3.10.1886 LM–Casimir Ehrnrooth

Vid återkomsten från kyrkomötetoriginal: kyrokomötet emottog jag Din skrifvelse af 28 Sept.September för hvilken jag härmed får betyga Dig min uppriktiga erkänsla.

Med största uppmärksamhet har jag tagit kännedom om Dina anmärkningar beträffande min ”Précis du droit public de Finlande”. Du torde tillåta att jag här antecknar ett litet bemötande.

Det vore rätt betänkligt om ”kronjuristerna” skulle ega något skäl till påståendet ”att kronans rätt här och der blifvit kanske gången för när”. De exempel, Du i sådant afseende antyder, kunna dock icke såsom skäl dertill anföras. 1^a § i Fören. o. Säkerh. aktenFörenings- och Säkerhetsakten bör ej tolkas vidsträcktare än dess historiskt bevisliga syftemål föranleder. Konungen|2| skulle derigenom dels göras oberoende af Ständerna i fråga om anfallskrig, dels och framför allt emanciperas från Riksrådets medverkan. Paragrafens första moment hänför sig till 4-10 samt 48 § i Reg. formenRegeringsformen. Andra mom.momentet kan, oaktadt mångtydigheten af dess ordalag: ”De öfrige Riksvårdande ärenden skötas på sätt Konungen nyttigast synes” icke åsyfta annat, än att Konungen äfven i andra än det i första mom.momentet specificerade ärenden som hänföra sig till den allmänna riksvården och i hvilka Riksrådet haft sitt ord med i laget, skulle kunna handla utan rådet. Ett sådant fall är t. ex. det i 7^e § Reg. formenRegeringsformen omförmälda, hvilket ej blifvit i 1^a § F o Säkerh. aktenFörenings- och Säkerhetsakten resumeradt.

Vill man i det märkvärdiga andra mom.momentet inlägga allt som möjligen kunde ur ordalagen härledas, så kommer man till det absoluta enväldet. Men redan de följande §§ i För. och Säkerh. aktenFörenings- och Säkerhetsakten gifva vid handen att berörda mom.moment endast afsett konungens|3| förhållande till riksrådet; och historien förklarar jemväl hvarför han icke fann rådligt att med klara ord upptaga riksrådets dödsdom i detta aktstycke. Hans afsigt framstår dock ytterligare genom 2^a § i För. och S. aktenFörenings- och Säkerhetsakten. En justitie revision eller lägsta domstol kunde ej undvaras; den inrättades nu på nya grunder; derför kunde der sägas att antalet af Riksens Råd hädanefter ankommer på Kogl. M^tsKungliga Majestäts godtfinnande; ty af de i 4 § R. F.Regeringsformen omförmälda 17 ordinarie råd.brevkoncept slut