Suomenkielinen teksti
Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.
7.3.1876 Finanssioppi
Ruotsinkielinen teksti
|80|
V. T.Vårterminen 1876.
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876.
12e Föreläsn.Föreläsningen
7 Mars.
Allm.Allmänna Inkomstskatten.
Invändningar emot. Nämnde att f. n.för närvarande ännu mycket i Frankrike. Dock äfven i EnglEngland. DföreDärför först en auktor.auktoritet dfråndärifrån. J. S.John Stuart Mill, som just af fransoserna mycket åberopats. Mill säger:
”Ink.skattInkomstskatt i princip den rättvisaste. Men vid den offentl.offentliga moralens sorgliga ståndpunkt måste förebrå, omöjligheten att konstatera skattskyldigas verkl.verkliga inkomst. Man behöfver väl icke just ana det vara för strängt att tvinga de skattskyldige att deklarera sin inkomst. Men det finns ingen inquisitions rätt som skulle göra det möjligt för agents du fisc
fr. skattetjänstemän att åsätta skatten med verklig kännedom om de skattskydiges förmögenhet. Man kan konstatera noga arrender, aflöningar, och alla fixa revenyer. Men vissa yrkens så variabla honorarier och isynnerhet handelns vinster, som köpmannen sjelf icke alltid noga känner, kunna icke taxeras med rimhetrimlighet.
– DföreDärför om ock skatten rättvis, är den alltid ojemn i tillämpningen och på värsta sätt, varande tyngre ju samvetsgrann den skattskyldiga är. Folk utan redbarhet lyckas betala bråkdel af hvad bort – och äfven honnet folk frestade att jemka med sitt samvete i all tvifvelaktiga fall, medan de fullt sanna få betala öfverhöfvan. – DföreDärför befara, att inkomstskatt princip af rättvisa icke in praxi, och att denna skatt, som skenbart den rättvisaste, dock i verkligheten mer orättvis än många andra. – Alltså bäst att reservera till extra ressurs under nationel olycka.” – Så många andra, äfven Gladstone, tveksamt å budgettal.
Frankrike 1871 nogrannt behof af extra ressurser. Thiers protektionism. – Pouyer Quertier, Casimir Périer, Walewski, H. Passy. Hans utmärkta argumenter för impôt sur les revenus mobiliers. Det är just farhågan för att yppa, som den strider emot, – om ock ”orättvisan” jemväl bärs i skulden.
Men äro dessa anmärkn.anmärkningar hållbara? Store Mill misstagit sig.tillagt i marginalen – Relativt icke orättvisa, om ock en del för lågt. Ingen behöfver bli för högt beskattad, ty kan bevisa. – Andra direkta ännu mera blott approximativa. Detta approximerandet som alltid vidlåda. Full exactitude kan ej ernås. En annan sak, om opinion tvärt emot. Hvad|2| härvid bör konsidereras. En annan ock om det gäller att till många andra direkta addera denna.
Innan komma till slutpåstående, – en öfverblick af de vigtigaste system.
England. Föremål all slags inkomst. Undantag blott alla de som icke 150 £ (1708–16 – 60 £) tidtals 100 pund minimum. – Lagen uppställa icke definitiv hvad ren inkomst, oaktadt vill nå denna. Endast prakt.praktiska anvisningar huru inkomst skall utredas, och hvilka afdrag. – 9 à 7 d.pence per £stngpund sterling men mellan 100 och 150 £ blott 5 d.pence alltså lite öfver 2 % – litet under 3 och öfver 3 %.
Karakteristiskt, att man söka inkomst i mångfald hos dess källor icke hos den egentl.egentliga betalande. Det är ensam en skatt på en slags inkomst, är på hvarje medborgares totalinkomst. Förpaktare betalar och afdrar på arrendet, intecknad gäldenär får afdraga då betala borgenär ränta, likvis andra gäldenärer. Alla bolag bör vid dividendbetalning qvarhålla skattebeloppet. – Vid lånebetalningen afdrages också genast. Det är ett medelbart sätt att beskatta.
5 kategorier A. Inkomster – Fastigheter i Storbritterna, B. Arrendatorers vinst. C. Räntor och dividender som utgå från statsinkomsten. D. Vinst och förtjenst af förmögenhet, affär, yrke. – E. Aflöningar. – Sålunda visar ingen öfverblick öfver skattskyldigs totala reveny. – Olägenheten deraf att de som mindre än 100 eller 150 l.pund få återsöka t. ex. hvad Engl.Englands Bank innehållit på kupongerna, statsräntor. – Taxeringen och uppbärande sker genom samverkan af stats- och lokal myndighet. De förra om all räckning och tillämpning af lagen, de senare bedöma sjelfständigt hvarje särskild fall.
Schedule D, den som mest kräfva kommissariens verksamhet.
|3|Peels åtgärd 1842 bhand.behandladi Tyskland med stor beundran. i Preussen var opinionen derför, – och den betraktades der sssåsom gifven ständig ingrediens, om ock vetens.vetenskapliga opinionen vexlade en viss skola.tillagt i marginalen
I Preussen förut om den klassskatt som betalas af alla med högst 1 000 Thlrsthalers inkomst. Sedan 1851 d. s. k.den så kallade klassificiska Einkommensteuerty. inkomstskatt. Enhvar som öfver 1 000 Thlrthaler. Enhvar efter sin totalinkomst, som A. jordegendom B kapital eller räntor eller löner.
C. Näring – Räntor på skuld afdrages. – Icke öfver 3 % ofta olika grupper af afdrag – Kommission väljes årligen för hvarje krets, härad. – Klagan hos Provinskommission.
Finland alla hvars rena inkomst öfver 500 mark. §4. Ren inkomst är den behållning, som uppstår då från den till pengar uppskattade afkastningen af en persons fasta eller rörliga kapital, tjenst, rörelse eller arbetsverksamhet samt från hans förmögenhetstillökning i öfrigt genom arf, testamente, fideikommiss, fynd, pension, nådår m. m. afdrages ej mindre de årliga driftkostnader, arbetslöner, ränta på skulder, sytning m. m. än äfven alla till staten eller kommunen utgående utskylder af hvad namn de vara må. – Deremot icke afdrag för lefnadskostnader, eller rörelsens utvidgande. borde heta direkta.tillagt i marginalen
Afdrag: dividender af aktier och bankbolag – arf, testamente eller fideikommiss till maka eller arfvingar uti rätt upp- eller nedstigande led.
Bevillningskomité valda af skattskydiga sjelfva om de försumma, så guvernguvernören. Pröfningskomité. Ss.Såsom grund, den bevilln.skyldigesbevillningsskyldiges egen uppgift. Derför bör man sjelf uppgifva. Om komitén anser för lågt eller icke uppgift kommit, får den taxera. – Kronans ombud närvarade – Besvär till pröfningskomitén, då bör bevisas. Pröfn.komPrövningskommittén 12 ur länet. –
Reflexion huru ställt sig.
Statistik. Engl.England Preussen, Finland. England 5 700 000 pund. Preussen 22 miljmiljoner RmarkReichsmark med klassskatten 32 milj. Klaga äfven låg taxering. Låga inkomster uteslutande verkar starkt.tillagt i marginalenSverige likartad, men icke af fast egedegendom .
Vid denna skatt må man erinra sig satsen: l’impot|4| variable est pis encore que l’impot excessiffr. föränderlig skatt är ännu värre än för hög skatt. – Och gammal skatt är bäst –
Fördomar vika efterhand.
Betrakta närmare principen. – Om låg, bör ställas i st. f.stället för alla ur direkt; låta vara grundskatt en klass deraf.
Är det nödigt trakasseri? Nej – men vid låg skatt bryr man ej icke så mycket om Progressiv.
Alkuperäinen (transkriptio)
|80|
V. T.Vårterminen 1876.
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876.
12e Föreläsn.Föreläsningen
7 Mars.
Allm.Allmänna Inkomstskatten.
Invändningar emot. Nämnde att f. n.för närvarande ännu mycket i Frankrike.
Dock äfven i EnglEngland. DföreDärför först en auktor.auktoritet dfråndärifrån. J. S.John Stuart Mill,
som just af fransoserna mycket åberopats. Högstruket Mill säger:
”Ink.skattInkomstskatt i princip den rättvisaste. Men vid den offentl.offentliga mora-
lens sorgliga ståndpunkt måste förebrå, omöjligheten att konstatera
skattskyldigas verkl.verkliga inkomst. Man behöfver väl icke just ana
det vara för strängt att tvinga de skattskyldige att deklarera sin inkomst.
Men det finns ingen inquisitions rätt som skulle göra det möjligt
för agents du fisc att åsätta skatten med verklig kännedom om
de skattskydiges förmögenhet. Man kan konstatera noga arrender,
aflöningar, och alla fixa revenyer. Men vissa yrkens så variabla
honorarier och isynnerhet handelns vinster, som köpmannen
sjelf icke alltid noga känner, kunna icke taxeras med rimhetrimlighet.
– DföreDärför om ock skatten rättvis, är den alltid ojemn i tillämpningen
och på värsta sätt, varande tyngre ju samvetsgrann den skattskyldiga är.
Folk utan redbarhet lyckas betala bråkdel af hvad bort – och äfven
honnet folk frestade att jemka med sitt samvete i all tvifvelaktiga
fall, medan de fullt sanna få betala öfverhöfvan. – DföreDärför
befara, att inkomstskatt princip af rättvisa icke in praxi, och att
denna skatt, som skenbart den rättvisaste, dock i verkligheten mer
orättvis än många andra. – Alltså bäst att reservera till
extra ressurs under nationel olycka.” – Så många andra,
äfven Gladstone, tveksamt å budgettal.
Frankrike 1871 nogrannt behof af extra ressurser.
Thiers protektionism. – Pouyer Quertier, Casimir Périertillagt, Walewski,
H. Passy. Hans utmärkta argumenter för impôt
sur les revenus mobiliers. Det är just farhågan
för att yppa, som den strider emot, – om ock ”orätt-
visan” jemväl bärs i skulden.
Men äro dessa anmärkn.anmärkningar hållbara? Store Mill misstagit sig.tillagt i marginalen – Relativt icke
orättvisa, om ock en del för lågt. Ingen behöfver bli för
högt beskattad, ty kan bevisa. – Andra direkta ännu
mera blott approximativa. Detta approximerandet
som alltid vidlåda. Full exactitude kan ej ernås.
En annan sak, om opinion tvärt emot. Hvad
|2|
härvid bör konsidereras. En annan ock om det gäller
att till många andra direkta addera denna.
Innan komma till slutpåstående, – en öfver-
blick af de vigtigaste system.
England. Föremål all slags inkomst. Undan-
tag blott alla de som icke 150 £ (1708–16 – 60 £)
tidtals 100 pund minimum. – Lagen uppställa
icke definitiv hvad ren inkomst, oaktadt vill nå
denna. Endast prakt.praktiska anvisningar huru inkomst skall
utredas, och hvilka afdrag. – 9 à 7 d.pence per £stngpund sterling
men mellan 100 och 150 £ blott 5 d.pence alltså lite öfver
2 % – litet under 3 och öfver 3 %.
Karakteristiskt, att man söka inkomst i mångfald hostillagt dess källor
icke hos den egentl.egentliga betalande. Det är ensam en
skatt på entillagt olikstruket slags inkomstkällastruket, är på hvarje medborgares
totalinkomst. Förpaktare betalar och afdrar på arrendet,
intecknadtillagt gäldenär får afdraga då betala borgenär ränta, likvis
andra gäldenärer. Alla bolag bör vid dividendbetalning
qvarhålla skattebeloppet. – Vid lånebetalningen afdrages
också genast. Det är ett medelbart sätt afstruket att beskatta.
5 kategorier A. Inkomstertillagt – Fastigheter i Storbritterna, B. Arrendatorers vinst.
C. Räntor och dividender som utgå från statsinkomsten.
D. Vinst och förtjenst af förmögenhet, affär, yrke. –
E. Aflöningar. – Sålunda visar ingen öfverblick
öfver skattskyldigs totala reveny. – Olägenheten deraf
att de som mindre än 100 eller 150 l.pund få återsöka
t. ex. hvad Engl.Englands Bank innehållit på kupongerna, stats-
räntor. – Taxeringen och uppbärandetillagt sker bådestruket genom samverkan
af stats- och lokal myndighet. De förra om all räckning ochtillagt tillämpning
af lagen, de senare bedöma sjelfständigt hvarje särskild fall.
Schedule D, den som mest kräfva kommissariens verk-
samhet.
Peels åtgärd 1842 bhand.behandladi Tyskland med stor beundran. i Preussen var opinionen derför, – och den betraktades der sssåsom gifven ständig ingrediens, om ock vetens.vetenskapliga opinionen vexlade en viss skola.tillagt i marginalen
I Preussen förut om den klassskatt som betalas
af alla med högst 1 000 Thlrsthalers inkomst. Sedan
1851 d. s. k.den så kallade klassificiska Einkommensteuer.
Enhvar som öfver 1 000 Thlrthaler. Enhvar efter sin total-
inkomst, som A. jordegendom B kapital eller räntor eller lönertillagt.
C. Näring – Räntor på skuld afdrages. – Icke
öfver 3 % ofta olika grupper af afdragtillagt – Kommission väljes årligen för hvarje
krets, härad. – Klagan hos Provinskommission.
Finland alla hvars rena inkomst öfver 500 mark.
§4. Ren inkomst är den behållning, som uppstår
då från den till pengar uppskattade afkastningen af en
persons fasta eller rörliga kapital, tjenst, rörelse
eller arbetsverksamhet samt från hans förmögenhets-
tillökning i öfrigt genom arf, testamente, fidei-
kommiss, fynd, pension, nådår m. m. afdrages
ej mindre de årliga driftkostnader, arbetslöner, ränta
på skulder, sytning m. m. än äfven alla till staten eller
kommunen utgående utskylder af hvad namn de vara
må. – Deremot icke afdrag för lefnadskostnader, eller
rörelsens utvidgande. borde heta direkta.tillagt i marginalen
Afdrag: dividender af aktier och bankbolag – arf, testa-
mente eller fideikommiss till maka eller arfvingar
uti rätt upp- eller nedstigande led.
Bevillningskomité valda af skattskydiga sjelfva
om de försumma, så guvernguvernören. Pröfningskomité.
Ss.Såsom grund, den bevilln.skyldigesbevillningsskyldiges egen uppgift. Derför
bör man sjelf uppgifva. Om komitén anser för lågt
eller icke uppgift kommit, får den taxera. – Kronans
ombud närvarade – Besvär till pröfnings-
komitén, då bör bevisas. Pröfn.komPrövningskommittén 12 ur
länet. –
Reflexion huru ställt sig.
Statistik. Engl.England Preussen, Finland. England 5 700 000 pund. Preussen 22 miljmiljoner RmarkReichsmark med klassskatten 32 milj. Klaga äfven låg taxering. Låga inkomster uteslutande verkar starkt.tillagt i marginalenSverige likartad, men icke af fast egedegendom .
Vid denna skatt må man erinra sig satsen: l’impot
|4|
variable est pis encore que l’impot
excessif. – Och gammal skatt är bäst –
Fördomar vika efterhand.
Betrakta närmare principen. – Om låg, bör
ställas i st. f.stället för alla ur direkt; låta vara
grundskatt en klass deraf.
Är det nödigt trakasseri? Nej – men
vid låg skatt bryr man ej icke så mycket om
Progressiv.