15.4.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
22 Förel.Föreläsningen
15 April
§ 3 Anbud och efterfrågan: tilläggs erinransvårtytt: Sträfva till jemvigt mellan båda: huru när anbudet begränsadt – höja pris ända tills efterfrågan deraf nedstämd, hvilket gäller om rara, monopolerade, etcetcetera och [...]oläslig/saknad text, hvilket gälla om nästan all förädlings industri hvars råvaror icke begränsad. Men är det priset eller värdet, som häraf affekteras? – Närmast priset: det kommer öfver eller under hvad man måste anse för det rätta eller naturliga värdet.
§ 4. Produktionskostnader.
När frambringandet af en vara kräfva arbete och utgift, vare sig att den kan oändligt eller blott begränradt ökas, så finns det ett minimum af värde, som är vilkor för denna varas fortfarande produktion.
Hvarje producent af en vara måste anse den värd produktionskostnader. Derunder vill han ej afstå den.
Hvad är då produktionkostnader?
1o) Ersättning för arbete. 2o) dodito för kapital 3o) icke för gratis naturkrafter, – icke för sol och regn som gynnatsvårtytt, etcetcetera.
1) det förnämsta. Ty erinra om medelbar och omedelbar produktion. Hvilken serie af arbete, som användts, att åstadkomma slutprodukten. – Dock orätt att, ss.såsom några ekonomer säga: produktions kostnad blott i arbete, ty äfven kapital, om omedelbart taget, d. v. s. i den slutliga tillverknadssvårtytt ställning detta en betydlig del. Det är ej med sin årsinkomst, destinerad för konsumtion, han köpt råvaror, maskiner m. m., utan med sitt kapital, som skall reproduceras och ge ränta. Beskrif räntan. Men utöfver ersättning för arbete, kapitalets reproduktion och ränta, måste produktions kostnad omfatta vinst.
Det befogade häri: risk, ansvar, ansträngning, utöfver enkel kapital planering: det är så att säga företagsembetsarbetets lön, hvars måttstock varierar efter omständigheterna.
|2|Verkan deraf när öfvervägande anbud neddrifva priset å sådana artiklar: graderna häraf uteblifen vinst – ränteförlust – denna kan ej längre bäras, – så ruinsvårtytt.
Arbetslönens sänkning och höjning ock en vågrörelse.tillagt i marginalen
Följden: en del anbud upphör: – antingen så att någon draga sig från denna branchen eller alla reducera sin tillverkning.
Låga priset utsträckt afnämares krets, – och så åter prishöjning = jemvigt
Så framställes detta vanligen. – Men icke fullt riktigt. Ännu en följd: sträfva att minska produktionskostnader. – Den fria täflan mellan anbud och efterfråga afser just detta, att få varorna billigare. I denna kamp mellan producenter och konsumenter står dessa senare segrare, ty de hafva producenternas inbördes täflan till bundsförvandt. – Och med dem uppfinningar: maskinen.
Ny affär. Sällsynt bedrifva: svårigheter i början, dyra produkter emedan experimenten måste betalas. Ringa afnämare. Misstro och motarbetande frfrån andra i början. Så tar handeln åter lessnadsvårtytt och drifver fram smaker derför, småningom behof. Då lysande tid för förste fabrikanten. Räcka ej länge: andra kasta sig på samma gren; starkare ökning af produktionen än af konsumenter, nedtryckning af pris, så att knappt bär sig eller förlust. Derpå sträfvan att minska prod.produktions kostnad. – Slutligen en normal förrättning som går sin jemna gång: naturliga värdet och priset funnen, endast smärre oscillation derom. Ex.Exempel trämassor: Finland, Sverige, Norge (Sverige på 2 à 40 fabriker). – 2 vanlvanligtvis produproducera 1,10 à 1,20 – nu 1: 40.
Ju större proportion det fasta kapitalet i en anläggning desto svårare att minska tillverka den qvalitet desto större|3| lidande vid långt prisfall. Ju mera rörligt desto lättare. Beskrif ex.exempel bomullsfabrik – mekar verkstad – i ena sågaffär, – grufmasugnar i andra. – Huru med jordbruket.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
22 Förel.Föreläsningen
15 April
§ 3 Anbud och efterfrågan: tilläggs erinransvårtytt: Sträfva
till jemvigt mellan båda: huru när anbudet begrän-
sadt – höja pris ända tills efterfrågan deraf nedstämd
[...]oläslig/saknad text, hvilket gäller om rara, monopolerade, etcetcetera
och [...]oläslig/saknad text, hvilket gälla om nästan all förädlings industri
hvars råvaror icke begränsad. Men är det priset eller
värdet, som häraf affekteras? – Närmast priset: det
kommer öfver eller under hvad man måste anse för det
rätta eller naturliga värdet.
§ 4. Produktionskostnader.
När frambringandet af en vara kräfva arbete och
utgift, vare sig att den kan oändligt eller blott begrän-
radt ökas, så finns det ett minimum af
[...]oläslig/saknad textvärde, och prisstruket som är vilkor för denna varas
fortfarande produktion.
Hvarje producent af en vara måste anse den värd
produktionskostnader. Derunder vill han ej afstå den.
Hvad är då produktionkostnader?
1o) Ersättning för arbete. 2o) dodito för kapital 3o) icke för
gratis naturkrafter, – icke för sol och regn som gynnatsvårtytt, farstruket etctillagtetcetera.
1) det förnämsta. Ty erinra om medelbar och omedelbar
produktion. Hvilken serie af arbete, som användts, att
ersättastruket åstadkomma slutprodukten. – Dock orätt att, ss.såsom
några ekonomer säga: produktions kostnad blott i
arbete, ty äfven kapital, om omedelbart taget, d. v. s.
i den slutliga tillverknadssvårtytt ställning detta en betydlig del. Det
är ej med sin årsinkomst, destinerad för konsumtion, han
köpt råvaror, maskiner m. m., utan med sitt kapital,
som skall reproduceras och ge ränta. Beskrif räntan.
Men utöfver ersättning för arbete, kapitalets reproduktion
och ränta, måste produktions kostnad omfatta vinst.
Det befogade häri: risk, ansvar, ansträngning, ut-
öfver enkel kapital planering: det är så att säga [...]oläslig/saknad text
företagsembetsarbetets lön, hvars måttstock varierar
efter omständigheterna.
Verkan deraf när öfvervägande anbud
neddrifva priset å sådana artiklar: graderna häraf
uteblifen vinst – ränteförlust – [...]oläslig/saknad text denna kan ej
längre bäras, – så ruinsvårtytt.
Arbetslönens
sänkning och
höjning ock
en vågrörelse.tillagt i marginalen
Följden: en del anbud upphör: – antingen så att någon
draga sig från denna branchen eller alla reducera sin tillverkning.
Låga priset utsträckt afnämares krets, – och så åter
prishöjning = jemvigt
Så framställes detta vanligen. – Men icke fullt
riktigt. Ännu en följd: sträfva att minska
produktionskostnader. – Den fria täflan mellan
anbud och efterfråga afser just detta, att få varorna
billigare. I denna kamp mellan producenter och konsumenter
står dessa senare segrare, ty de hafva producenternas
inbördes täflan till bundsförvandt. – Och
med dem uppfinningar: maskinen.
Ny affär. Sällsynt bedrifva: svårigheter i början,
dyra produkter emedan experimenten måste betalas.
Ringa afnämare. Misstro och motarbetande frfrån andra
i början. Så tar handeln åter lessnadsvårtytt och drifver
fram smaker derför, småningom behof. Då lysande tid
för förste fabrikanten. Räcka ej länge: andra kasta
sig på samma gren; starkare ökning af produktionen
än af konsumenter, nedtryckning af pris, så att knappt
bär sig eller förlust. Derpå sträfvan att minska prod.produktions
kostnad. – Slutligen en normal förrättning som går sin
jemna gång: naturliga värdet och priset funnen, endast
smärre oscillation derom. Ex.Exempel trämassor: Finland,
Sverige, Norge (Sverige på 2 à 40 fabriker). – 2 vanlvanligtvis produproducera
1,10 à 1,20 – nu 1: 40.
Ju större proportion det fasta kapitalet i en anläggning
desto svårare att minska tillverka [...]oläslig/saknad text den qvalitettillagt desto större
|3|
lidande vid långt prisfall. Ju mera rörligt
desto lättare. Beskrif ex.exempel pappersbrukstruket bomulls-
fabrik – mekar verkstad – [...]oläslig/saknad text i enatillagt sågaffär,
– gruftillagtmasugnar i andra. – Huru med jordbruket.
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
22. luento 15. huhtikuuta
§ 3 Kysyntä ja tarjonta: lisäys muistutukseksi: On pyrittävä tasapainoon molempien välillä: miten silloin, kun tarjonta on rajallista – nostetaan hintoja, kunnes siten on saatu kysyntää alemmaksi, mikä koskee harvinaisia, monopoliin kuuluvia kohteita jne. ja [...]oläslig/saknad text, mikä koskee melkein kaikkea jalostusteollisuutta, jonka raaka-aineet eivät ole rajallisia. Mutta kumpaan tässä vaikutetaan negatiivisesti, hintaan vai arvoon? – Lähinnä hintaan: se nousee ylemmäksi tai laskee alemmaksi sitä oikeaa tai luonnollista arvoa, joka sillä katsotaan olevan.
§ 4. Tuotantokustannukset
Kun jonkin tuotteen valmistaminen vaatii työtä ja kuluja, voidaan tuottamista sitten lisätä loputtomasti tai vain rajallisesti, on olemassa minimiarvo, joka on ehtona tämän tuotteen jatkuvalle valmistukselle.
Jokaisen jonkin tuotteen valmistajan on katsottava, että tuote on aiheuttamiensa tuotantokustannusten arvoinen. Sen alle menevällä hinnalla hän ei ole valmis siitä luopumaan.
Mitä sitten ovat tuotantokustannukset?
1) Korvaus työstä, 2) korvaus pääomasta, 3) ei ilmaisista luonnonvoimista, – ei auringosta ja sateesta, jotka ovat tuottamista suosineet jne.
Kohta 1) on tärkein. Sillä muistetaanpa välillistä ja välitöntä tuotantoa. Millainen joukko työvaiheita on käytetty lopputuotteen aikaansaamiseksi. – Kuitenkin on väärin sanoa tiettyjen ekonomistien tavoin: tuotantokustannukset aiheuttaa vain työ, sillä myös pääoma näyttelee merkittävää osaa, jos sitä katsotaan välittömältä eli lopullisen tuotteen kannalta. Ei tuottaja ole ostanut raaka-aineita, koneita ym. vuosituloillaan, jotka hän on kohdistanut kulutukseen, vaan pääomallaan, jonka tarkoitus on uusiutua ja tuottaa korkoa. Selitä korko. Mutta työkorvauksen, pääoman uusiutumisen ja koron lisäksi on tuotantokustannusten sisällettävä myös voitto.
Aiheellista tässä on: riski, vastuu, vaivannäkö, yksinkertaisen pääomasuunnittelun lisäksi, kyse on niin sanoaksemme yrittäjän palkka ammattityöstä, jonka mittapuu vaihtelee olosuhteista riippuen.
Vaikutus tästä, kun ylitarjonta alentaa tuotettujen artikkeleiden hintaa: seurauksia ovat saamatta jäänyt voitto – korkotappio – tämä ei pitemmän päälle ole taloudellisesti kestävää – seurauksena on romahdus.
Työpalkkojen nousu ja lasku ovat myöskin aaltoliikettä.tillagt i marginalen
Seuraus: Osa tarjonnasta lakkaa: – joko siten, että joku vetäytyy pois tältä alalta tai kaikki alentavat tuotantoaan.
Alhainen hinta laajentanut ostajapiiriä, – ja sitten päädytään taas hintojen nousuun = tasapaino.
Näin tämä tavallisesti esitetään. – Muttaseei ole täysin oikein. On vielä yksi seuraus: pyrkimys tuotantokustannusten alentamisen. – Vapaa kilpailu tarjonnan ja kysynnän välillä tarkoittaa juuri sitä, että tavarat saadaan halvemmalla. Tässä taistelussa tuottajien ja kuluttajien välillä saavuttavat lopulta jälkimmäiset voiton, sillä heillä on liittolaisenaan tuottajien keskinäinen kilpailu. – Ja sitä myöten keksinnöt: kone.
Uusi liikeyritys. Tuotteet harvinaisia: vaikeuksia alussa, tuotteet kalliita, koska kokeilusta on maksettava. Vähäinen ostajamäärä. Alussa epäluulo ja vastustus toisten taholta. Sitten kauppa ottaa taas ohjat käsiinsä ja kääntää makusuunnan näitä tuotteita kohti, herättää vähitellen tarpeita. Silloin ensimmäiselle valmistajalle koituvat loistavat ajat. Ne eivät kuitenkaan kestä pitkään: muut intoutuvat samalle alalle; tuotanto lisääntyy voimakkaammin kuin kuluttajien määrä, se painaa hintoja alas, niin että ne tuskin kannattavat tai jopa tuottavat tappiota. Silloin pyritään tuotantokustannusten alentamiseen. – Lopulta päädytään normaaliin tuotantoon, joka kulkee tasaista polkuaan: on löytynyt luonnollinen arvo ja hinta,joissa on vain vähäistä heilahtelua. Esim. massapuutavara: Suomi, Ruotsi, Norja (Ruotsissa 2 à 40 tehdasta). – Kaksi tavallista tuotetta 1,10–1,20 – nyt 1:40.
Mitä suurempi osuus kiinteästä pääomasta on tuotantolaitoksessa, sitä vaikeampaa on vähentää valmistusta laadullisesti ja sitä pahemmasta tappiosta kärsitään, jos hinta laskee pitkän aikaa. Mitä enemmän käyttöpääoma, sen parempi. Selosta tilannetta esim. puuvillatehtaassa – mekaanisessa työpajassa – yhdessä sahalaitoksessa – toisessa kaivosmasuuneja käsittävässä yrityksessä.– Entä miten maataloudessa.