– kap.kapitel 8. Om landets försvars-
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879.
35te FöreläsnFöreläsningen
3je April.
Finl.Finlands statsrätt III
– kap.kapitel 8. Om landets försvars-
väsende.
§ 1. AllmAllmänna begrepp
Utrikespolitikens mål bör vara, att aflägsna
misshälligheter, krigsorsaker; och folkrättens ut-
veckling förafser likaså, att bringa rättstillstånd
i st. f.stället för osäkerhets-, aflägsnar möjligheter för makt, att
åsidosätta rätt. – Men en chimär att tro att på
grund deraf evig fred kunde förverkligas. Möjligen
i en aflägsen framtid. Historien från förfluten tid
och händelser fr.från samtiden lära oss, att krigiska konflikter
höra till de pröfningar hvarje folk tidtals får genomgå.
DförDärför ingen nation berättigad invagga sig i säkerhets-
Sömn, – dfördärför ingen stat i Europa utan härväsende,
dfördärför dentillagt ordnandet afstruket så atttillagt landets försvar må vara möjligt,
öfverallt föremål för den största omsorg.
De olika system för härväsendet förut varit, i äldst
tid folkhär, allmänt uppbåd, – densvårtytt tid då ännu alla
voro krigare, – sedan dels värfning, dels utskrifning.
Lemnande derhän andra länders, vill i korthet
anföra de vigtigaste moment ur svenskfinska här-
väsendets historia.
§ 2 historiktillagt
I de äldsta tider hvarje bonde krigare. Man
ur huset vid ochtillagtstruket stor fara, Sådan dockstruket och detta möjligt
emedan hvarje fri man var öfvad i vapnens bruk.
Sådant allmänt uppbåd dock ej alltid nödigt. Derför
redan tidigt [...]oläslig/saknad text om hvem som skulle gå ut. Enl.Enligt LandsvårtyttsklgnaLandskapslagarna hvarje
man frfrån 18 år skyldig till
krigstjenst – ”viger man”
skyldighet att utrusta
skepp och manskap
kallades ledung.tillagt i marginalen Ett
slags indelning på jorden: Hamna, jordområde som var
skyldigt aflemna en man till krigstjenst. Lottning afgjorde
hvem som bland hamnemännen skulle utgå. – Under medel-
tiden uppkom frivilliga Adelsföljen – en motsats till bonde-
hären. De tjenstersvårtytt denna gjorde erinrasvårtytt om sig vid nämnandet
af Engelbrekts, Sturenas och Gustaf Wasa namn.
Gustaf I omsorg åt arméns organisation: 3 element: adlige
|2|
rusttjenst, allmogens tjenstskyldighet, allianssvårtytt lämpad till
gårdetalet med utskrifning ss.såsom bestämmandetillagt – och värfvad trupp, äfven utländska legosoldater.
Utskrifning antingen
efter mantalslängd
[...]oläslig/saknad text och eljest
befriade uteslutna,svårtytt
öfriga fördeltes på
roter, större eller
mindre, allt efter
utskrifningens styrka,
och derfrån uttagas
karlarsvårtytt. – Rotarne
stundom efter hufvud-
talet, vanligen dock
efter hemantalet.
Regeln att taga den
karl som ansågs
bäst kunna undvaras.
Bonde sjelf fri, om
han hade söner
eller legodrängar
dertill dugliga.tillagt i marginalen
Dalarna 1635 friköpte sig frfrån utskrifningar g.genom att bevilja
ett bestämdt antal soldater, rotering, andra provinser efter.
Sedan under Carl XI indelningsverket, hvars idé
var att 1o)struket att trygga landsförsvaret i ekono-
miskt hänseende, genom att dertill anslåstruket binda
skyldigheter att uppställa och aflönatillagt manskap vid jorden, samt
till befälets aflöning direkt anslå jordlägenheter
och grundskatt, 2o)struket Tillika befriades jordegare
och deras folk från utskrifning, – arméns numerärsvårtytt
var bestämd, likaså stycken af dess reserver eleller vargering.
I analogi härmed rustnings och båtsmanshållet.
Finland enahanda. Truppstyrkan icke ringa:
Under Gustaf Adolf 1628 – 1 500 mansvårtytt rytteri och
10 800 fotfolk, utom adelsfamsvårtytt och värfvade
trupper. Ökades fortfarande: 1644 – 18 000 man.
Enligt indelingsverket 7 337 man infanteri
3 155 man rytteri och 674 indelt sjöfolk, SaSumma 11 166
mansvårtytt indelt armé. Under Carl XII krig uppsattes
dessutom reserven. Från 1775 öfvades 4 000 man
vargering. Vid utbrottet af 1808 års krig i Finland
[...]oläslig/saknad text 14 500 indelta = 2¼ % af befolkningen och 7 600 värfvade trupper dessutom.
Sedan dess en brokig tafla af förändringar:
Propos.Proposition till StnaStänderna 1809 om inrättning af landets
militär. Försäkrande att ingen
med tvång förenad
rekrutering ega rum.tillagt i marginalen StasStändernas svar framhåller att af politiska
skäl önskligt i 50 år hålla nationalmilitärsvårtytt (in-
delta) upplöst – i stället vakans- rust- och rotefrihetstillagtafgifter för att
hålla kronansvårtytt skadelös. Och att framdeles
ej bifaller till lägersvårtytt
och krigsoperationer
utom landets gränser.tillagt i marginalen – Manif.Manifest 27 Mars 1810.
Indelta ännu ej inkallas till tjenstgöring, efterhand
upprätta värfvade regemente för att aflösa de ryska
trupperna i Finland. – 1 Aug.augusti 1810 manifest angdeangående
vakansafgiften.
Derefter åtskilliga experiment. 1812 tre jägare
regimenter. 1818 HforsHelsingfors undervisningsbataljon, hvaraf
sedan blef Finska gardet. – Efter åtskilliga omformningar
uppträder dessa trupper 1830. – Sedan 1836tillagt sjöekipage
och 1846tillagt grenadier skarpskyttebataljon. 23 Juni 1854 och
16 okt.oktober, 13 Novnovember s. å.samma år 6 indelta skarpskyttebataljoner som
vid krigets slut 1856 fanns värfvade Garde, grundensvårtytt
2 000tillagt sjöfolk 1 500 SaSumma 3 500, indelta 5 400 SaSumma 8 500 [...]oläslig/saknad text
som funnits efter 1809. – Upplöste indelta
g.genom kung.kungörelse 25 Oktoktober 1869. ”på denna gjorda fram-
ställning och i ändamål att åstadkomma en af
omständigheter påkallad besparing i landets
ordinarie utgiftsstat”.
I detta nästan vapenlösa skick, då värnepligts-
frågan förelades StnaStänderna.
Men innan redogör derför, bör framhålla hvad
enl.enligt grundlagen deröfver varit gällande.
R F.Regeringsformen § 19. senare hälften främst – genomgående
drag § 5 försvarsvårtytttillagt – § 18 som delvis förut berördt.
F o S. A.Förenings- och säkerhetsakten freda, frelsa
och försvara Riket.tillagt i marginalen
§ 45: hela § – Vidare Adels privilegier
§ 10 – psidan 87 – isynnerhet slutet. Försäkran
till allmogen 1789 p.sidan 162 § 7 slutet.
Resumera.
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
35. luento 3. huhtikuuta
Suomen valtio-oikeus. III osa
Luku 8. Maan puolustuslaitos
§ 1. Yleiset käsitteet
Ulkomaanpolitiikan tavoitteen on oltava kaikkien erimielisyyksien ja sodan syiden poistaminen, ja kansainvälisen oikeuden kehittäminen edellyttää myös oikeustilan luomista epävarmuuden sijaan ja poistaa samalla valtiovallan mahdollisuudet oikeuden siirtämiselle sivuun. – Mutta on harhakuva luulla, että tämän perusteella voitaisiin toteuttaa ikuinen rauha. Mahdollisesti jossain kaukaisessa tulevaisuudessa. Menneiden aikojen historia ja nykyajan tapahtumat opettavat meille, että sotaisat konfliktit kuuluvat niihin koettelemuksiin, joita jokainen kansa joutuu ajoittain käymään läpi. Siksi millään kansakunnalla ei ole oikeutta tuudittautua turvallisuuden uneen. Sen vuoksi mistään Euroopan valtiosta ei puutu armeijalaitosta, sen vuoksi on toimittu siten, että maan puolustaminen voi olla mahdollista, sillä se on kaikkialla suurin huolehtimisen kohde.
Armeijalaitoksen erilaisia järjestelmiä oli aikaisemmin, kaikkein vanhimpina aikoina kansanarmeija, yleinen liikekannallepano, – siihen aikaan, kun vielä kaikki olivat sotilaita, – sen jälkeen osittain kutsunnat, osittain väenotto.
Jätetään nyt muut maat sikseen, joten aion lyhyesti selvittää Ruotsi-Suomen armeijalaitoksen historian tärkeimpiä piirteitä.
§ 2 Historiikki
Vanhimpina aikoina jokainen talonpoika oli sotilas. Mies talosta suuren vaaran uhatessa, ja tämä oli mahdollista, koska jokainen vapaa mies oli harjaantunut aseenkäyttäjä. Sellaista yleistä kutsuntaa ei kuitenkaan aina tarvittu. Siksi jo varhaisessa vaiheessa [...]oläslig/saknad text määrättiin, kenen oli lähdettävä. Maanlakien mukaisesti jokainen 18 vuotta täyttänyt mies oli velvollinen lähtemään sotapalvelukseen – ”vihkiytyneellä miehellä” oli velvollisuus varustaa laiva ja miehistö, mitä kutsuttiin ledungiksi.tillagt i marginalen Eräänlainen ruotuväkilaitos maissa. Hamna, alue, joka oli velvollinen lähettämään yhden miehen sotapalvelukseen. Arvonta ratkaisi, kuka hamnamiehistä joutuisi lähtemään. Keskiajalla syntyi vapaaehtoinen aatelissaattue – vastakohtana talonpoikaisarmeijalle. Tämän palvelukset muistuvat mieleen, kun mainitaan Engelbrektien, Sturen suvun ja Kustaa Vaasan nimet.
Kustaa Vaasa huolehti armeijan organisoinnista: 3 elementtiä: aatelisten ratsupalvelus, rahvaan palvelusvelvollisuus, tilamäärään sovellettu allianssi, johon kuului määräävänä väenotto – ja värvätyt joukot, myös ulkomaiset palkkasoturit.
Väenotto joko manttaaliluettelon mukaan [...]oläslig/saknad text ja silloin ei vapautettuja kernaasti laskettu mukaan, muut jaettiin ruotuihin, suurempiin tai pienempiin aina väenoton vahvuuden mukaan, ja sen mukaan otettiin miehiä. – Ruodut joskus pääluvun mukaan, tavallisesti kuitenkin tilojen määrän mukaan. Sääntönä oli ottaa se mies, jota ilman katsottiin parhaiten tultavan toimeen. Talonpoika itse oli vapaa, jos hänellä oli poikia tai palkkarenkejä, jotka olivat sotapalvelukseen kelpaavia.tillagt i marginalen
Taalainmaa osti itsensä vuonna 1635 vapaaksi väenotosta myöntämällä tietyn määrän sotilaita, ruotujako, muut maakunnat seurasivat esimerkkiä.
Sitten Kaarle XI:n aikana ruotujakolaitos, jonka idea oli turvata maan puolustus taloudelliselta kannalta sitomalla maahan velvollisuudet asettaa ja palkata miehistö, samoin kuin liittää päällystön palkkaus maatiloihin ja maaveroon. Samalla maanomistajat ja heidän väkensä vapautettiin väenotosta, – armeijan lukumäärällinen vahvuus oli määrätty, samoin sen reservien kappalemäärä eli täydennysväki. Tämän kanssa analoginen rustholli ja merisotilaanpitovelvollisuus.
Suomessa samoin. Joukkojen vahvuus ei ollut vähäinen: Kustaa II Aadolfin aikana 1628 – 1 500 ratsumiestä ja 10 800 jalkaväen sotilasta, aatelissukuja ja värvättyjä joukkoja lukuun ottamatta. Lisättiin edelleen: vuonna 1644 – 18 000 miestä.
Ruotujakolaitoksen mukaan 7 337 jalkaväen sotilasta, 3 155 ratsumiestä ja 674 ruotuväen merisotilasta. Siis 11 166 miehen ruotuväkiarmeija. Kaarle XII:n sodassa kutsuttiin myös reservi rintamalle. Vuodesta 1775 lähtien harjoitettiin 4 000 reserviläistä. Kun sota vuonna 1808 syttyi, Suomessa oli [...]oläslig/saknad text 14 500 ruotusotilasta – 2 ¼ % väestöstä, ja lisäksi vielä 7 600 miehen värvätyt joukot.
Sen jälkeen on kirjava luettelo muutoksista: Vuonna 1809 Säädyille annettiin esitys maan armeijan muodostamisesta. Vakuutettiin, ettei mitään pakkoon liitettyä rekrytointia tapahtuisi.tillagt i marginalen Säätyjen vastaus korostaa, että poliittisista syistä olisi toivottavaa pitää kansallinen armeija (ruotuarmeija) 50 vuotta hajotettuna – sen sijaan vakanssi-, rustholli- ja ruotuvapausmaksut, ettei kruunulle tuotettaisi vahinkoa. Ja ettei vastedes käskettäisi leireihin ja sotaoperaatioihin maan rajojen ulkopuolelle. tillagt i marginalen– 27. maaliskuuta 1810 päivätty manifesti. Ruotuväkeä ei vielä kutsuttu palvelukseen, myöhemmin koottiin värvätty rykmentti korvaamaan Suomeen sijoitettuja venäläisiä joukkoja. – 1. elokuuta 1810 päivätty manifesti vakanssimaksuista.
Sen jälkeen useita kokeiluja. Vuonna 1812 kolme jääkärirykmenttiä. Vuonna 1818 Helsinkiin koulutuspataljoona, josta sitten tuli Suomen kaarti. – Erilaisten muutosten jälkeen nämä joukot näyttäytyvät vuonna 1830. – Sitten vuonna 1836 meriekipaasi ja 1846 krenatööri- ja tarkk’ampujapataljoona. 23. kesäkuuta 1854 ja 16. lokakuuta, 13. marraskuuta samana vuonna 6 tarkk’ampujapataljoonaa, joten sodan lopussa 1856 oli värvätyn kaartin pohjana 2 000, merisotilaita 1 500–3 500, ruotuväkeä 5 400–8 500 [...]oläslig/saknad text, jotka olivat muodostuneet vuoden 1809 jälkeen. 25. lokakuuta 1869 lakkautettiin ruotuväkilaitos. ”tällä tehdyllä esityksellä ja tavoitteena saada aikaan olosuhteiden vaatima säätö maan varsinaiseen menobudjettiin”.
Suomi oli lähes aseettomassa kunnossa, kun asevelvollisuuslaki asetettiin Säätyjen käsiteltäväksi.
Mutta ennen kuin selvitän sitä, on korostettava, mitä tästä on siihen aikaan ollut perustuslain mukaan voimassa. Hallitusmuodon §:n 19 jälkimmäisessä osassa – yleispiirteet §:ssa 5 puolustuksesta – § 18, jota on jo aikaisemmin osittain kosketeltu.
Yhdistys- ja Vakuuskirja, valtiota tulee pyhittää, pelastaa ja puolustaa.tillagt i marginalen
§ 45: koko § – Lisää Aateliston etuoikeuksista.
§ 10 – s. 87 – erityisesti loppuosa. Vakuutus rahvaalle 1789, s. 162, §:n 7 loppu.
Tee yhteenveto.