11.5.1890 LM–Robert Montgomery

Du emottager härmed tvenne bref. Det inneliggande brefvet är affattadt med beräkning att af Dig kunna lemnas åt W. v. D.Woldemar von Daehn att läsas i händelse du kan antaga ett deraf någon doft af gagn vore att förvänta. Utan tvifvel har du allaredan sjelf sagt och upprepat det mesta af hvad brefvet innehåller. Men jag föreställer mig att ett plus i detta hänseende ej kan lända till skada. I ingen händelse borde det förefalla onaturligt att du under rådande förhållande skulle delgifva vD.von Daehn och OBl.Oker-Blom ett sådant bref af en kollega, som det jag här hopsatt. – Man griper, som kändt, stundom till halmstrån.

Naturligtvis öfverlemnar jag helt och hållet åt din pröfning huruvida du finna skäligt bruka brefvet på antydt sätt. Jag tror att det i hvarje fall är så hållet, att din ställning till frågan sig derigenom på något vis laederaslädera – med avs. på ngns intresse l. rättigheter: träda för nära, göra intrång i, kränka. (SAOB). Och nu – godnatt!