Suomenkielinen teksti
Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.
19.10.1875 Finanssioppi
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Finansläratillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1875.
10de Föreläsn.Föreläsningen
19 Okt.oktober 1875.
3o) Ur rent finansielt hänseende. – Huru tillgodogöras? Ss.Såsom axiom främst att staten bör hålla god ordning och regelbunden afverkning. Denna icke blott ekon.ekonomiskt riktig, äfven finansielt, emedan regelbundna inkomster nödvändiga. Forstförvaltningena) noggrann kännedom om areal och vid olika läger (flötleder) – forsstatistikens betydelse b) uppgöra afverkningsplaner c) skydda skogarna som d) samt verkställa afverkningar och sälja. e) alltså forsteri, skogsvakter, men äfven höga embetsmän.tillagt i marginalen
Staten bör utan tvifvel söka få tillbörlig inkomst. – Derföre erfordras kommunikationer – här främst flötleder. – Detta höja priset. Och man bör sälja allt moget, emedan annars värdet förruttnar. – – Utarrendering olämplig. Rekognitionsafgift för afverkningsrätt som skett för att protegera vissa bruk och fabriker. Vetenskapen i skogen.tillagt i marginalen Orätt att det allm.allmänna skall förlora för enskild vinst. – En del tyska ffnrförfattningar ha velat att staten skall begagna sin ställing för att moderera priser, isynnerhet vedpris för de fattiga. Omöjligt och galet. Handels verldsmarknaden bestämma prisen i ett exporterande land, ega handeln i imprterandeimporterande. Nej, staten bör söka få högsta möjliga pris. – Formen för försäljnförsäljningen. Antingen efter fastställd tariff eller på auktion. – Fordom taxa tarif, som ännu endels i Tyskland. Bestämmes taxan årl.årligen efter de å trädmarknads gällande pris, är detta ganska rationelt. Närmare beskrifning.tillagt i marginalen
Öfverlefnad blott på auktion – Vidare antingen på rat eller afverkadt. Detta senare rationellare (Alltid efter kubikfot – Omöjligt per stam eller per rus
betecknande sätt för erläggande av frakt eller klareringsavgift o.d. varvid ett belopp utgår (oberoende av intagen lastmängd) efter fartygets tontal eller efter annan överenskommen enhet. (SAOB)).
I Finland omsider framsteg. StnesStändernes statsutskott 1872 i betänkande öfver finansrelation – JförelseJemförelse med t. ex. Würtemberg Statsskogen der netto 6 000 000 mark af 583 000 morgenmorgen – tyskt ytmått med lokala variationer i storlek = 190 000 hektar – 390 000 tlandtunnland medan vi 1 miljmiljoner. af 28 miljmiljoner. Frankrike 40 000 000 franc af 2½ miljmiljoner. tlandtunnland.
I Finans och Stats. ut.statsutskottets betänkande i anledn.anledning af finansrel.finansrelationer forstväsendet 1862–70 – 1 759 000 mera utgift än inkomst. I anledning häraf yttras: ”Utskottet finner detta högst ogynsamma resultat så mycket mera anmärkningsvärdt, som redan år 1867, uti den|2| dåförsamlade Ständer förelagda propositionen angdeangående byggande af StSankt Petersburg PburgSankt Petersburg–Rih.Riihimäki jernväg stäldes i utsigt, att betydligare qvantiteter moget virke kunde fr.från kronoskogarne försäljas för bekostande af en del utaf sagd jernvägsbygnad samt för att genom ökad export underlätta betalandet af annuiteten å utl.utländskt jernvgslån. Utskottet nödgas uttala den åsigt att, äfven om de betydliga förluster som statsverket hittills gjort på forstväsendet skulle kunna anses indirekte ersätta g.genom kronoskogarnes bättre vård, det likväl numera, efter ett decennium af erfarenhetsrön och uppoffringar, vore på tiden att bringa åtminstone jemnvigt i forststatens debet och kredit, derest det ej kan lyckas att på ett vinstgifvande sätt bedrifva tillgodogörandet af kronans ofantliga, för spekulationen alltmer begärliga skogstillgångar.” – Huru numera blifvit. – Framtidsperspektiver. – – Icke stänga för odling de marker inom revieren som dertill tjenliga. Närmare.
Slutsatser.
Statsskogarne böra bibehållas.
1o) der privata skogarne tillföljd af skogsöfverflöd och bristande insigt: skogshushållningar ännu äro föremål för vanvård, sköfling eller åtminstone misshushållning.
2o) Har landets kultur nått den utveckling att privata skogarne allmänt skötas, sparas och vårdas lika bra som kronans eller bättre, är tidpunkten inne för staten att efterhand och om eljest finansielt fördelaktigt minska sina skogsandelar genom försäljning af parker. – Vid dessa försäljningar kan och bör stipuleras att köparne underkastade viss regelbunden afverknings- och hushållsplan åsyftande skogens bevarande äfven för framtiden, – samt kontroll deröfver från statens sida.
3o) Der vetenskapen ådagalagt behöfligheten af skogar för att förekomma skadliga förändringar i klimatet, vare sig för landet i sin helhet eller vissa landsträckor, böra sådana skogar qvarhållas i statens ego. Likaså för att förekomma öfversvämningar eller flygsandsfält. – Af sådana skäl äfven rationelt att inköpa skogsmarker för statens räkning, ja t. o. med att plantera.
4o) Regeringen bör bemöda sig att af statens skogar draga högsta möjliga vinst, som förenlig med den regelbundna och försigtiga|3| hushållning, hvilken högskogar erfordra för att ej förminskas utan förkofras. Endast så blifva de mönster för enskildes skogshushållning, hvilka alltid ock måste gå ut på inkomst.
5o) Dessa domäner icke utarrenderas, utan direkte förvaltas enl.enligt pröfvade grunder.Men sådan spekulation som inköp och försäljning af skogslotter, för detta fremmande.
6) Af vigt att uppodling icke hindrar der lokala ger anledning.
Jagten. Kunna ock utgöra en särskild förvärfskälla. – I en del länder jagtmarken skilda domän. – Fordom jagten regenten tillkommande rättighet som han förlänade. Ännu i tyska stater, sedan statsförvaltningen, ”kronan” i Regentens ställe, jagten t. o. m. i enskilda skogar vara statens = regent. Hos oss försöktes ock under 17de seklet göra jagten till regal – g.genom förläning frälseman på frälsegods, det öfriga statens. – Numera kronans endast på kronojord. Kronhemmans bönder och arrendatorer på deras innehafvade lägenheter. – Ej då ngnnågon källa för statsinkomst. – om ej framdeles i kronoskogarne.
Anorlunda vid fiskerierna. Sådana har staten i mängd. Statsförslaget upptar inkomst icke skildt; utan bland boställsarrende. Också finansielt taget enahanda domäner. – Närmare vid behandlig af regalrätten.
Fabriker. Bör icke vara en statens affär. – Huru med marin och vapen fabriker. Icke finansiela motiv. –
Adam Smith den första emot statsindustri.
Statsmonopolerna höra icke hit, utan till beskattningen, ty statens förtjenst beror icke på t. ex. tobaksfabrikens drift utan derpå att monopolet möjliggör ett högre pris, som = skatt. – Experimenter med modellfabriker.
Bergverk, gälla detsamma som om fabriker, om också historiskt större berättigande. Men för öfrigt att behandlas vid regalerna.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Finansläratillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1875.
10de Föreläsn.Föreläsningen
19 Okt.oktober 1875.
3o) Ur renttillagt finansielt hänseende. – Huru tillgodogöras? Ss.Såsom
axiom främst att staten bör hålla god ordning och regel-
bunden afverkning. Denna icke blott ekon.ekonomiskt riktig, äfven
finansielt, emedan regelbundna inkomster nödvändiga.
Forstförvaltningentillagta) noggrann kännedom om areal [...]oläslig/saknad text och vid olika
läger (flötleder) – forsstatistikens betydelsetillagt b) uppgöra afverkningsplaner c) skydda
skogarna som d) samt verkställa afverkningar och sälja. e) alltså forsteri, skogsvakter, men äfven höga embetsmän.tillagt i marginalen
Staten bör utan tvifvel söka få tillbörlig inkomst. – Derföre
erfordras kommunikationertillagt – här främst flötleder. – Detta
höja priset. Och man bör sälja allt moget, emedan annars
värdet förruttnar. – – Utarrendering olämplig. Rekogni-
tionsafgift för afverkningsrätt som skett för att protegera
vissa bruk och fabriker. Vetenskapen i skogen.tillagt i marginalen Orätt att det allm.allmänna skall förlora
för enskild vinst. – En del tyska ffnrförfattningar ha velat att
staten skall begagna sin ställing för att moderera priser,
isynnerhet vedpris för de fattiga. Omöjligt och galet. Handels
verldsmarknaden bestämma prisen i ett exporterande land, ega
handeln i imprterandeimporterande. Nej, staten bör söka få högsta
möjliga pris. – Formen för försäljnförsäljningen. Antingen efter fast-
ställd tariff eller på auktion. – Fordom taxa tariftillagt, som
ännu endels i Tyskland. Bestämmes taxan årl.årligen efter de å
trädmarknads gällande pris, är detta ganska rationelt. Närmare beskrifning.tillagt i marginalen
Öfverlefnad blott på auktion – Vidare antingen på rat
eller afverkadt efter kubikfot och kaplagestruket. Detta senare
rationellare (Alltid efter kubikfot – Omöjligt per stam
eller per rus).
I Finland omsider framsteg. StnesStändernes statsutskotttillagt 1872 i betänkande
öfver finansrelation – JförelseJemförelse med t. ex. Würtemberg
Statsskogen der netto 6 000 000 mark af 583 000 morgen
= 190 000 hektar – 390 000 tlandtunnland medan vi 1 miljmiljoner. af 28 miljmiljoner.
Frankrike 40 000 000 franc af 2½ miljmiljoner. tlandtunnland.
I Finans och Stats. ut.statsutskottets betänkande i anledn.anledning af finansrel.finansrelationer
forstväsendet 1862–70 – 1 759 000 mera utgift än inkomst. I anledning
häraf yttras: ”Utskottet finner detta högst ogynsamma resul-
tat så mycket mera anmärkningsvärdt, som redan år 1867, uti den
|2|
dåförsamlade Ständer förelagda propositionen angdeangående byggande af StSankt Petersburg
PburgSankt Petersburg–Rih.Riihimäki jernväg stäldes i utsigt, att betydligare qvantiteter moget
virke kunde fr.från kronoskogarne försäljas för bekostande af en del utaf
sagd jernvägsbygnad samt för att genom ökad export underlätta beta-
landet af annuiteten å utl.utländskt jernvgslån. Utskottet nödgas uttala den åsigt
att, äfven om de betydliga förluster som statsverket hittills gjort på forstväsen-
det skulle kunna anses indirekte ersätta g.genom kronoskogarnes bättre
vård, det likväl numera, efter ett decennium af erfarenhetsrön och
uppoffringar, vore på tiden att bringa åtminstone jemnvigt i forststatens
debet och kredit, derest det ej kan lyckas att på ett vinstgifvande sätt
bedrifva tillgodogörandet af kronans ofantliga, för spekulationen alltmer
begärliga skogstillgångar.” – Huru numera blifvit. – Framtids-
perspektiver. – – Icke stänga för odling de marker inom
revieren som dertill tjenliga. Närmare.
Slutsatser.
Statsskogarne böra bibehållas.
1o) der privata skogarne tillföljd af skogsöfverflöd och bristande
insigt: skogshushållningar ännu äro föremål för vanvård, sköfling
eller åtminstone misshushållning.
2o) Har landets kultur nått den utveckling att privata skogsegarestruketarnetillagt
begyntstruket allmänttillagt skötas, sparas och vårdas lika bra eller bättrestruket som kronans
eller bättre, är tidpunkten inne för staten att efterhand
och om eljest finansielt fördelaktigt minska sina skogsandelar
genom försäljning af parker. – Vid dessa försäljningar kan
och bör stipuleras att köparne underkastade viss regelbunden
afverknings- och hushållsplan åsyftande skogens bevarande äfven
för framtiden, – samt kontroll deröfver från statens sida.
3o) Der vetenskapen ådagalagt behöfligheten af skogar för
att förekomma försämstruket skadliga förändringar i klimatet, vare
sig för landet i sin helhet eller vissa landsträckor, böra sådana
skogar qvarhållas i statens ego. Likaså för att förekomma
öfversvämningar eller flygsandsfält. – Af sådana skäl äfven
rationelt att inköpa skogsmarker för statens räkning, ja
t. o. med att plantera.
4o) Statenstruket Regeringentillagt bör bemöda sig att af sinastruket statenstillagt skogar draga högsta
möjliga vinst, som förenlig med den regelbundna och försigtiga
|3|
hushållning, hvilken högskogar erfordra för att ej förminskas
utan förkofras. Endast så blifva de mönster för enskildes
skogshushållning, hvilka alltid ock måste gå ut på inkomst.
5o) Dessa domäner icke utarrenderas, utan direkte
förvaltas enl.enligt pröfvade grundertillagt.Men sådan spekulation som inköp och försäljning
af skogslotter, för detta fremmande.
6) Af vigt att uppodling för stastruket icke hindrar der lokala
ger anledning.
Fiske ochstruket Jagten. Kunna ock utgöra en särskild förvärfs-
källa. – I en del länder jagtmarken skilda domän. – Fordom
jagten regenten tillkommande rättighet som han förlänade.
Ännu i tyska stater, sedan statsförvaltningen, ”kronan” i Regentens
ställe, jagten t. o. m. i enskilda skogar vara statens = regent.
Hos oss försöktes ock under 17de seklet göra jagten
till regal – g.genom förläning frälseman på frälsegods, det
öfriga statens. – Numera kronans endast på kronojord. Kron-
hemmans bönder och arrendatorer på deras innehafvadetillagt lägenheter. – Ej
då ngnnågon källa för statsinkomst. – om ej framdeles i krono-
skogarne.
Anorlunda vid fiskerierna. Sådana hartillagt staten i mängd. Stats-
förslaget upptar inkomst icke skildt; utan bland boställsarrende.
Också finansielt tagetstruket finansielt taget enahanda
domäner. – Närmare vid behandlig af regalrätten.
Fabriker. Bör icke vara en statens affär. – Huru med
marin och vapen fabriker. Icke finansiela motiv. –
Adam Smith den första emot statsindustri.
Statsmonopolerna höra icke hit, utan till beskattningen, ty
statens förtjenst beror icke på modstruket t. ex. tobaksfabrikens drift
utan derpå att monopolet möjliggör ett högre pris, som
= skatt. – Experimenter med modellfabriker.
Bergverk, gälla detsamma som om fabriker, om också historiskt
större berättigande. Men för öfrigt att behandlas vid regalerna.