20.11.1889 Robert Montgomery–LM
Finsk text
Original (transkription)
Käre Leo,
Dett blott för att gifva Dig
tacksamt till känna att jag
i söndags aftons emottog
ditt och Cederholms bref
samt de intressanta p. mriornapromemoriorna
och försl.förslag till reskript
äfvensom att jag i dag hade
glädjen inhändiga ditt bref
af d. 18 jemte bilaga. Jag skulle
ej underlåta att snart om allt
detta vidare meddela mig med
Dig. Något hopp finnes ännu
|2|
att vi skola undslippa berlocken
till strafflagen. E. är sjelf ej
synnerligen hågad för saken
och tyckes efter upprepade före-
ställningar af mig och äfven af
OkerBlom begynna för egen
del finna klausulen obehöflig,
men han låter bero på om
H. vidhåller sin ”förutsättning”.
Att manligen handla oberoende
af detta rent imaginära hinder
synes ej pligtkänsla och kurage
räcka till. Jag har sagt honom
rent ut att en tillstruket förklaring af
ifrågasatta innehåll komme att
framstå icke blott såsom onödig,tillagt oformlig
och inkonstitutionel utan som en
löjlighet, hvilket i fråga om en
högsta maktens åtgärd bör undvi-
|3|
kas.
Hvad E. häraf förstår eller
icke är svårt att säga. D. förstår
nog men handlar ej derefter,
och detta bekymrar mig mera än
annat, liksom hans uppfattning af
sin ställning till kansliet, hvarifrån
han tyckestillagt afhålla sig systematiskt, ehuru
det nog behöfde hans tillsyn.
Detta aldeles unter uns. Jag
förmår ej mera. Helsa Cederholm
med tack för brefvet, helsa ock
Werner och andra. Vördnad
till Alexandra.
Din
RM.
St. Pb.Sankt Petersburg 20. XI 89.
Käre Leo,
Dett blott för att gifva Dig tacksamt till känna att jag i söndags aftons emottog ditt och Cederholms bref samt de intressanta p. mriornapromemoriorna och försl.förslag till reskript äfvensom att jag i dag hade glädjen inhändiga ditt bref af d. 18 jemte bilaga. Jag skulle ej underlåta att snart om allt detta vidare meddela mig med Dig. Något hopp finnes ännu|2| att vi skola undslippa berlocken till strafflagen. E. är sjelf ej synnerligen hågad för saken och tyckes efter upprepade föreställningar af mig och äfven af OkerBlom begynna för egen del finna klausulen obehöflig, men han låter bero på om H. vidhåller sin ”förutsättning”. Att manligen handla oberoende af detta rent imaginära hinder synes ej pligtkänsla och kurage räcka till. Jag har sagt honom rent ut att en förklaring af ifrågasatta innehåll komme att framstå icke blott såsom onödig, oformlig och inkonstitutionel utan som en löjlighet, hvilket i fråga om en högsta maktens åtgärd bör undvi|3|kas.
Hvad E. häraf förstår eller icke är svårt att säga. D. förstår nog men handlar ej derefter, och detta bekymrar mig mera än annat, liksom hans uppfattning af sin ställning till kansliet, hvarifrån han tyckes afhålla sig systematiskt, ehuru det nog behöfde hans tillsyn.
Detta aldeles unter uns
ty. mellan oss. Jag förmår ej mera. Helsa Cederholm med tack för brefvet, helsa ock Werner och andra. Vördnad till Alexandra.
Din
RM.
St. Pb.Sankt Petersburg 20. XI 89.