20.4.1876 Finanssioppi

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
27^de Föreläsn.Föreläsningen
20 April.

(Statskrediten).

De fhållandenförhållanden då det för en stat nödvändigt eller nyttigt eller
bådadera, att anlita krediten. Orsakerna mångahanda, men
icke alla berättigade. Deficit sssåsom resultat af slöseri. Turkiet. Der
lånas för att betala räntan. Borde ändras system. Kreditens anlitande
vanskligt när icke betryggad genom hushållning och hjelpkällornas utveckling.
Alltså lån i och för sig då förkastligt; endast ss.såsom reglering jemte nytt
system. – Deficit ss.såsom resultat af oförutsedda ogynsama omstäd^hetomständigheter
missväxter; handelskriser, krig mellan andra stater, båda rubbande konsumtion-
nen och skatter derå jemte stegring af utgifterna. Här uppkomma sväfvande skuld,
d. ä.det är ofentgjordoffentliggjord förbindelse eller temporär vipp. Rationelt att tänka
g.genom skatter, om icke ekonomin i landet måste skonas och derföre genom
regler.reglerade lån fördela på flera år. – I dessa fall lånandet en reglering af det
förflutna. Men ej mindre vanligt att för ett nytt eller instundade
behof. – Är sådant berättigadt? Talats om lån förtillagt produktion och för
improduktiva ändamål (liksom statsutgifter i allm^hetallmänhet). Vanskligt upp-
dra gränser. Sagts t. ex. krig de förra – jernvägar de senare. Men
krig kan vara synnerligen produktivt ändamål. Försvar ha till produkt
icke blotttillagt nationens möjlighet att sssåsom sjelfständig stat bestå utan ock dess lyftning g.genom stärkt
sjelfmedvetande, medvet.medvetande om kraft afstruket och patriotisk energi. – Annat visserligen
med maktlystande anfallskrig. – Oaktadt de enoma posterna på krigs-
väsendet i fredsbudgeten, likväl aldrig krig utan lån. Vanligtvis sväfvande
först sedan konsoliderad. Att icke tala om sådan fall då byte å ena
sidan, lån för dess betäckande å andra. Eller att ss.såsom Engl.England med Napo-
leon äfven bekosta andra staters krig. – Jernvägen naturl.naturligt i all-
mänhet produktivt ändamål. Hufvudlös plan, der trafik måste bli
klen, jemförelsevis improduktiv. Annan fråga om reger.regeringen eller privata,
hvarom förut. – Sådana företag nästan aldrig möjliga utan lån.
Också gagn deraf i all framtid, således fullt befogad fördela anläggs-
kostnaden på längre tider. – Genom beskattning voro rubbning i all ekonomi.
Enoma bördor för de närvarande, strukning i affärer, – gagnat icke alla
de betalande. – För öfrigt lån så mycket mer befogadt, som
affärer ss.såsom sådan kan betala det, utan att ens skatt behöfs. – Af ena-
handa skäl som bör lånas, icke beskattas för jernvägsbygnad, kan
mindre kapitalstarkt land ha skäl låna utrikes. Sätt att ej bortvända
inhemska kapitaler; de indraga nog, efterhand de bildas, lånet fr.från ut-
landet. Men derom mera härnäst. (Kanaler, kärnbyggnader, [...]oläslig/saknad text)

Anföra olika orsaker eller ändamål betvinga olika upplånings sätt.

Innan om de normala, må nämnas om s. k. tvångslån.
Ett sätt: kontrakt om en leverans eller annat, – t. o. m.tillagt löner t. ex. Men i st.stället för
hanterad liqvid ger staten reverser. Indirekt tvångslån. – I våra tider
att hitföras när räntor på statsskulden icke betalas annat än med nya
förskrifningar. – Högst orättvist, ekon.ekonomiskt förderfligt. – Än mera sssåsom förr
|2| då nemligen med tvång fråntogs kapitalisterna. Rubbning af
näringarna, kränkning af Eganderätten som staten absolut bör
skydda. Kan icke försvaras g.genom finanshöghetsrätten. – Det
är tillika uttryck af att staten i nöd, ej har annan utväg. Då
ock krediten slut.

Slika lånerätt de som icke böra ega rum. När staten lånar
begagnar den liksom den enskilda krediter. – Kredit öfverhufvud
är det förtroende som lemnas ngnnågon med afs.avseende å den sekerhet hvarmed
man kan vänta att en förbindelse, som han ingått, af honom fullgöras.
Kreditens egentlegentliga betydelse deri att med dess hjelpa omsättningen i ett
land kan nå sitt maximum såväl till intensitet som utsträckning.
Alla egendomsvärden, framförallt kapitalerna kunna med dess hjelp
förflyttas till de platser, de personer, de fhållandenförhållanden der de mest begärliga
och behöfliga och kunna utöfva den största verksamhet. – En persons kredit
beror af tvenne vilkor: förmögen att uppfylla sina förbindelser, och af den
lätthet hvarmed man kan tvinga honom att vid bristande grad vilja
sådant fullgöra. – Ehuru vid statens kredit i det hela ej skiljer sig
fr.från privat krediten, vilkoren dock ngtnågot modifierade. Förmågan att uppfylla,
i visst afseende större, i annat mindre än hos enskilda. Denna näml.nämligen sin
afskilda bestämda egendom, med hvilken kan handla efter godtycke. Denna ock
bestämdt kriterien på förmåga att betala. Staten, ehuru kan grunda sig på samtliga
medborgares förmögenhet, dock endast på inskränkt sätt göra bruk deraf.
Vid felande god vilja den enskilda lättare tvingas än staten; hvars betalning bero
på dess fria vilja. – Om sökatillagt Det som betingar statskrediten, kunna antaga, att
ju större nationalvälståndet, ju gynsammare sjelfva arten af statsinstitutioner
och finansväsendet, desto större krediter.

1) Nation.välståndetNationalvälståndet betinga statens förmåga att uppfylla, ty källan här.
Erfarenheter ock visa att rikaste länder, bästa kredit.

2) Institutioner. En stat hvars bestånd hotadt, eller der ordningen
skral, det rätta osäkert, inge ej förtroende. – Staten ett starkt kall,
ej underkastadt våldsamma förändningar eller yttre fara inge förtroende.
För att garantera att dervid förblir, behöfs fritt samhällsskick. Budgetbestämningsrätt.tillagt i marginalen
Vid detta en stark kredit. – England, Frankrike, Belgien, Norge. – Österrike. Turkiet.

3) Äfven finans väsendets tillstånd verkar på krediten. Budget jemvigt,
sparsamhet, Skuldens belopp i fhållandeförhållande till budgeten och förmögenhetentillagt i marginalen, offentlighet ger förtroende, annars misstroende. Hemlighet
ger misstro äfven om bra. Ex.Exempel Ryssland.

Framställ huru krediten bör vårdas. Återhållsamhet att låna,
tydligt hvarföre lånas. Punktlighet.

Expression af krediten: lånevilkor, räntan, om ock tidtals äfven
konjunkturen verka. Börsen barometern. – Finland, kunna
mån mer här vara.

Skilda slagen af statsskulden: Sväfvande och funderad.