18.3.1887 LM–Robert Montgomery

På din vänliga afskedshels-
ning, som Du sände mig till
Petersburg, är jag ännu skyldig
svar, såvida Du ej vill såsom
sådant betrakta det bref, hvilket
jag från Paris 2 Marstillagt skref till Werner
Troil och hvilket tillika var
ämnadt för Dig. Jag antager att
han enligt min uppmaning
strax tillsändt Dig detsamma.

Mitt tålamod sattes i Paris
på så hårdt prof, att behaget af
vistelsen derstädes ej kunde fullt
uppväga den oro jag erfor öfver
fördröjandet af underhandlingarnas
öppnande i Madrid.

Den 9^de e. m.eftermiddag erhöll jag omsider
|2| de från utrikesmministerium i P^burgSankt Petersburg
förväntade pappren (instruktionen).
Följande morgon reste vi med ”le
rapide” till Bordeaux vid vackert
väder och genom herrliga trakter, 9½
timmar på 600 kilometer. – Uti
Bordeaux promenad i vagn, och
långa samtal med ryska generalkonsuln
Brosset (naturaliserad rysse), som under
sin tjensteutöfning haft nästan ute-
slutande finska medborgare och ute-
slutande finska fartyg att syssla med.
Den 11 på morgonen bar det af genom
de med barrträd planterade, eljest
trefliga markerna sydvest brån
Bordeaux mot Bayonne och
Biarritz, der hafvet strålade mot
våra ögon – hafvet, som vi ej sett
sedan HforsHelsingfors. Och så öfver eller
genom Pyrenéerna, vid gränsen
mot Spanien och några timmar
|3| derefter ännu. Vi gynnades under
denna resa af relativt mild luft.

Ankomst till Madrid lördag mor-
gon (d.den 12^te) kl.klockan ½8. Till en början
intet annat nytt eller tjusande
för blicken, än att en del omnibusar
voro ispända med mulåsnor och att
ryska legationens artiga vakt-
mästare bar cepa.

Vi togs in i Hôtel de Rome,
Calle del Caballeros de Gracia, enligt
inrådan af Gortchacow, som i bref
på Paris underrättat mig att detta
var det snyggaste hotellet. En salon
med två sofrum erhållas efter mycket
prut för 90 francs per dag inclusive
frukost och middag. Detta anses här
vara billigt! – Käket är godt; ej för
mycket smak af lök.

Gortschakoff i allmänhet mot-
satsen af hvad jag väntat. Intresserad,
energisk, utmärkt stilist, – ytterst
|4| aimable och tjenstvillig, – litet gamin
i sätt och konversation, men godmo-
dig och ganska fiffig. – Indiquerad
öfver tchinovnikerna i P^burgSankt Petersburg och deras
söl.

I sjelfva verket har jag kommit
några veckor för sent. Dagen före
min ankomst ombyttes krigsminister,
för att stärka kabinettets vacklande
ställning. Men nu har krisen åter
blifvit mera akut, så att utrikes-
ministern Moret, – som visade sig
mycket prevenant vid officiella
visiten i måndags, – ej kunde
honorera sitt förslag att första kon-
ferensen skulle ega rum redan
på tisdagen.Vi vänta ännu på
inbjudning till sammanträde! Går-
dagens tidningar uppfylda af be-
traktelser och horoskop rörande
kabinettets ställning och när krisen
skall vara genomgången.

Värre otur kan man väl knappt
|5| tänka sig. Skulle Moret nu afgå,
vore följden deraf icke blott att under-
handlingarna uppskjutas, utan ock
möjligen, att efterträdaren ej ansåge
sig böra honorera Morets löften
rörande uppgörelsen med Finland.

Jag befinna mig derför i en
mycket spänd stämning tills
ställningen hunnit reda sig.

Luften är rå och kylig, – två
nätter i rad snöfall som fördröjt
bantågen.

Operan, som är utmärkt, samt mu-
seer och middagsbjudningar, ha
ytterst ringa charme för mig
så länge ovisshet i hufvudfrågan
trycka på sinnet. Hade jag ej
Alexandra och Cely här, vore det
rent af bedröfligt.

Öfverhufvud duger jag ej mer
till turist. Det är endast under
intensivt arbete, jag känner mig lefva,
|6| – eller ock under umgänge med
vänner. Skall jag resa, bör det
vara i Finland. Ett besök på
Jullas är för mig kärare än
en färd till en främmande hufvud-
stad. Der värmes hjertat, och
själen lifvas af tankars utbyte.
Främmande städer och monument
åser jag med kall, om ock ej liknöjd
blick.

Här är jag dessutom för första
gången bland ett folk hvars språk
jag ej förstår. Af sorlet på ”Puerta
del Sol” begriper jag ej ett ord,
tidningarne kan jag ej läsa utan
hjelp af lexicon.

I Paris förekommo dock
lifvande stunder, dels med Walter
Runeberg och Edelfelt, dels med
framstående fransmän. – Här
är franska ambassadören Cambon
den intressantaste personligheten, men
|7| honom kan jag ej ofta träffa.

À propos Runeberg – det
var mig en sann glädje att i
hans atelier betrakta Din byst.
Den är ett verkligt mästerstycke.
Det är vännen Montgomery, som
deri blifvit förevigad. Jag bad
Walter om ett exemplar deraf.

Men nu måste jag taga ihop
med embetsbref. – Tro ej af
hvad jag här antecknat, att jag går
och hänger läpp. Jag skall nog
veta bibehålla nödig grandezza
äfven om motigheterna skulle
ökas.

Låt mig få några rader rätt
snart! Lämpligaste adressen är
Légation de Russie. Vaktmästarn
hemtar dagligen min post.

Hjertligt helsas ni båda från
de mina och vännen