10.9.1878 Fanny Mechelin–LM
Ruotsinkielinen teksti
Toivoranta 10 september 1878.
Min käre Leo
Det är med glädje och stolthet jag i tidningarna har följt med rapporteringen om dina triumfer i Sverige. Förmår du fortsätta på detta sätt och bevara ditt hjärta som jag känner det. Det är till detta jag än en gång vänder mig och för samma sak som tidigare. Jag har fått ett nedstämt brev av Oscar. På landet var han så lycklig över att inte vara ansatt av fordringsägare. Det verkar som att svårigheterna har återupptagits sedan han återvände. Å andra sidan vet jag att han länge velat|2| ta lektioner i finska för att klara det nödvändiga provet, men han saknar medel för att betala en lärare. Det är sant att när jag anländer till staden borde jag ta itu med flera utgifter för barnen, men slutligen borde även han göra det. Jag ber dig, käre Leo, vara så snäll och offra lite av din tid, som jag vet är så upptagen, på att tala med Oscar för att kunna avgöra vad som bör göras. Jag är rädd att skulderna som förfaller till betalning berövar honom lektioner och å andra sidan hindrar de pågående kurserna honom från att studera.
|3|Här lever jag ett mycket tillbakadraget och arbetsamt liv, genom att försöka få lite ordning på kaoset, har inte ens tillfredsställelsen av att se mina ansträngningar krönas med framgång, brist på allt utom god vilja. Jag fick till min glädje höra att Alexandra åkt med sin syster till Paris. För mig verkar det som en tröst att se dem man älskar roa sig när man själv inte har möjlighet att ta del av ett nöje; men det lämnar dig ensam bland tusen affärer.
Jag ber dig sända mig en tanke ibland, ständigt få åtnjuta din vänskap, jag behöver knappast upprepa hur jag känner för dig, du vet det så väl.
[...]oläslig/saknad text faster
Fanny Mn
Var god vänd.
|4|Några utdrag ur Oscars brev, som jag ber dig hålla hemligt, och som ger en bild av hans själstillstånd.
”Den angenäma vistelsen på landet, så lugn, så skön, fri från allvarliga tankar, mörka bekymmer, framstår nu som en dröm som upplöstes i gryningen. Ja, jag fick denna vila, detta lugn, som jag så innerligt önskade, att kunna glömma vardagens tusen sorger och bekymmer, jag fick erfara detta och nu har jag på nytt kastats ut i snålblåsten, med andan i halsen jagad av fordringar, krossad och besegrad, ja, besegrad, för jag är nu säker på att ödet är ofrånkomligt och hoppet om att bli av med de enorma bördor som tynger mig till marken är en chimär, en hägring, ett irrbloss för en resenär i nöd och trots allt måste man verka lugn och nöjd, varje dag måste man bära en mask som blir allt tyngre, mer grimaserande, mer förljugen. Om det finns stora syndare finns det också fruktansvärda straff. Tråkigt framför allt är det som tvingar det olyckliga offret att skratta åt sina plågoandar, att sätta munkavle på sig för att inte jämra sig och skrika. Förlåt mig denna häftiga utgjutelse, ibland faller masken, det behövs bara en minut så tränger den sorgliga verkligheten genom slöjan den döljer sig bakom. Låt oss sätta på masken på nytt och tala om andra saker.
Herr Molander är sjuk i Sverige och Gud vet när han återvänder. Man försäkrar att små saker kan ha stor följder. Ofta är det tvärtom. Som till exempel berövar herr Molanders bortavaro mig på min inkomst och om jag lyckas få en tidsvårtytt blir det först om två månader. En droppe kan får kalken att rinna över; denna lilla droppe är den lilla summa pengar som jag inte kommer att få.
Alkuperäinen (transkriptio)
Fanny Mechelintillagt senare
Toivoranta 10 sept. 1878.
Mon cher Leo
C’est une joie et orgueil
que j’ai suivi, dans les jour-
naux, la relation de tes tri-
omphes en Suède. Puisses‑
tu toujours continuer ainsi
en gardant le cœur que je le
connais. C’est à celui-ci que
je m’adresse toujours et pour
la même cause. Je viens de
recevoir une lettre bien triste
d’Oscar. Il était si heureux
à la campagne de n’être pas
troqué par des créanciers.
Il parait que les difficultés
ont recommencée dès son retour.
D’un autre coté je sais qu’il
a depuis long temps le désir
|2|
de prendre des leçons de finois
pour passer l’examen exigé,
mais les moyens lui manquent
pour payer un maître. Il
est vrai que dès mon arrivée
en ville, je devrai faire face
à bien des dépenses pour les
enfants, mais enfin lui en
est aussi. Je te prie, cher Leo
d’avoir l’obligeance de sacri-
fier quelquesuns de tes moments
que je sais si occupés, pour
parler à Oscar et pouvoir
juger detillagt ce qu’il y a à faire.
J’ai peur que le paiement
d’échéances ne le prive des
leçons et d’un autre coté
les courses continuelles l’em-
pêchent d’étudier.
Je mène ici une existence
très rétirée et très laboreuse,
tachant de mettre un peu
d’ordre dans le caos, n’ayant
pas même la satisfaction
de voir mes efforts couronnées
de succès, faute de tout, excepté
de bonne volonté. J’ai appris
avec plaisir le départ d’Alexan-
dra avec sa sœur pour Paris.
Il me semble que c’est une
consolation quand on ne peut
soi-même profiter d’un plaisir
que d’en voir jouir ceux qu’on
aime; mais te voilà bien seul,
parmis les mille affaires.
En me recommandant à ton
souvenir parfois, à ton amitié
toujours, ai-je besoin de te réiterer
l’assurance de mes sentiments
que tu connais si bien?
L’[...]oläslig/saknad text tante
Fanny Mn
T. s. v. p.
|4|Quelques extraits de la lettre d’Oscar, que
je te prie de garder secrets, maisstruket qui
poignent l’état de son âme.
”Le séjour charmant à la campagne, si calme,
si tranquille, exempte de savoirs grâves, de som-
bres préoccupations, me semble maintenant un
beau rêve évanoui dès l’aube. Oui, cetstruket [...]oläslig/saknad text repostillagt,
ce calme, que je demendais si ardemment, cet
oubli de mille peines et inquiétudes journa-
lières, je l’ai eu, j’en ai joui et me voilà de
nouveau lancé dans le tourbillon, poursuivi
troqué à perte d’haleine, écrasé et vaincu,
oui, vaincu, car je suis sûr maintenant
que le destin est inexorable et l’espoir de
se débaresser du poids énorme qui me courbe
jusqu’à terre, – une chimère, une vision
trompeuses, feu follet du voyageur en détresse
et malgré tout, il faut [...]oläslig/saknad text avoir
l’air calme et satisfait, il faut chaque jour
porter un masque plustillagt lourd, plus grimaçant
plus menteur. S’il y a des grands coupa-
bles, il y a aussi de terribles punitions. Tris-
tesstruket par dessus tout celle qui force la victime
malheureuse à sourire à ses bourreaux,
à porter un baillon pour ne pas gémir
et crier. Pardon, de cette sortie véhémente
quelquefois la masque tombe, ne fut-ce qu’une
minute et la triste réalité perce la voile
dont elle est cachée. Remettons la masque
et parlons d’autre chose – – –
– –. Mr Molander malade en Suède
et Dieu sait quand il reviendra. On assure
que les petites choses peuvent avoir de gran-
des suites. Souvent c’est au rebours. Ainsisvårtytt
par exemp. l’absence de Mr M. me prive
de mes appointements et si je parviens
à avoir un senssvårtytt, ce ne sera que dans 2 mois.
Une goutte peut combler la calice; cette
petite goutte, c’est ce peu d’argent que je
n’aurai pas.