9.8.1886 LM–Robert Montgomery

Jag har varit något på resor,
endast derför icke genast besvarat ditt
kärkomna bref af 20 och 26 Juli.

Från 1–6 Aug.augusti besökte jag Karl-
berg (H. Standertskiöld), TforsTammerfors, Nokia och
Löyttymäki, min svärmors gård i Janakkala.
Den 7^de dröjde jag i HforsHelsingfors der jag besökte Hei-
den. Hans meddelanden om Kejsarens före-
stående resor föranledde mig att samma
dag på aftonen afresa till Summa, för att
förmå Bruun till verksamt uppträdande
hos Finansministerium hvilket skall afge
utlåtande öfver förslaget att tullbelägga en
del ryska varor. Idag f. m.förmiddag var jag tillbaka
från denna färd – efter att ha erhållit
uttryckliga löften af Bruun i åstundadt
syfte. – Mina fruntimmer äro ännu i Tavastland.

Derförinnan förekom en resa till P^burgSankt Petersburg.
Jag hade erhållit notisen, att Finansmini-
sterium i förenämnda ärende ämnade
|2| proponera oss nedsättandet af en ”blan-
dad kommission” för granskning af
Senatens förslag samt att ärendet derefter
skulle underställas Rikskonseljen! Vid
anmälan härom hos Senaten uppmanade
man mig att oförtöfvadt resa till P^burgSankt Petersburg
för att hos t. f.tillförordnade Finansministern Nikolajeff
utverka ett frångående af denna skefva
fundering. Jag reste den 19 Juli på aftonen
konfererade med vdbdevederbörande i finansministerium
4 skilda gångar under den 20 och 21, åter-
vände den 22^a, nedskref d.den 23 ett memoran-
dum till Nikolajeff på 6 ark, uppläste det
den 24 i Senaten, som godkände detsamma
och expedierade det så snart det blifvit
öfversatt. Till min stora tillfredsställelse
har den tillernade och redan redigerade
propositionen blifvit inhiberad. – Till
Heiden och Bruun skickade jag kopior
af skriften till Nikolajefftillagt för att hålla dem au courant.
Heiden sade mig att han fann den
bra, Bruun tycktes finna den något
skarp och råddade ett och annat om
|3| att man ej bör framhålla någon recipro-
citets princip m. m. Dock instämde
han i hufvudsak och lofvade uppträda
i samma syfte. – Af Troil kan du få höra vidare.

Det var som du finner ett vackert
afbrott på 8 dagar i min knappa för-
fattare tid. Jag var efter P^burgsSankt Petersburgs resan
åter flitig. 1 Aug.Augusti skickade jag manu-
skriptet, så långt det var färdigt – d. ä.det är
ungefär ¾, till Biaudet, som gjort sig
mödan att noggrant granska min redaktion.
Jag hade honom hos mig vid återkomsten
från Tavastland. Hans ändringar voro
ej betydande och han ansåg mig ej böra
tveka att publicera verket. I lördags d.den 7^e
lemnade jag början till trycket. Kostnaden
får jag draga sjelf, Edlund vill ej förlägga
den franska skriften, men är mycket
pickhågad att få editera en svensk
och en finsk bearbetning deraf. – Nu
gäller det att arbeta träget 8 à 10 dagar till
– och så bör jag vara klar dermed.

Sedan skall jag öfverväga ditt goda råd
|4| angående ”en längre tids hvila”. Kanske
bereda kyrkomötet mig tillfälle till så
mycken själsletargi, som för nerverna
kan erfordras, – förutsatt att dessa
ej varda agacerade af innehållet och
tonerna i de blifvande debatterna. –

Men i sådant fall kommer jag nu och
då ut till Jullas för att i ditt sällskap
åter komma i den angenäma jemvigt
som eger rum endast när man umgås
med verkliga menniskor i ordets högsta
mening.

Jag har mycket saknat dig denna
sommar – särskildt äfven med hänsigt
till det företagna literära arbetet. Huru
mycket mera skall detta ej bli fallet
efter återkomsten till staden.

Jag tackar dig för det du icke uteslöt
den förra delen af ditt bref. Du kan
vara viss att ej ha blifvit missförstådd.
Det var ett koncist uttryck af känslor
som jag fullt senterar. Att oaktadt all
ugglalåt quarstå i sin pligtutöfning, är en
så mycket större förtjenst då hedrande
anbud skulle erbjudit tillfälle att med éclat
vända smädarena ryggen. – Men rätt är
rätt. – Du har i allt handlat rätt, – och erkännandet deraf skall
nog en dag komma Dig till del i vidare mått, än för stunden varit fallet.

Helsa Annerstedt och andra vänner i Sverige – men närmast
Constance