19.11.1878 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
35te Föreläsn.Föreläsningen
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
35te Föreläsn.Föreläsningen
19 Novbr.November
Finl.Finlands statsrätt.
Senast om de utskott, hvilka obligatoriska detta för ärendens förberedelse; dertill exped. utsk.expeditionsutskottet § 77, för beslutens uppsättning.
Den organisation åter, enl.enligt hvilken StnaStänderna arbeta, är i ståndsplena, således i 4 afdelningar, hvarje stånd för sig. I vissa fall äfven alla stånd gemensamt sammanträde, § 47, men för öfverläggning blott, ej för beslut. I vissa andra fall åter finns förmon af förstärkta utskott, då 15 af hvart stånd sammanträda, § 74, sedan stånden beslutit, som lagenlig pluralitet icke kunnat vinnas i fråga som afgöras, och afgöra med StensStåndens rätt, omrösta, utan att öfverlägga. Benämningen utskott oegentlig, enär utskott eljes en beredande, ej beslutande myndighet. Delegation af alla stånd för samfällt votering.
Landtadagens afslutande: Tiden för StnasStändernas sammanvaro enl.enligt § 5 4 mndermånader, enligt regeln. Kan dock vara längre eller kortare. Regenten befogenhet att häri bestämma hör till det följande.
§ 80 Äfven afslutandet med vissa ceremonier, Gudstjenst, Throntal, talmäns tal, Regentens afskedstal och hemförlofning. – Afskedsdeputation.
Dessa är nu den finska representationens sammansättning, de former hvari den röra sig.
Studiet af våra grundlagar och de reformer i dem efterhand försiggått, bör dock ej inskränka sig till att [...]oläslig/saknad text fatta stadgandens juridiska mening, men ock den politiska betydelse de ega. Redan sagt att på grund af 1 § L. O.Lantdagsordningen icke stånds- utan full representation. Men är icke sjelfva organisationen ett hinder för denna idés förverkligande?original:.
Ståndens n. v.nuvarande karakter.
Adeln. Huru förut stora jordegare, sedan blandad, i hvarje fall privilegier. Af dessa nästan intet qvar. Säteri egandeformen printigiaten.svårtytttillagt i marginalen I [...]oläslig/saknad text lifnad nästan ingen skilnad. Nu embetsmanna elementet betydligt. Dock vid landtdagen icke öfvervägande. Mångsidighet. Alla möjliga yrken. L. O.Lantdagsordningen R H O.Riddarhusordningen icke förändrat detta stånds sammsättngsammansättning, endast formen för dess arbete, – men de sociala utvecklingen ha gjort detta. – Derför rentaf|2| att detta stånd numnumera skulle hafva till mål att kämpa för aristokratiska företräderättigheter.
Sjelfskrifvenhet dock i och för sig stort privilegium, – och Regenten kan insätta dit alla möjliga.
Således icke garanti att folkviljan iakttagas rättare sagdt, – att en fullt sjelfständig uppskattning af frågorna. Hittills likväl visat sig, att der oppositionel hållning öfverhufvud. – Om det vid repres. reformrepresentationsreform skulle gälla att upphäfva adelns n. v.nuvarande ställning, så vore detta, emedan ärftliga sjelfskrifvenheten principvidrig, om ej ss.såsom ingrediens i en 1a kammare, – men ej derför att Adeln hittills skulle visat mindre förmåga än öfriga stånd, att fullgöra kallet.
Presteståndet, betydande förändring. Verldsliga bildning insteg g.genom univ.universitet och skolor. Beskrif huru detta kan verka. Derför icke mera en helgjuten. Rättslig möjlighet, att ingen part blefve vald – enär valbarheten icke bunden vid distriktet. Univ.Universitet och skolmän kunde möjligen bli valda öfverallt. Detta visserligen ej sannolikt, men dock ej utan betydelse. I alla fall är en bruten bonadsvårtytt. Och redan denna nya sammsättningar gör tydligt, att presteståndet icke få som sin närvaro vid landtdlantdagen sig ha till uppgift att föra kkanskyrkans talan.
Rationelt kan det dock ej vara att ¼ af hela afgörandet tillhör ett stånd, hvars sannolika majoritet är prestemän. Det är ett öfverskattande af presteembetets sociala särdrag sådant denna numera är. Nya kommförfattning.kommunalförfattningen – Verldsliga bildningens uppblomstring invid teologiska. EtcEtcetera.
Om, sssåsom hoppas, L O.Lantdagsordningen blott ett öfvergångsstadium må vi kunna antaga, att den historiska traditionen framdeles icke skall ingivasvårtytt så stor anpart åt kkanskyrkans män, äfven om en blott sakta reform.
|3|I Borgareståndet utvidgningen mest betydlig. Icke så mycket g.genom kunskapslösasvårtytt yrkesidkare – fabrikanter t. ex. stå borgare nära, – men isynnerhet g.genom gårdsegare. Alla möjliga riktningar synnes derunder. Juridiskt möjligt med inga borgare.tillagt i marginalen DförDärför mera städernas representation, icke en borgerskapets. Ingen bestämd samhällsklass.
Bondeståndet ock förändrat karakter. F d.Före detta embetsmän, och öfverhufvudtaget en jordbrukares icke en allmogens repres.representation Ja, det låte tänka sig, – juridiskt möljigt, att ingen bonde i ordets vanliga sociala mening blefve vald. [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen Således äfven här en stor förändring från den tid då stånden skulle hållas undan frfrån fremmande inflytande.
JföraJämföra vi med länder der allmän valrätt, så visasvårtytt sig: 2 första stånden exklusiva: man kan ej bli adelsman om en så vill, – ej heller valberättigad i Presteståndet utan att välja lärareyrket till lefnadskall. – Men nära nog hvemsomhelst kan få inträde i borgare och bondestånd. Att köpa en liten stadsgård frfrån ngnnågon kunde nemlnämligen eller ett 1/12 mantals hemman på landet, kan icke betraktas sssåsom. en omöjlighet. Den som eftersträfva valbarhet och sål.således lagstiftare kallet bör kunna detta.
Men väl är det gifvet, att en mängd medborgare icke har och icke kunna få valrätt.
2 stndstånd hålla detta på att vända sig, – på landet finns en mängd individer, hvilka ej ega jord: torpare, landboer, inhysingar, handtverkare, daglönare, etcetcetera. Landborna borde få. Men mera bör ej förbärasvårtytt att de sociala fhållandeförhållandena icke|4| ännu mana till suffrage universel
fr. allmän rösträtt. Utan att denna hittills visat sig vara af tvifvelaktigt värde, så saknas hos oss intresset. Man bör bygga nedifrån, först selfgovernment ifrågasvårtytt till högre värf. SdantSådant taga tid.
Visst insåg man redan 1809, att representera folket.tillagt i marginalen
Obestridligt, att vi stå långt ifrån allm.allmänna valrätten. Men deraf följa icke att, när vi reformerar, borde vi taga steget ända dit. Det är möjligt att en modifierad reform vore lämpligare. – Principen icke den: hvarje medborgare måste få välja, utan i hvarje land bör vallagen organiseras så att den må medföra mesta möjliga garanti för en fullständigsvårtytt och mångsidig representera kunnigsvårtytt, och vigtiga intressen, – insigt.
Mycket diskuterandesvårtytt kan sättas och principer. Consideratet Han.svårtytt Af vigt icke reform af annat än att de 4 afdelningarna upphöra.tillagt i marginalen
Men hvad uppenbart nödigt är fydelningen. Obeqvem, vådlig emedan skärpa och framkallar stånds antagonism, som redan kunde ha gått till ro. Detta borde snarast ändras.
2 kammar och 1 kammarsystem. Deras inbördes funktionsvårtytt.
ObsObservera Mill: icke på en organ för mycket makt).
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
35te Föreläsn.Föreläsningen
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
35te Föreläsn.Föreläsningen
19 Novbr.November
Finl.Finlands statsrätt.
Senast om de utskott, hvilka obligatoriska detta för ärendens förberedelsetillagt; dertill
exped. utsk.expeditionsutskottet § 77, för beslutens uppsättning.
Den organisation åter, enl.enligt hvilken StnaStänderna arbeta, är
i ståndsplena, således i 4 afdelningar, hvarje stånd
för sig. I vissa fall äfven alla stånd gemensamt sam-
manträde, § 47, men för öfverläggning blott, ej för beslut.
I vissa andra fall åter finns förmon af förstärkta
utskott, då 15 af hvart stånd sammanträda, § 74, sedan
stånden beslutit, som lagenlig pluralitet icke kunnat vinnas i fråga som afgörastillagt,
och afgöra med StensStåndens rätt, dels genom ettstruket omrösta, utantillagt att öfver-
lägga. Benämningen utskott oegentlig, enär utskott
eljes en beredande, ej beslutande myndighet. Delegation
af alla stånd för samfällt votering.
Landtadagens afslutande: Tiden för StnasStändernas samman-
varo enl.enligt § 5 4 mndermånader, enligt regeln. Kan dock
vara längre eller kortare. Regenten befogenhet att häri
bestämma hör till det följande.
§ 80 Äfven afslutandet med vissa ceremonier, Guds-
tjenst, Throntal, talmäns tal, Regentens afskedstal
och hemförlofning. – Afskedsdeputation.
Dessa är nu de formerstruket den finska representationens
sammansättning, de former hvari den röra sig.
Studiet af våra grundlagar och de reformer i dem efterhand
försiggått, bör dock ej inskränka sig till att [...]oläslig/saknad text
fatta stadgandens juridiska mening, men ock den politiska
betydelse de ega. Redan sagt att på grund af 1 § L. O.Lantdagsordningen icke
stånds- utan full representation. Men
är icke sjelfva organi-
sationen ett hinder
för denna idés för-
verkligande.tillagt
Ståndens n. v.nuvarande karakter.
Adeln. Huru förut stora jordegare, sedan blandad,
i hvarje fall privilegier. Af dessa nästan intet
qvar. Säteri egandeformen printigiaten.svårtytttillagt i marginalen I [...]oläslig/saknad text lifnad nästan ingen skilnad. Nu
[...]oläslig/saknad text embetsmanna elementet betydligt. Dock
vid landtdagen icke öfvervägande. Mångsidighet.
Alla möjliga yrken. L. O.Lantdagsordningen R H O.Riddarhusordningentillagt icke förändrat detta stånds
sammsättngsammansättning, endast formen för dess arbete, – men
de sociala utvecklingen ha gjort detta. – Derför rentaf
|2|
att detta stånd numnumera skulle hafva till mål att
kämpa för aristokratiska företräderättigheter.
Sjelfskrifvenhet dock i och för sig stort privi-
legium, – och Regenten kan insätta dit alla möjliga.
Således icke garanti att folkviljan iakttagas
rättare sagdt, – att en fullt sjelfständig upp-
skattning af frågorna. Hittills likväl visat
sig, att der oppositionel hållningtillagt öfverhufvud. – Om det
vid repres. reformrepresentationsreform skulle gälla att upphäfva adelns
n. v.nuvarande ställning, så vore detta, emedan ärftligatillagt sjelfskrifvenheten
[...]oläslig/saknad text principvidrig, om ej ss.såsom ingrediens i en 1a kammare,
– men ej derför att Adeln hittills skulle visat
mindre förmåga än öfriga stånd, att fullgöra kallet.
Presteståndet, betydande förändring. Verldsliga
bildning insteg g.genom univ.universitet och skolor. Beskrif huru
detta kan verka. Mer pluralitet.struket Derför icke
mera en helgjuten. Rättslig möjlighet, att ingen
part blefve vald – enär valbarheten icke
bunden vid distriktet. Univ.Universitet och skolmän
kunde möjligen bli valda öfverallt. Detta visserligen
ej sannolikt, men dock ej utan betydelse. I alla
fall är en bruten bonadsvårtytt. Och redan denna nya
sammsättningar gör tydligt, att presteståndet icke
få som sig ss varstruket sin närvaro vid landtdlantdagen
sig ha till uppgift att föra kkanskyrkans talan.
Rationelt kan det dock ej vara att ¼ af hela
afgörandet tillhör ett stånd, hvars sannolika
majoritet är prestemän. Det är ett öfverskattande
af presteembetets sociala särdrag sådant denna
numera är. Nya kommförfattning.kommunalförfattningen – Verldsliga
bildningens uppblomstring invid teologiska. EtcEtcetera.
Om, sssåsom hoppas, L O.Lantdagsordningen blott ett öfvergångsstadium
må vi kunna antaga, att den historiska traditionen framdeles
icke skall ingivasvårtytt så stor anpart åt kkanskyrkans män, äfven om en blott sakta reform.
I Borgareståndet utvidgningen mest betydlig.
Icke så mycket g.genom kunskapslösasvårtytt yrkesidkare
– fabrikanter t. ex. stå borgare nära, –
men isynnerhet g.genom gårdsegare. Alla möjliga
riktningar synnes derunder. Juridiskt möjligt med inga borgare.tillagt i marginalen DförDärför mera
städernas representation, icke en borgerskapets.
Ingen bestämd samhällsklass.
Bondeståndet ock förändrat karakter. F d.Före detta
embetsmän, och öfverhufvudtaget en jordbrukares
icke en allmogens repres.representation Ja, det låte tänka
sig, – juridiskt möljigt, att ingen bonde i ordets
vanliga sociala mening blefve vald. [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen Således
äfven här en stor förändring från den tid då stånden
skulle hållas undan frfrån fremmande inflytande.
JföraJämföra vi med länder der allmän valrätt,
så visasvårtytt sig: 2 första stånden exklusiva: man
kan ej bli adelsman om en så vill, – ej heller
valberättigad i Presteståndet utan att välja lärare-
yrket till lefnadskall. – Men nära
nog hvemsomhelst kan få inträde i borgare
och bondestånd. Att köpa en liten stadsgård frfrån
ngnnågon kunde nemlnämligen eller ett 1/12 mantals hemman
på landet, kan icke betraktas sssåsom. en omöjlighet.
Den som eftersträfva valbarhet och sål.således lag-
stiftare kallet bör kunna detta.
Men väl är det gifvet, att en mängd invånstruket
medborgare icke har och icke kunna få valrätt.
2 stndstånd hålla detta på att vända sig, – på landet
finns lösstruket en mängd individer, hvilka ej ega
jord: torpare, landboer, inhysingar, handtverkare,
daglönare, etcetcetera. Landborna borde få. Men mera
bör ej förbärasvårtytt att de sociala fhållandeförhållandena icke
|4|
ännu mana till suffrage universel.
Utan att denna hittills visat sig vara af tvifvel-
aktigt värde, så saknas hos oss intresset.
Man bör bygga nedifrån, först selfgovernment
ifrågasvårtytt till högre värf. SdantSådant taga tid.
Visst insåg
man redan 1809,
att representera
folket.tillagt i marginalen
Obestridligt, att vi stå långt ifrån allm.allmänna valrätten.
Men deraf följa icke att, när vi reformerar,
borde vi taga steget ända dit. Det är möjligt
att en modifierad reform vore lämpligare. –
Principen icke den: hvarje medborgare måste
få välja, utan i hvarje land bör vallagen
organiseras så att den må medföra mesta möjliga
garanti för en fullständigsvårtytt och mångsidig representera
kunnigsvårtytt, och vigtiga intressen, – insigt.
Mycket diskuterandesvårtytt
kan sättas och
principer.
Consideratet
Han.svårtytt
Af vigt icke
reform af annat
än att de 4 afdel-
ningarna upphöra.tillagt i marginalen
Men hvad uppenbart nödigt är fydelningen.
Obeqvem, vådlig emedan skärpa och
framkallar stånds antagonism, som redan
kunde ha gått till ro. Detta borde snarast
ändras.
2 kammar och 1 kammarsystem. Deras in-
bördes funktionsvårtytt.
ObsObservera Mill: icke på en organ för mycket makt).
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
35. luento 19. marraskuuta
Suomen valtio-oikeus
Äskettäin puhuttiin valiokunnista, jotka ovat pakollisia asioiden valmisteluun; lisäksi toimitusvaliokunta § 77 päätösten tekstin toimittamiseen.
Säätyjen täysistunnot ovat puolestaan se organisaatio, jonka mukaan Säädyt työskentelevät, eli siis toimitaan neljässä osastossa, kukin sääty itsekseen. Joissakin tapauksissa järjestetään myös kaikkien Säätyjen yhteinen istunto, § 47, mutta se on tarkoitettu vain neuvotteluun, ei päätöksentekoon. Joissakin muissa tapauksissa on taas etua vahvistetuista valiokunnista, jolloin jokaisesta Säädystä kokoontuu 15 edustajaa, § 74, sen jälkeen, kun Säädyt ovat niin päättäneet, jos ne eivät ole pystyneet saavuttamaan lainmukaista enemmistöä ratkaistavana olevassa kysymyksessä. Asia ratkaistaan tällöin Säätyjen oikeuttamana äänestämällä ilman neuvotteluja. Nimitys valiokunta ei ole oleellinen, koske valiokunta on muuten valmisteleva, ei päättävä viranomainen. Kaikkien Säätyjen delegaatiot äänestävät yhdessä.
Valtiopäivien päättäminen. Aika, jolloin säädyt ovat yhdessä koolla § 5. Säännön mukaan 4 kuukautta. Voi olla myös pidempi tai lyhyempi. Hallitsijalla valtuudet tästä päättämisestä kuuluvat seuraavaan osioon.
§ 80. Myös valtiopäivien päättämiseen liittyy seremonioita. Jumalanpalvelus, puhemiesten puhe, valtiopäivien julistaminen päättyneiksi ja kotiuttaminen. – Hyvästelyedustajistot.
Tämä on nyt siis Suomen kansanedustuston koostumus, ne kehykset, joiden sisällä se toimii.
Meidän perustuslakiemme ja niiden myöhemmin läpikäymien uudistusten tutkimisen ei pidä kuitenkaan rajoittua säädösten juridisen merkityksen [...]oläslig/saknad text ymmärtämiseen, vaan myös niiden sisältämän poliittisen merkityksen tajuamiseen. On jo sanottu, ettei Valtiopäiväjärjestyksen §:n 1 mukaan ole kyse säätyjen vaan koko kansan edustamisesta. Mutta eikö itse organisaatio ole este tämän ideaalin toteuttamiseen?
Säätyjen nykyinen luonne.
Aatelisto. Kuinka heitä olivat aikaisemmin suurmaanomistajat, sitten monenlaiset joka tapauksessa etuoikeutetut miehet. Melkein mitään ei etuoikeuksista ole jäljellä. Ratsutilan omistusmuoto periaatteenatillagt i marginalen. Elinoloissa [...]oläslig/saknad text ei juuri eroa. Nykyään virkamieselementti merkittävä. Ei kuitenkaan valtiopäivillä ylivoimainen. Monipuolisuus. Kaikki mahdolliset ammatit. Valtiopäiväjärjestys ja Ritarihuonejärjestys eivät ole muuttaneet tämän Säädyn koostumusta, vain sen työmuotoja, – mutta sen sijaan heidän yhteiskunnallinen kehityksensä on sen tehnyt. – Sen vuoksi on suorastaan outoa ajatella, että tämän Säädyn tavoite olisi nykyään taisteleminen aristokraattisten etuoikeuksien puolesta.
Itsestäänselvyys on kuitenkin jo sinänsä suuri etuoikeus, – ja Hallitsija soi sisällyttää etuoikeuksiin mitä tahansa.
Siten ei voi taata, että kansan tahtoa oikeammin sanottuna noudatettaisiin, – että kysymysten arvottaminen olisi täysin itsenäistä. Tähän mennessä on kuitenkin osoittautunut, että Säädyssä on yleensäkin oppositioasennetta. – Jos kansanedustusmuodon uudistus koskisi aateliston nykyisen aseman lakkauttamista, niin tässä jos jossain olisi aineksia 1-kamariseen parlamenttiin siirtymiseen, koska periytyvä itsestäänselvyys on periaatteiden vastaista, – mutta ei sen vuoksi, että Aatelisto olisi tähän asti osoittanut vähäisempää kykyä kutsumuksen täyttämiseen kuin muut säädyt.
Pappissäädyssä on merkittävä muutos. Maallisen sivistyksen astuminen mukaan yliopiston ja koulujen kautta. Kuvaile, miten tämä voi vaikuttaa. Sen vuoksi ei Sääty ole enää yhteen valettu. Oikeudellinen mahdollisuus, ettei mitään osapuolta valita – koska vaalikelpoisuus ei ole sidottu vaalipiiriin. Yliopistolaisia ja koulumiehiä voisi mahdollisesti tulla joka puolelta valituiksi. Tämä ei tosin ole todennäköistä, muttei kuitenkaan merkityksetöntä. Se on joka tapauksessa kuin rikottu seinävaate. Ja jo tämä uusi kokoonpano tekee selväksi, ettei Pappissääty saa pitää läsnäoloaan valtiopäivillä tehtävänään toimia kirkon puhetorvena.
Järkevästi ajatellen ei voi kuitenkaan olla niin, että ¼ kaikista ratkaisuista kuuluu Säädylle, jonka todennäköinen enemmistö on pappeja. Se on papinviran yhteiskunnallisen erityispiirteen yliarvioimista sellaisena kuin se nyt on. Uusia kunnallislakeja. – Maallisen sivistyksen puhkeaminen kukoistukseen teologisen rinnalla. Jne.
Jos, kuten toivotaan, Valtiopäiväjärjestys on vain ylimenotila, niin voinemme olettaa, ettei historiallinen perinne vastedes anna niin suurta osuutta kirkonmiehille, vaikkakin uudistus on käynnissä, tosin vain hitaasti.
Porvarissääty kasvaa selvimmin. Ei niinkään paljon kouluja käymättömien ammatinharjoittajien kautta – esim. tehtailijat ovat lähellä porvareita, – kuin erityisesti talonomistajien. Heidän joukossaan ovat nähtävissä kaikki mahdolliset elämänalat. Juristisesti mahdollista ilman yhtäkään porvaria.tillagt i marginalen Siksi Sääty on pikemminkin kaupunkien edustajisto, ei niinkään porvariston. Ei mitään määrättyä yhteiskuntaluokkaa.
Talonpoikaissääty on myös muuttanut luonnettaan. Se on entisten virkamiesten ja ylipäänsä maanviljelijöiden mutta ei maalaisväestön edustusto. Niinpä, sitä sietää ajatella, – että on juridisesti mahdollista, ettei ketään talonpoikaa sanan varsinaisessa yhteiskunnallisessa merkityksessä olisi tullut valituksi. [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen Siten myös tässä suuri muutos siihen aikaan verrattuna, jolloin säätyjä piti varjella vierailta vaikutuksilta.
Jos vertaamme maihin, joissa on yleinen äänioikeus, niin näyttää, että: 2 ensimmäistä säätyä ovat poissulkevia: aateliseksi ei tulla ihmisen omasta tahdosta, – eikä myöskään Pappissäädyssä voi olla vaalikelpoinen, ellei ole valinnut opettajan ammattia elämäntehtäväkseen. – Mutta melkein kuka tahansa voi saada pääsyn Porvaris- ja Talonpoikaissäätyyn. Pienen kaupunkitalon ostamista joltakulta ei nimittäin voi pitää mahdottomuutena sen enempää kuin yhden 1/12 manttaalin maatilan hankkimista maaseudulta. Jos joku pyrkii saamaan vaalikelpoisuuden ja saavuttamaan siten kutsumuksensa lainsäätäjänä, hän pystyy siihen tällä tavoin aivan hyvin.
Mutta on myös selvää, että isolla osalla kansalaisia ei ole vaalioikeutta, eivätkä he voi sitä saadakaan.
Kaksi Säädyistä kannattaa muutosta tässä asiassa, – maalla on paljon ihmisiä, jotka eivät omista maata, torpparit, talottomat, loiset, käsityöläiset, päivätyöläiset jne. Maalaisten pitäisi saada äänioikeus. Mutta enempään ei pidä yllyttää, etteivät sosiaaliset olosuhteet vielä manaa esiin suffrage universeliäfr. Tosin meillä tämä on osoittautunut arvostukseltaan epäilyttäväksi, eikä siitä lisäksi olla täällä kiinnostuneita. On rakennettava alhaalta ylöspäin, ensin tarvitaan puheena olevan itsehallinnon arvon korottaminen. Sellainen vie aikaa.
Tosin kansan edustamisen arvo ymmärrettiin jo vuonna 1809.tillagt i marginalen
Olemme kiistatta vielä kaukana yleisestä äänioikeudesta. Mutta siitä ei seuraa, että kun uudistamme, meidän pitäisi heti ottaa askel sinne asti. On mahdollista, että kohtuullisempi uudistus sopisi paremmin. – Periaate ei ole, että jokaisen kansalaisen tulisi saada äänestää, vaan että jokaisessa maassa pitää vaalilakia organisoida siten, että se antaa parhaan mahdollisen takuun täydellisestä ja monipuolisesta edustamiseen kykenevästä ja tärkeitä intressejä ajavasta – näkemyksestä. Voidaan paljonkin keskustella ja pohtia periaatteita. Hän harkitkoon. Tärkeää ei uudistus ole muilta osin kuin että jako 4 osastoon saadaan loppumaan.tillagt i marginalen
Mutta ilmeisen tarpeellista on siis nelijaon reformi. Epämukavaa, pelottavaa, koska se terävöittää ja nostaa esiin Säätyjen antagonismin, jonka olisi jo voinut antaa levätä rauhassa. Tämä pitäisi pikimmiten muuttaa.
2 kamaria ja yksikamarijärjestelmä. Niiden keskinäinen toiminta.
(Huom. Mill: Ei yhdelle elimelle liian paljon valtaa.)