7.3.1879 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 79
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
23dje FöreläsnFöreläsningen
7 Mars
Finl.Finlands statsrätt. III Afdeln.Avdelningen
4 kap.kapitlet, § 1 KkanKyrkan och religionen, forts.fortsättning
Skilja mellan statens fhållandeförhållande till kkankyrkan.
Nu ståndpunkten således följföljande:
Evang.Evangelisk lutherska läran är landets hufvudreligion och har ävensvårtytt karaktären af statskyrka
på grund deraf, att endast dess organisation är föremål för statens lagstiftning, att staten g.genom presteprivilegier och andra förff.författningar betrygga denna kkakyrka och dess tjenare de materiella hjelpmedlen, bland annat genom verldslig lag fastställande grunderna för församlingsmedlemmars skattskyldighet i och för prestaflöning och kkligakyrkliga utgifter, – vidare deri att de högsta kyrkliga styrelsemyndigheter biskoparna och domkapitlen icke i alla mål hafva slutlig afgöranderätt utan vissa sådana måste hemställas regeringen hos hvilken ock besvär öfver domkapitlen får anföras i de mål kklagenkyrkolagen upptaga; – att församlingar äro territoriala, icke endast föreningar af personer, – att förändringar i territorial afgöras af Senaten, att luterska presterna hafva funktion af civil natur: civilregister m. m. slutligen att luterska kkanskyrkans ordinarie prester utgöra hufvudsakliga beståndsdelar i folkrepresentationen. Ekles. exp.Ecklesiastikexpeditionen föredragning, delvis i plenum.
Denna ställning dock icke en exklusiv ss.såsom förut: Förutom att närstående lära reformerta redan 1741 erhållit politiska rättigheter, har efteråt 1827 åt grekisk ryska trosbekännare inrymts rätt att bekläda statens embeter, samt äfven utgör sär|2|skilda territoriela församlförsamlingar. – Detta i östra Wiborgs län jemte personela i andra delar, dock att kkligakyrkliga styrelsen icke ordnad g.genom finsk lag, utan dessa församlingar i kkligtkyrkligt hänseende styrda af ryska heliga synoden.
Och g.genom att L O.Lantdagsordningen § 14. Men icke statsmakt för andra än reformerta och greker.
Må anmärka att det var Anders Chydenius fr.från GCarlebyGamla Karleby som 11 Janjanuari 1779 inlämnade till Presteståndet memorial om utvidgad religionsfrihet.tillagt i marginalen
Finska statens fhållandeförhållande till religion: tolerans g.genom 1781 års förordning, för främlingar som i landet vistas, att få utöfva sin religion och deri undervisa sina barn.
Och § 6 KlagenKyrkolagen förbudet för öfvergång borttaget.
Men deremot saknas lag om huru finsk medborgare skola bilda andra religionsamband.original:, Denna tid således en öfvergångstid.
Cavour: fri kyrka: fri stat. – Detta en [...]oläslig/saknad text princip. Visstsvårtytt: Rätt att yppa sin bekännelse emedan pligt att sanningsvårtytt. – Kristna stater – indifferentiasvårtytt. –
Värde och religionsundervisning. Vår skola icke för desvårtytt konfessionslösa. Dock tvingas ej barn af annan religion att undervisas i luterska. Religions undervisningen egentegentligen presterstyrt. – Betydelse äfven för det rätta.tillagt i marginalen
Statens intressesvårtytt att religion ochsvårtytt oroligheter mensvårtytt endast den kunnasvårtytt objektionera sig. Franska revolutionen som stängde kkornakyrkorna.
|3|§ 2. Statens omvårdnad om vetenskap och kunskap samt folkupplysning.
Äfven här staten icke förhålla sig likgiltig. Tvärtom det hoppas att bildning må florera.
Länge endast presterna som lärde; alla skolor andliga.
Kan icke lemnas åt enskilda eller slumpen. Universitet, akademier. Statsvetenskapen i Kinasvårtytt.tillagt i marginalen
Omsider äfven verldslig – efter reformationen – och statliga universitet. Det finska univ.universitetet fr.från 1640 en af landets vigtigaste institutioner. Bilda korporation för sig efter särskilda lagar. Nära sambandet med kkankyrkan synes af preste privil.privilegier
1 § Univ.Universitetets statuter. Alex. univ.Alexanders-universitetet är under H. K. M.Hans Kejserliga Majestäts eget höga beskydd inrättadt, i ändamål att befordra vetenskapens och de fria konsternas framsteg i Finland samt dana dess ungdom till skicklighet för Kejsarns och fäderneslandets tjenst.
Således både vetenskaplig och statsuppgift (tillagt av utgivarenakademi och läroanstalt)tillagt av utgivaren. Reflexion deröfver.
§ 2. Univ.Universitetet står under kanslers öfverstyrelse och under närmaste förvaltning af Rektor och Konsistorium. Då kansler ej vistas i den stad der Univ.Universitetet inrättadt är, utnämna Kej.Kejsaren på kanslers framställning, en vice kansler, för att högsta styrelsen på stället öfver Universitetet handhafva.
Alltså icke Senaten utan skild styrelse: Dock Senaten i finansiella och lagstiftningsfrågor.
Lagstiftning om universitet. Större petition 1872.
Skolväsendet.
Folkskoleväsendet.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 79
4 kap.kapitlet, § 1 KkanKyrkan och
§ 2. Statens omvårdnad om vetenskap och kunskap
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
23dje FöreläsnFöreläsningen
7 Mars
Finl.Finlands statsrätt. III Afdeln.Avdelningen
4 kap.kapitlet, § 1 KkanKyrkan och
religionen, forts.fortsättning
Skilja mellan statens fhållandeförhållande till
kkankyrkan.tillagt
Nu ståndpunkten således följföljande:
Evang.Evangelisk lutherska läran är landets hufvudreligion och
har ävensvårtytt karaktären af statskyrka
1)struket på grund deraf, att endast dess organisation är före-
mål för statens lagstiftning, att staten g.genom presteprivi-
legier och andra förff.författningar betrygga denna kkakyrka och dess tjenare
de materiella hjelpmedlen, bland annat genom verldslig
lag fastställande grunderna för prestefstruket församlings-
medlemmars skattskyldighet i och för prestaflöning
och kkligakyrkliga utgifter, – vidare deri att de högsta
kyrkliga styrelsemyndigheter biskoparna och domkapitlen
saknastruket icke i alla mål hafva slutlig afgöranderätt
utan istruket vissa sådana måste hemställas regeringen
hos hvilken ock besvär öfver domkapitlen får
anföras i de mål kklagenkyrkolagen upptaga; – att
församlingar äro territoriala, icke endast [...]oläslig/saknad text
föreningar af personer, – att förändringar i terri-
torial afgöras af Senaten, att luterskatillagt presterna hafva
funktion af civil natur: civilregister m. m.
slutligen att luterskatillagt preststruket kkanskyrkans ordinarie prester utgöra
hufvudsakliga beståndsdelar i landetsstruket folkrepresen-
tationen.
Ekles. exp.Ecklesiastikexpeditionen
föredragning, delvis
i plenum.
Denna ställning dock icke en exklusiv ss.såsom förut:
Förutom att närstående lära reformerta redan
1741 erhållit politiska rättigheter, har efteråt
1827 åt grekisk ryska trosbekännare inrymts rätt
att bekläda statens embeter, samt äfven utgör sär-
|2|
skilda territoriela församlförsamlingar. – Detta i östra Wiborgs län
jemte personela i andra delar, dock att kkligakyrkliga
styrelsen icke ordnad g.genom finsk lag, utan dessa
församlingar i kkligtkyrkligt hänseende styrda af ryska
heliga synoden.
Och g.genom att L O.Lantdagsordningen § 14.
Men icke statsmakt
för andra än reformerta
och greker.
Må anmärka
att det var
Anders Chydenius
fr.från GCarlebyGamla Karleby som
11 Janjanuari 1779 inläm-
nade till Presteståndet
memorial om ut-
vidgad religions-
frihet.tillagt i marginalen
Finska statens fhållandeförhållande till religion: tolerans
g.genom 1781 års förordning, men blott beträffandestruket för
främlingar som i landet vistas, att få utöfva
sin religion och deri undervisa sina barn.
Och § 6 KlagenKyrkolagen förbudet för öfvergång
borttaget.
Men deremot saknas lag om huru finsk
medborgare skola bilda andra religionsamband,
änstruket Denna tid således en öfvergångstid.
Cavour: fri kyrka: fri stat. – Detta en [...]oläslig/saknad text
princip. Visstsvårtytt: Rätt att yppa sin bekännelse
emedan pligt att sanningsvårtytt. – Kristna stater –
indifferentiasvårtytt. –
Värde och religionsundervisning. Vår skola
icke för desvårtytt konfessionslösa. Dock fstruket tvingas ej barn
af annan religion att undervisas i luterska.
Religions undervisningen egentegentligen presterstyrt. –
Betydelse äfven
för det rätta.tillagt i marginalen
Statens intressesvårtytt att religion ochsvårtytt oroligheter
mensvårtytt endast den kunnasvårtytt objektionera sig.
Franska revolutionen som stängde kkornakyrkorna.
§ 2. Statens omvårdnad om vetenskap och kunskap
samt folkupplysning.
Äfven här staten icke förhålla sig likgiltig. Tvärtom
det hoppas att bildning må florera.
Länge endast presterna som lärde; alla skolor
andliga.
Kan icke lemnas
åt enskilda
eller slumpen.
Universitet, aka-
demier.
Statsvetenskapen
i Kinasvårtytt.tillagt i marginalen
Omsider äfven verldslig – efter reformationen –
och statliga universitet. Det finska univ.universitetet fr.tillagtfrån 1640
en af landets vigtigaste institutioner. Bilda vigtigastruket
korporation för sig efter särskilda lagar. Nära
sambandet med kkankyrkan synes af preste privil.privilegier
1 § Univ.Universitetets statuter. Alex. univ.Alexanders-universitetet är under
H. K. M.Hans Kejserliga Majestäts eget höga beskydd inrättadt, i ändamål
att befordra vetenskapens och de fria konsternas
framsteg i Finland samt dana dess ungdom
till skicklighet för Kejsarns och fäderneslandets
tjenst.
Således både vetenskaplig och statsuppgift akademi och läroanstalttillagt. Reflexion
deröfver.
§ 2. Univ.Universitetet står under kanslers öfverstyrelse och
under närmaste förvaltning af Rektor och Konsisto-
rium. Då kansler ej vistas i den stad der
Univ.Universitetet inrättadt är, utnämna Kej.Kejsaren på kanslers
framställning, en vice kansler, för att högsta
styrelsen på stället öfver Universitetet handhafva.
Alltså icke Senaten utan skild styrelse: Dock
Senaten i finansiella och lagstiftningsfrågor.
Lagstiftning om universitet. Större petition 1872.
Skolväsendet.
Folkskoleväsendet.
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
23. luento 7. maaliskuuta
Suomen valtio-oikeus. III osa
4. luku. § 1 Kirkko ja uskonnot (jatk.)
Esittele eroja valtion suhteessa kirkkoon.
Nyt näkulma on siis seuraava:
Evankelisluterilainen oppi on maan pääuskonto ja se on luonteeltaan valtiokirkko
sen perusteella, että vain tämä organisaatio on valtion lainsäädännön kohde, että valtio turvaa pappien etuoikeuksilla ja muilla laeilla tälle kirkolle ja sen palvelijoille aineellisia apuvälineitä, muun muassa vahvistamalla maallisella lailla perusteet seurakuntalaisten verovelvollisuudelle pappien palkkauksen ja kirkollisten kulujen vuoksi, – edelleen siten, että ylimmillä kirkollisilla hallintoviranomaisilla, piispoilla ja tuomiokapitulilla ei ole kaikissa tapauksissa lopullista ratkaisuoikeutta, vaan tietyt niistä on esitettävä Hallituksen ratkaistaviksi. Hallitukselle on myös valitukset tuomiokapitulista esittettävä niissä tapauksissa, jotka koskevat kirkkolakia. Edelleen taas, että seurakunnat ovat alueellisia, eivät vain henkilöyhdistyksiä, – että alueelliset muutokset ratkaistaan Senaatissa, että luterilaisilla papeilla on luonteeltaan siviiliin kuuluvia tehtäviä: siviilirekisteri ym. ja lopuksi, että luterilaisen kirkon vakituiset papit muodostavat tärkeän osan kansanedustustosta. Kirkollistoimituskunta esittää, osittain yleisistunnossa.
Tämä asema ei kuitenkaan ole eksklusiivinen kuten aikaisemmin. Paitsi että lähellä luterilaista oppia olevat reformoidut ovat jo vuonna 1741 saaneet poliittisia oikeuksia, niin vuoden 1827 jälkeen ovat kreikkalaisvenäläistä uskoa tunnustavat saaneet oikeuden päästä valtion virkoihin, samoin kuin muodostaa erityisiä alueellisia seurakuntia. – Tämä koskee itäisessä Viipurin läänissä kuten myös muissa osissa maata asuvia henkilöitä, joskaan vastaava kirkollinen hallinto ei ole järjestetty Suomen lain mukaan, sillä nämä seurakunnat ovat kirkolliselta kannalta katsoen Venäjän pyhän synodin hallinnoimia.
Ja Valtiopäiväjärjestyksen §:n 14 kautta. Mutta valtiollista valtaa ei muilla kuin reformoiduilla ja kreikkalaisilla.
Huomautettakoon, että nimenomaan Antti Chydenius Kokkolasta jätti 11. tammikuuta 1779 Pappissäädylle muistion laajennetusta uskonnonvapaudesta.tillagt i marginalen
Suomen valtion suhde uskontoon: suvaitsevaisuus vuoden 1781 asetuksen kautta maassa oleskelevia muukalaisia kohtaan, jotta he saavat harjoittaa uskontoaan ja opettaa sitä lapsilleen.
Ja § 6 Kanteluoikeus poistettu toiseen uskontoon siirtymisen kiellon rikkomisesta.
Mutta sitä vastoin puuttuu laista, voiko Suomen kansalainen muodostaa muita uskonyhteisöjä. Tämä aika on siten ylimenoaikaa.
Cavour: vapaa kirkko: vapaa valtio. – Tämä on eräs [...]oläslig/saknad text periaate. Totta: Oikeus ilmaista tunnustuksensa, koska on velvollisuus puhua totta. – Kristityt valtiot – indifferentia
lat. . –
Arvo ja uskonnonopetus. Meidän koulumme eivät ole tunnustuksettomille. Kuitenkin muiden uskontojen lapsia ei pakoteta osallistumaan luterilaiseen uskonnonopetukseen. Uskonnonopetus tapahtuu pappisjohtoisesti. – Merkitystä myös oikeuden kannaltatillagt i marginalen.
Valtion intressissä ovat uskonto ja levottomuudet, mutta vain se itse voi asettua puolueettomaan asemaan. Ranskan vallankumous sulki kirkot.
§ 2. Valtion huolenpito tieteestä ja tiedosta sekä kansanvalistuksesta
Täälläkään ei valtio voi pysytellä välinpitämättömänä. Päinvastoin, toivotaan, että sivistys saa kukoistaa.
Pitkän aikaa vain papit opettivat, kaikki koulut olivat hengellisiä.
Mitään ei voi jättää yksilöiden tai sattuman varaan. Yliopisto, akatemiat. Valtiotieteet Kiinassa.tillagt i marginalen
Tällä välin – reformaation jälkeen – on perustettu myös maallisia ja valtiollisia yliopistoja. Suomen yliopisto, joka perustettiin vuonna 1640, on eräs maamme tärkeimpiä instituutioita. Se muodostaa oman korporaationsa erillisine lakeineen. Läheinen yhteys kirkkoon näkyy pappien etuoikeuksissa.
§ 1. Yliopiston säännöt. Aleksanterin yliopisto on asetettu Hänen Keisarillisen Majesteettinsa omaan ylhäiseen suojelukseen tarkoituksena edistää tieteiden ja vapaiden taiteiden kehittymistä Suomessa sekä muovata sen nuorisosta taitavia henkilöitä Keisarin ja isänmaan palvelukseen.
Siten sekä tieteellinen että valtiollinen tehtävä (akatemia ja oppilaitos). Mietitään sitä.
§ 2. Yliopisto on kanslerin ylihallinnon ja siitä alaspäin rehtorin ja konsistorin hallinnon alainen. Silloin kun kansleri ei ole siinä kaupungissa, jossa Yliopisto sijaitsee, Keisari nimittää kanslerin esityksestä varakanslerin hoitamaan korkeinta hallintoa Yliopistosta paikan päällä.
Ei siis Senaatti, vaan erillinen hallitus: kuitenkin Senaatti on mukana rahoitus- ja lainsäädäntökysymyksissä. Suurempi toivomusaloite 1872.
Koululaitos.
Kansakoululaitos.