27.7.1887 LM–Robert Montgomery

Jag hade under hemresan från Madrid förestält mig att det skulle bli mig möjligt att under Juli månad göra en utflygt till Jullas för att få grundligen språka med dig innan du återvänder till högan nord. Men denna plan har ohjelpligen korsats derigenom att jag efter hemkomsten d.den 13^de redan gjort en resa till P^burgSankt Petersburg och i afton nödgas bege mig dit ånyo till följd deraf att Kejsaren senaste fredag hade inhiberat sin mottagning hvilken deremot skall ega rum i öfvermorgon. Det har nemligen ansetts vara|2| min skyldighet såsom återkommen plénipotentiaire att anmäla mig hos H. M^tHans Majestät på sätt ock skedde före afresan till Madrid. – Jag bör tillägga att dessa båda resor tillika utiliseras till bearbetning af den nya finansministerns tänkesätt.

Du må tro att det kändes godt att återvända till hemmet. Jag är ingalunda okänslig för hvad i våra förhållanden är ledsamt och skeft, – men allt sådant förföljer tankarne äfven i fjerran der man tillika saknar möjlighet att verka mot skadligheterna.

Och det finnes dock i vårt land så mycket godt jemväl, hvaråt man kan glädja sig|3| och som gör de möjligt att upprätthålla modet, – isynnerhet om man får samarbeta med gamla vänner.

Jag har begynt hoppas på att vi snart skola få helsa dig välkommen till Senaten. Det synes sannolikt att Emil Forsman blir president i Wiborg. – Heiden sade mig att F. var hans kandidat. Och om det då föreslås Dig att intaga plats i Just. Dep^tJustitiedepartementet ^{så hoppas jag at Du icke vägrar.}

Brunou är fortfarande mycket skral, – lifsfara kan anses öfverstånden, men det räcker länge innan han kunnat återvinna nödiga krafter. – De nyaste ledamöterna|4| i Justitien äro tvifvelsutan acquisitioner, men sakna detta högre mått af studier utan hvilket de legislativa frågorna ej kunna tillbörligen behandlas.

Det är således ingalunda blott den ständigt saknade vännen, utan ock den ytterst behöfliga förstärkningen vid plenibordet, som jag och andra med mig önska se i din person återvända till H^forsHelsingfors

Hougbergs bref till Dig angd^eangående Sederholm och dennes eventuella successor är mig bekant, likaså ditt svar som jag fann naturligt. Men ofvan antydda kombination är ju något helt annat.

Farväl för denna gång! – Måtte vår skiljsmessa icke vara ända till landtdagen på sätt ditt bref af 15 Juni lät förmoda! –

Mille compliments à M^meMadame Constance de nous tous.fra. Tusen hälsningar till fru Constance från oss alla. Icke utan allt hopp att möjligen träffa Dig om lördag på Karlberg teckna