8.2.1887 LM–Herman Molander

Af mitt gåriga telegram
som jag härmed återger:

”Afresan härifrån blir
något fördröjd, härom närmare
i bref. – Bed Stjernvall sända
mig med nästa nattåg genom
Nymans förmedling 1867 års landt-
dagshandlingar rörande dona-
tionsfrågan”, –

har Bror Molander kunnat
finna att någon ny hake
uppkommit.

Förhållandet är, att inrikes-
ministern nyss, i elfte stunden,
framstält anspråket att den i
2 art.artikeln af 1885 års traktat med
Spanien åt Spaniorer inrymda
|2| fulla rätt att besitta fastighet,
borde inskränkas. Härom
har nu uppstått korrespondens
mellan ut- och inrikes mini-
strarne, och derför kan det be-
höfvas 8 à 14 dagar innan
instruktionen för Gortschakoff
och mig kan varda utfärdade.
Och innan detta skett hade min
afresa härifrån icke behöft
ega rum.

Att Bruun under åberopande
af Vlangalis yttrande, uppma-
nat migtillagt att komma så tidigt,
att jag senast före 1 FebrFebruari gamla
stilen kunde resa från P^burgPetersburg
har åter berott på ett missför-
stånd. Vlangali hade icke
haft kännedom om förberörda
|3| nya komplikation, – och Bruun
hade icke fäst sig vid att Osten‑
Sacken – enligt hvad denne
sade mig, – uttryckligen hade
prevenerat derom att, utom
det officiella brefvet angående
min utnämning till plénipoten-
tiaire, ännu ett annat bref
skulle komma med notifikation
att allt var klart på mini-
steriet för min afresa.

Då det af många skäl vore
olämpligt för mig att återkomma
till H^forsHelsingfors på en vecka, har
jag nu öfverenskommit med
Osten-Sacken på följande sätt:
Jag afreser till Berlin lördag
eller söndag, – dröjer der den tid
som behöfs för att studera det
preussiska statskontroll- och revi-
|4| sionssystemet, – dröjer derefter
i Paris för lika ändamål, och
erhåller der den omförmälda
instruktionen utan hvilken
jag icke kan komma till Madrid.

Diplomat-passet skulle dock
redan nu för mig utfärdas,
och dessutom skulle man gifva
mig ett uppdrag till grefve Schu-
valoff i Berlin, möjligen äfven
till Mohrenheim i Paris.

Då meningen var att jag
på återvägen från Madrid skulle
för Senatens räkning taga reda
på statsrevisionens anordning
i andra länder, syntes det mig
lämpligast att på ofvan anfördt
sätt utilicera den öfverloppstid
som oförmodadt uppstått. Jag
kan sålunda utan uppehåll skynda
hem från Madrid när sakerna
der äro afslutade.

Detta nu hvad beträffar
den uppkomna komplikationens
inflytande på min reseplan.
En annan, och ledsammare sak
är, att spanska regeringen möj-
ligen blir mindre tillmötesgående
mot Finland derst Ryssland
icke endast stannar vid förny-
else af den förra traktatens
vilkor beträffande förhållandet
mellan Ryssland och Spanien,
utan ännu vill inskränka
förmånen som Spanien haft
om det ock ej varit af stor prak-
tisk betydelse.

Jag emotser med stor spänning
hvad resultatet blir i denna
sak. O. Sacken väntade dessa
dagar bref i saken från inrikes-
ministerium, men trodde dock att
ytterligare öfverläggningar skulle behöfvas.

I morgon får jag audiens
hos Kejsaren och Kejsarinnan.
Torsdag morgon komma
Osten Sacken till mig för vidare
öfverläggningar och noggrant
genomgående af alla punkter
i 1885 års traktat. (Att för-
berörda punkt om besittningsrätt
till fastighet icke påkallar ändring
från finsk sida sade jag honom
strax, med hänvisning till ArtArtikel 2
mommoment 3 i bihanget.)

Senare på torsdagen skall jag
besöka Giers, som idag och imorgon
icke tar emot.

Fredag morgon ämnar jag mig
till Wischnegradsky, som jag ej
velat uppsöka innan jag fått med
O. Sacken öfverenskomma huruvida
och på hvad sätt frågan om
|7| spanska traktaten skall med
honom (W^sky)tillagt beröras.

Nödsakas att nu afbryta,
för att hinna få brefvet till
nattåget, tillägger jag blott:
att Bruun om tisdag har
föredragning och då upptar
frågan om rabatt på fatvin,
(som hade blifvit glömd förra
gången), –

att jag först om torsdag får
tillfälle att med Vlangali och Gierstillagt tala
om Örnhjelm, –

att jag icke ännu kunnat erfara
något i finjernsfrågan, –

samt att min telegrafiska begäran
om 1867 års handl.handlingar i donations-
frågan afsåg att tillfredsställa
O. Sackens intresse för denna
sak.

Det mesta af ofvanstående
meddelanden är naturligtvis
af konfidentiel natur och
torde Bror framhålla denna
omständighet då brefvets innehåll
meddelas Senaten.

Stämningen här är tryckt,
men krig tyckes man icke
vänta.