30.9.1875 Hallinto-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 1875
Förvaltningsrätt.
H. T.Höstterminen 1875
3e FöreläsnFöreläsningen
30 Sept.September 75.
Senast tecknat föredragningar hos Regenten och beslutsfattande och expedierande. M. St. s.Ministerstatssekreteraren således icke lik ministrar i andra länder i den mening att skulle handha en viss branche af statsärenden och föredraga dem samt tillika vara chef för förvaltn.förvaltningen i den branchen. Nej, han skall föredraga alla branchers ärenden, försåvidt kejsenskejsarens afgörande förbehållna, men har icke förv.förvaltnings uppgift. Ett slags diplomatisk karakter tillhör detta embete, – pläderandet för Finl.Finlands intressen hos en herrskare, som jemväl det främst är RyssldsRysslands regent – men ock gentemot ryska auktoriteter anspråk af olika slag.
derför svårtsvårtytttillagt i marginalen
Noriginal: nyttigt att stöd af komitén, då alla brancher.tillagt i marginalen
Nämnde att Styrelseverken utgöres af M st s.Ministerstatssekreteraren,tillagt av utgivaren G guv.Generalguvernören o.och Senaten. De båda sistnämnda i allt hufvudsakligt en grupp, – Gen. guv.Generalguvernörens auktoritet i främsta rummet den att vara ordf.ordförande i Senaten. Böra dock behandlas skildt, enär G g.Generalguvernören äfven har funktioner utom detta ordf.skapordförandeskap.
G. guv.Generalguvernören är 1o) Ordför.Ordförande i K.Kejserliga Senaten för Finland – 2o) Chef för den civila exekutiva styrelsen i landet. – 3o) chef för landets militär.
Allm.Allmänna dragen i 1809, närmare utveckl.utvecklad i 1812.tillagt i marginalen
Källa är hufvudsakligen Instr.Instruktion för G. g.Generalguvernören af 12 Febr.februari 1812. – Regl.Reglemente för Reg. Cons.Regeringskonseljen d. 18 Aug.augusti 1809.
1o) G. guv.Generalguvernören ss.såsom ordf.ordförande i Senaten. Enl.Enligt 1809 års regl.reglemente § 26. 1a afd.avdelningen är hans vigtigaste åliggande ss.såsom ordf.ordförande i Conseljen, att vaka öfver rättvisans skyndsamma skipande, Lagarnas och förfrsförfattningars iakttagande och att H. K. MtsHans Kejserliga Majestäts befallnbefallning verkställes. Detta egentl.egentligen tillhör honom i hans andra egenskap. Hvad först plenum angår.tillagt i marginalen – Han bivistar SensSenatens pleni sammanträden och förer dervid ordet så ofta han dfråndärifrån icke hindrad af andra emb. göromålämbetsgöromål eller laga förfall (Inst.Instruktion § 4). Rörande till plenum hörande ärenden innehåller instr.instruktionen ock uppgift, men framställes med Senaten.tillagt i marginalen Undertecknar de beslut i hvilka han deltagit (ibid.ibidem och Rglreglemente § 29) – äfven om han är skiljaktig, hvilken skilj.skiljaktighet antecknas. – G. g.Generalguvernören dock obetaget|2| att särskildt till H. K. MtHans Kejserliga Majestät inkomma med anmärknanmärkningar mot SensSenatens beslut. Detta hindrar dock icke verkställ.verkställande ifall sådant ärende som af Senaten utan hemställan afgöres. (inst.instruktion § 5).
Alla af Kej. Stf.Kejsaren Storfursten till Sen.Senaten ställda reskripter emottages af GgnGeneralguvernören. Öfverlemnas af honom, enl.enligt sakens beskaffenhet ant.antingen till plenum eller endera af DepartDepartementen. – SnsSenatens skrifvelser till K. St.Kejsaren Storfursten befordras ock af G GGeneralguvernören.
Sedan prokuratorn aflemnat de till honom ingifna halfårs arbetsförteckn.arbetsförteckningarna för SnsSenatens plenum, skall G GGeneralguvernören genomgå dem och inom 1 månad derefter till K St.Kejsaren Storfursten insända. G G.Generalguvernören skall dervid tillse att mål och ärende icke onödigt uppehållas. (inst.instruktion § 7, 8)
G GGeneralguvernören ingen domsrätt i tvistemål, blott tillsyn i processuelt hänseende. Endast om synnerliga vigtiga mål, kan han öfvervara Just. Dep.Justitiedepartementets sammanträde derom (Regl.Reglemente 27 – Inst.Instruktion 12).
I brottmål deltar han såväl i hufvudsaken som i rättegången. Bör vara med der å lif och ära gå derest icke hindrad (skesvårtytt dock icke) – underskrifves = § 5 (Regl.Reglemente 28, instinstruktion 13, 14.)
För att kunna vaka öfver rättegångsärendens lagliga och skyndsamma gång, skall G GGeneralguvernören, vid hvarje 6 månaders förlopp, frfrån Just. Dep.Justitiedepartementet gegenom Prokuratorn erhålla af denne förut behörigen granskade förteckningar.
1o) öfver de till Just. Dep.Justitiedepartementet ankomna Nådiga reskr.reskript uti brott- och tvistemål, med uppgift när och huru de verkstälts. (mest benådningsfallen)tillagt i marginalen
2o) öfver de vid Just. dep.Justitiedepartementet afgjorda och oafgjorda lagvadda brott och besvärsmål samt fiskal.fiskaliska aktioner, jemte upplysning hvad de angå och hvarpå de bero. – Dessa förteckn.förteckningar bestyrkta af refersktreferendariesekreterare, – sändas sist inom Januari påfölj.påföljande år till K. StnKejsaren Storfursten.
Vidare 3o) fr.från Hofrättens förteckningar öfver religionsmål, leutererade mål – afgjorda och oafgjorda mål – 4o) frfrån Prokuratorn för hvarje ½ år summariska sammandrag utaf Adv.fiskalernasAdvokatfiskalernas förtecknförteckning öfver häktade personer (fängslingar) (instr.instruktion 16).
|3|Finner G. G.Generalguvernören af förteckningen att ngnnågon oordning i rättegångar egt rum, eller onödigt uppehåll, eller ock att fängslad fått vidkännas oförtjent lidande, anbefalla G GGeneralguvernören prokuratorn vidtiga den embetsåtgärd, hvartill lag och förekomdeförekommande omständigheter kunna föranleda. (instr.instruktion 17).
Dagarna för Ekon. DptsEkonomiedepartementets såväl ordinarie, som extra ordn.ordinarie sammanträde bestämmas af G GnGeneralguvernören. – För ordet då icke hindrad, – undeskrifva om närvarade. (instr.instruktion 19). Om skiljaktig, så antecknas etcetcetera = § 5 (instr.instruktion § 21.)
Förslag till sådana tjenster, som af Kejs.Kejsaren sjelf besättas öfverlemnas efter föregången pröfning antingen af Just.Justitie eller Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet till G GGeneralguvernören. Hans yttrande åtföljer hemställan.
Likaså inhemtas G GnsGeneralguvernörens utlåtande i utnämningsmål som Senaten afgör – §§ 23–24.
För att kunna utöfva tillsyn öfver arbetets gång vid Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet erhåller G G.Generalguvernören följ.följande förtecknförteckningar
1o) För hvarje helt år:
a) Inom Nov.november månad förslag öfver följande års statsinkomster och utgifter – b) inom Okt.oktober Summariska slag öfver föreg.föregående års ink.inkomster och utg.utgifter c) i Mars omständlomständlig redogörelse öfver senatens expensemedel för föreg.föregående år.
2o) Vid hvarje halft år:
a) Förteckn.Förteckning öfver alla Kejs. Manif. o. Resk.Kejserliga Manifest och Reskript som under föreg.föregående halfår ingått med uppgift huru de blifvit verkställda. – b) öfver afgj.avgjorda och oafgj.oavgjorda ärenden särskildt för hvar exped.expedition jemte uppgift hvarpå bero. – c) förslag öfver influtna och utbetalda samt behållna statsmedel för halfåret. d) dodito öfver Militiemedel – e) uppgift öfver allt hvad i kontant eller räntepersedlar till Militären levererats.
3o) För hvarje månad.
Af kamreren i Fin. exp.Finansexpeditionen sammandrag af föregående månadens landtränteri kassa inventarier, som summa|4|riter visar uppbörden, utgifter och behållningar i hvarje landtränteri.
Alla dessa uppgifter G GGeneralguvernören inom en månad till Kejsaren (instr.instruktion 25).
Således: G G.Generalguvernören icke blott genomgående instans eller post, skall ock sjelf ta kännedom, men icke difin.definitivt på RgnsRegentens vägnar, denna dock sist och slutligen.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 1875
Förvaltningsrätt.
H. T.Höstterminen 1875
3e FöreläsnFöreläsningen
30 Sept.September 75.
Senast tecknat föredragningar hos Regenten och beslutsfattande och ex-
pedierande. [...]oläslig/saknad text M. St. s.Ministerstatssekreterarentillagt således icke lik ministrar i andra länder i den mening
att skulle handha en viss branche af statsärenden och föredraga dem
samt tillika vara chef för förvaltn.förvaltningen i den branchen. Nej, han skall föredraga
alla branchers ärenden, försåvidt kejsenskejsarens afgörande förbehållna,
men har icke förv.förvaltnings uppgift. Ett slags diplomatisk karakter tillhör
detta embete, – pläderandet för Finl.Finlands intressen hos en herrskare, som
jemväl det främst är RyssldsRysslands regent – men ock harstruket gentemottillagt ryska auktoriteter
anspråk af olika slag.
derför svårtsvårtytttillagt i marginalen
nyttigt att stöd af
komitén, då alla
brancher.tillagt i marginalen
Nämnde att Styrelseverken utgöres af M st s.Ministerstatssekreteraren G guv.Generalguvernören o.och Senaten. De
båda sistnämnda i allt hufvudsakligt en grupp, – Gen. guv.Generalguvernörens auktori-
tet i främsta rummet den att vara ordf.ordförande i Senaten. Böra dock
behandlas skildt, enär G g.Generalguvernören äfven har funktioner utom
detta ordf.skapordförandeskap.
G. guv.Generalguvernören är 1o) Ordför.Ordförande i K.Kejserliga Senaten för Finland – 2o) Chef
för den civila exekutiva styrelsen i landet. – 3o) chef för
landets militär.
Allm.Allmänna dragen i 1809,
närmare utveckl.utvecklad i
1812.tillagt i marginalen
Källa är hufvudsakligentillagt Instr.Instruktion för G. g.Generalguvernören af 12 Febr.februari 1812. – Regl.Reglemente för Reg. Cons.Regeringskonseljen d.
18 Aug.augusti 1809.
1o) G. guv.Generalguvernören ss.såsom ordf.ordförande i Senaten. Enl.Enligt 1809 års regl.reglemente § 26. 1a afd.avdelningen
är hans vigtigaste åliggande ss.såsom ordf.ordförande i Conseljen, att vaka öfver
rättvisans skyndsamma skipande, Lagarnas och förfrsförfattningars iakttagande
och att H. K. MtsHans Kejserliga Majestäts befallnbefallning verkställes. Detta egentl.egentligen tillhör honom
i hans andra egenskap. Hvad först plenum
angår.tillagt i marginalen – Han bivistar SensSenatens pleni samman-
träden och förer dervid ordet så ofta han dfråndärifrån icke hindrad
af andra emb. göromålämbetsgöromål eller laga förfall (Inst.Instruktion § 4). Rörande till plenum hö-
rande ärenden innehåller
instr.instruktionen ock uppgift, men
framställes med Senaten.tillagt i marginalen Under-
tecknar de beslut i hvilka han deltagit (ibid.ibidem och Rglreglemente § 29) – äfven
om han är skiljaktig, hvilken skilj.skiljaktighet antecknas. – G. g.Generalguvernören dock obetaget
|2|
att särskildt till H. K. MtHans Kejserliga Majestät inkomma med anmärknanmärkningar mot SensSenatens
beslut. Detta hindrar dock icke verkställ.verkställande ifall sådant ärende som af
Senaten utan hemställan afgöres. (inst.instruktion § 5).
Alla af Kej. Stf.Kejsaren Storfursten till Sen.Senaten ställda reskripter emottages af GgnGeneralguvernören.
Öfverlemnas af honom, enl.enligt sakens beskaffenhet ant.antingen till plenum eller
endera af DepartDepartementen. – SnsSenatens skrifvelser till K. St.Kejsaren Storfursten befordras ock af
G GGeneralguvernören.
Sedan prokuratorn aflemnat de till honom ingifna halfårs
arbetsförteckn.arbetsförteckningarna för SnsSenatens plenum, skall G GGeneralguvernören genomgå
dem och inom 1 månad derefter till K St.Kejsaren Storfursten insända. G G.Generalguvernören
skall dervid tillse att mål och ärende icke onödigt uppehållas. (inst.instruktion § 7, 8)
G GGeneralguvernören ingen domsrätt i tvistemål, blott tillsyn i processuelt
hänseende. Endast om synnerliga vigtiga mål, kan han öfvervara
hosstruket Just. Dep.Justitiedepartementets sammanträde derom (Regl.Reglemente 27 – Inst.Instruktion 12).
I brottmål deltar han såväl i hufvudsaken som i
rättegången. Bör vara med der å lif och ära gå derest
icke hindrad (skesvårtytt dock icke) – underskrifves = § 5 (Regl.Reglemente 28, instinstruktion 13, 14.)
För att kunna vaka öfver rättegångsärendens lagliga
och skyndsamma gång, skall G GGeneralguvernören, vid hvarje 6 månaders
förlopp, frfrån Just. Dep.Justitiedepartementet gegenom Prokuratorn erhålla af denne
förut behörigen granskade förteckningar.
1o) öfver de till Just. Dep.Justitiedepartementet ankomna Nådiga reskr.reskript uti
brott- och tvistemål, med uppgift när och huru de verkstälts.
(mest benådningsfallen)tillagt i marginalen
2o) öfver de vid Just. dep.Justitiedepartementet afgjorda och oafgjorda lagvadda
brott och tvistemålstruket besvärsmål samt fiskal.fiskaliska aktioner, jemte
upplysning hvad de angå och hvarpå de bero. – Dessa
förteckn.förteckningar bestyrkta af refersktreferendariesekreterare, – sändas sist inom
Januari påfölj.påföljande år till K. StnKejsaren Storfursten.
Vidare 3o) fr.från Hofrättens förteckningar öfver religionsmål,
leutererade mål – afgjorda och oafgjorda mål – 4o) frfrån Prokuratorn
för hvarje ½ år summariska sammandrag utaf Adv.fiskalernasAdvokatfiskalernas förtecknförteckning
öfver häktade personer (fängslingar) (instr.instruktion 16).
Finner G. G.Generalguvernören af förteckningen att ngnnågon oordning i rättegångar
egt rum, eller onödigt uppehåll, eller ock att fängslad fått
vidkännas oförtjent lidande, anbefalla G GGeneralguvernören prokuratorn
vidtiga den embetsåtgärd, hvartill lag och förekomdeförekommande om-
ständigheter kunna föranleda. (instr.instruktion 17).
Dagarna för Ekon. DptsEkonomiedepartementets såväl ordinarie, som
extra ordn.ordinarie sammanträde bestämmas af G GnGeneralguvernören. – För
ordet då icke hindrad, – undeskrifva om närvarade. (instr.instruktion
19). Om skiljaktig, så antecknas etcetcetera = § 5 (instr.instruktion § 21.)
Förslag till sådana tjenster, som af Kejs.Kejsaren sjelf besättas
öfverlemnas efter föregången pröfning antingen af Just.Justitie
eller Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet till G GGeneralguvernören. Hans yttrande åtföljer hemställan.
Likaså inhemtas G GnsGeneralguvernörens utlåtande i utnämningsmål
som Senaten afgör – §§ 23–24.
För att kunna utöfva tillsyn öfver arbetets gång vid
Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet erhåller G G.Generalguvernören följ.följande förtecknförteckningar [...]oläslig/saknad text
1o) För hvarje helt år:
a) Inom Nov.november månad förslag öfver följande års statsin-
komster och utgifter – b) inom Okt.oktober Summariska slag öfver
föreg.föregående års ink.inkomster och utg.utgifter c) i Mars omständlomständlig redogörelse
öfver senatens expensemedel för föreg.föregående år.
2o) Vid hvarje halft år:
a) Förteckn.Förteckning öfver alla Kejs. Manif. o. Resk.Kejserliga Manifest och Reskript som under
föreg.föregående halfår ingått med uppgift huru de blifvit
verkställda. – b) öfver afgj.avgjorda och oafgj.oavgjorda ärenden särskildt
för hvar exped.expedition jemte uppgift hvarpå bero. – c) förslag
öfver influtna och utbetalda samt behållna statsmedel för
halfåret. d) dodito öfver Militiemedel – e) uppgift öfver
allt hvad i kontant eller räntepersedlar till Militären
levererats.
3o) För hvarje månad.
Af kamreren i Fin. exp.Finansexpeditionen sammandrag af föregående
månadens landtränteri kassa inventarier, som summa-
|4|
riter visar uppbörden, utgifter och behållningar i hvarje
landtränteri.
Alla dessa uppgifter G GGeneralguvernören inom en månad till Kejsaren
(instr.instruktion 25).
Således: G G.Generalguvernören icke blott genomgående instans eller post,
skall ock sjelf ta kännedom, men icke difin.definitivt på RgnsRegentens
vägnar, denna dock sist och slutligen.
Hallinto-oikeus
Syyslukukausi 1875
3. luento 30. syyskuuta
Viimeksi merkittiin muistiin asioita hallitsijalle tuotavista esittelyistä, päätöksenteosta ja asiakirjojen toimittamisesta. Ministerivaltiosihteeri ei siten ole muiden maiden ministereiden kaltainen siinä mielessä, että hän hoitaisi tietyn osan valtion asioista ja esittelisi ne, sekä olisi samalla sen osa-alueen hallinnon päällikkö. Ei, hänen pitää esitellä kaikkien alojen asiat, mikäli ne vaativat keisarin tekemää ratkaisua, mutta hänellä ei ole hallintotehtävää. Tämä virka on luonteeltaan eräällä tavoin diplomaattinen, – Suomen etujen puolesta puhumista valtiaalle, joka samalla on ennen muuta Venäjän hallitsija – mutta ministerivaltiosihteerin vastuu venäläisiä auktoriteetteja kohtaan on erilainen.
siksi vaikeaatillagt i marginalen
Hyödyllistä saada tukea komitealta, koska kaikki osa-alueet mukana.tillagt i marginalen
Mainitsin, että hallituslaitoksen muodostavat ministerivaltiosihteeri, kenraalikuvernööri ja Senaatti. Molemmat viimemainitut toimivat kaikessa pääasiassa ryhmänä. Kenraalikuvernöörin auktoriteetti muodostuu ensi kädessä siitä, että hän on Senaatin puheenjohtaja. Hänet on kuitenkin käsiteltävä erikseen, koska kenraalikuvernöörillä on muitakin tehtäviä tämän puheenjohtajuuden lisäksi.
Kenraalikuvernööri on 1) Keisarillisen Suomen Senaatin puheenjohtaja – 2) Maan toimeenpanevan siviilihallituksen päällikkö. – 3) Maan asevoimien päällikkö.
Yleiset piirteet vuodelta 1809, lähempi kehitys vuodelta 1812.tillagt i marginalen
Lähteenä pääasiassa kenraalikuvernöörin ohjeet 12. helmikuuta 1812. – Hallituskonseljin ohjesääntö 18. elokuuta 1809.
1) Kenraalikuvernööri Senaatin puheenjohtajana. Vuoden 1809 ohjesäännön §:n 26 osan 1 mukaan hänen tärkein tehtävänsä konseljin puheenjohtajana on valvoa oikeuden joutuisaa jakamista, lakien ja asetusten noudattamista ja Hänen Keisarillisen Majesteettinsa käskyjen toteuttamista. Tämä kuuluu hänelle oikeastaan hänen toisessa ominaisuudessaan. Mitä ensin Senaatin yleisistuntoon tuleetillagt i marginalen. Hän osallistuu Senaatin yleisistuntoihin ja johtaa siellä puhetta niin usein kuin hän ei ole siitä estynyt muiden virkatehtäviensä tai laillisen esteen vuoksi (Ohjeiden § 4). Yleisistuntoon kuuluvien asioiden osalta ohjeet sisältävät myös tehtävän, mutta se esitellään yhdessä Senaatin esittelyn kanssa.tillagt i marginalen Hän allekirjoittaa ne päätökset, joihin hän on osallistunut (ibid. ja ohjesäännön § 29) – vaikka hän olisikin eri mieltä, jolloin eriävä mielipide merkitään pöytäkirjaan. Kenraalikuvernöörillä on kuitenkin esteetön erityisoikeus ottaa yhteys Hänen Keisarilliseen Majesteettiinsa ja esittää huomautuksensa Senaatin päätöstä vastaan. Tämä ei kuitenkaan estä päätöksen toteuttamista, mikäli asia on sellainen, että Senaatilla on oikeus ratkaista se ilman keisarille tehtyä anomusta (Ohjeet, § 5).
Kenraalikuvernööri ottaa vastaan kaikki Keisari Suuriruhtinaan Senaatille antamat käskykirjeet. Hän jättää ne asian luonteesta riippuen joko yleisistunnolle tai jommallekummalle osastolle. Senaatin kirjelmät Keisari Suuriruhtinaalle kulkevat myös kenraalikuvernöörin kautta.
Kun prokuraattori on jättänyt hänelle luovutetut puolen vuoden työpöytäkirjat Senaatin yleisistunnolle, kenraalikuvernööri käy ne läpi ja lähettää ne sen jälkeen Keisari Suuriruhtinaalle. Kenraalikuvernöörin on tällöin huolehdittava siitä, ettei tapauksia ja asioita turhaan viivytetä. (Ohjeiden § 7, 8).
Kenraalikuvernöörillä ei ole tuomio-oikeutta riitatapauksissa, hän vain valvoo niitä prosessin etenemisen kannalta. Vain jos on kyse erityisen tärkeästä tapauksesta, hän voi olla läsnä Oikeusosaston kokouksessa, kun sitä käsitellään (Ohjesääntö 27 – Ohjeet 12).
Rikostapauksissa hän osallistuu sekä pääasiaan että oikeudenkäyntiin. Hänen on oltava paikalla, kun on kyse elämästä ja kunniasta, ellei hän ole estynyt (ei kuitenkaan tapahdu) – allekirjoitetaan = § 5. (Ohjesääntö 28, Ohjeet 13, 14.)
Jotta kenraalikuvernööri voisi valvoa oikeudenkäyntiasioiden laillista ja joutuisaa kulkua, hänen on saatava puolivuosittain Oikeusosastolta prokuraattorin kautta tämän sitä ennen asianmukaisesti tarkastamat pöytäkirjamerkinnät.
1) Tiedot Oikeusosastolle tulleista keisarillisista käskykirjeistä, jotka koskevat rikos- ja riitatapauksia sekä siitä, milloin ja miten ne on pantu täytäntöön. (useimmiten armahdustapauksia)tillagt i marginalen
2) Tiedot Oikeusosaston ratkaisemista ja ratkaisemattomista lainrikkomuksista ja valitustapauksista sekä verotusta koskevista operaatioista samoin kuin selvitystä siitä, mitä ne koskevat ja mistä ne riippuvat. – Nämä esittelijäsihteerin vahvistamat muistiot – lähetetään Keisari Suuriruhtinaalle viimeistään seuraavan vuoden tammikuun kuluessa.
Edelleen 3) Hovioikeuden muistioista uskontoon liittyvistä tapauksista, uusituista tapauksista – ratkaistuista ja ratkaisemattomista tapauksista – 4) Prokuraattorilta aina puolivuosittain summittaiset yhteenvedot kanneviskaalin merkinnöistä, jotka koskevat pidätettyjä henkilöitä (vangittuja) (Ohjeet 16).
Jos kenraalikuvernööri havaitsee merkinnöistä, että oikeudenkäynneissä on tapahtunut jotain järjestyksen vastaista tai tarpeetonta viivytystä, tai myös että vangittu on joutunut kokemaan ansaitsematonta kärsimystä, kenraalikuvernööri käskee prokuraattoria ryhtymään niihin virkatoimenpiteisiin, joihin laki ja eteen tulevat olosuhteet voivat johtaa. (Ohjeet 17).
Kenraalikuvernööri määrää päivät, jolloin talousosaston sekä varsinaiset että ylimääräiset kokoukset järjestetään. Johtaa puhetta, ellei ole estynyt, – allekirjoittaa jos on läsnä (ohje 19). Jos on eri mieltä, se merkitään jne. = § 5 (Ohjeet § 21.)
Ehdotukset sellaisiin virkoihin, jotka Keisari itse täyttää, jätetään joko Senaatin oikeusosaston tai talousosaston tekemän edeltävän tutkimisen jälkeen kenraalikuvernöörille. Hänen lausuntonsa liitetään ehdotuksiin.
Samoin pyydetään kenraalikuvernöörin lausunto niistä nimitystapauksista, jotka Senaatti ratkaisee – §§ 23–24.
Pystyäkseen valvomaan talousosaston työn sujumista kenraalikuvernööri saa seuraavat asiakirjat:
1) Kokovuosittain:
a) Marraskuun kuluessa ehdotuksen valtion seuraavan vuoden tulo- ja menoarviosta – b) lokakuun kuluessa summittaisen arvion edellisen vuoden tuloista ja menoista. c) maaliskuussa perusteellisen selvityksen Senaatin edellisen vuoden aikana käyttämistä varoista.
2) Puolivuosittain:
a) Luettelon kaikista keisarillisista manifesteista ja käskykirjeistä, jotka on lähetetty edellisen puolivuotiskauden kuluessa ja ilmoituksen siitä, miten ne on pantu täytäntöön. – b) ratkaistuista ja ratkaisemattomista asioista, erityisesti jokaisesta toimituksesta sekä tiedon siitä, mihin se perustuu. – c) ehdotuksen tuloista ja menoista sekä käytettävissä olevista valtion varoista puolen vuoden ajalta. d) sama armeijan varoista e) tiedon kaikesta, mitä armeijalle on toimitettu joko käteismaksua tai verovarusteita vastaan.
3) Kuukausittain
Finanssitoimituskunnan kamreerilta yhteenvedon edellisen kuukauden lääninrahaston kassan inventaarista, joka osoittaa jokaisen lääninrahaston summittaiset tulot, menot ja käytettävissä olevat varat.
Kaikki nämä tiedot kenraalikuvernöörin on lähetettävä keisarille kuukauden kuluessa (ohje 25).
Siten: Kenraalikuvernöörin asema ei ole vain edelleen lähettävä instanssi tai posti, hänen on myös itse otettava selvää asioista, mutta ei välttämättä hallitsijan puolesta, joskin hänen on myös se loppujen lopuksi tehtävä.