11.10.1889 Robert Montgomery–LM

Svensk text

|1|

Käre Vän,

Kommen i något lugn från vattenledningsmän, smeder, målare, ringklockledare (naturligtvis hade man neml.nämligen icke under våra fem månader, som våningen stått obegagnadoriginal: obehagnad, haft tillfälle att sätta badinrättning, dörrlås, ringklockor m. m. i ordning) och jemväl lugnad något för Bengts helsotillstånd begagnar jag ögonblicket att meddela Dig det jag härifrån har att förtälja. Det är hvarken mycket eller glädjande.

I tullfrågan är E. densamme som han varit. Han tror nog att något förehafves och åsyftar äfven oss angående, men att gå veder|2|börande på lifvet åtminstone för att i god tid blifva underkunnig om hvad man i grunden vill, det faller honom lika litet in som att söka förekomma förslag och yrkanden, hvilka, der de en gång blifvit formulerade och framstälda, äro mycket svårare att afleda än medan de befinna sig i embryoniskt tillstånd. Daehn åter vill ej springa sin förman i förväg samt talar för öfrigt i dunkelheter, om nödvändigheten af eftergifter i något och då hellre i tullfrågan än andra för att t. ex. i afseende å myntfantasierna kunna säga non possumuslat. vi kan inte. M. a. o.Med andra ord bägge dessa herrar synas i förenämnda fråga på olika grunder intaga den bekanta ynklighets – eller hyck|3|leri-ståndpunkten att vi böra förklara oss nöjda ehvad rike eller fattige Hans Nåde oss hafva vill. Att så länge som möjligt hålla dicht upp i vind och begagna hvarje gynsam kastning ingår ej i navigations planen. Äfven vunna fördelar kunna blifva farliga!! Ja, hvad vill Du man under så fatta premisser skall tro sig kunna uträtta på öfvertygandets väg.

I förrgår var komité middag hos E. Alla gjorde den observation att Vasilii Petrovitsch var och behandlades såsom synnerligen efacerad. Utom Anderson talade icke någon med honom under hela middagen. Stämningen eljest rätt angenäm och munter.

I dag var Vas. Petrovich här på besök. Jag börjar nu tro|4| att det verkligen är honom och Bruun vi i botten hafva att tacka för härnaden emot vår politiska ställning ehuru eleven måhända gått några steg längre än läromästaren.

Jag märkte redan från början att han ville komma till någon slags förklaringar, men beslöt att ej hjelpa honom på trafven. Slutligen frågade han tvärt: har ni sett att Ordin blifvit prisbelönt. Jag jakade och tillade att om Ordin var samme illojale och okunnige person som skrifvit noterna till din précisLeo Mechelin, Précis du droit public du grand-duché de Finlande och korresp.korrespondens till Nov. Wr.Novoje Vremja belöningen vore en skandal. Sv.Svar Arbetet kommer att tryckas, men får väl se. Jag: l’auteur le connaissez vous?fra. författaren, känner ni honom? Sv.Svar Oui, il m’a été présenté il-y-a deux ans par MrMonsieur de Bruun.fra. Ja, han blev presenterad åt mig för två år sedan av herr Bruun Jag: N’avez-vous pas été indigné de l’abominable insinuation qu’il a lancé contre le comte Armfelt?fra. Blev ni inte upprörd av den vidriga antydningen som han slängde mot greve Armfelt? Sv.Svar C’est la faute|5| des publicistes finlandais; pourquoi Bergh raconte-il des mots comme celui-là: ”on a escamoté mon consentement.”fra. Det är de finska publicisternas fel; varför berättar Bergh så här: ”mitt samtycke blev stulet.”

I fråga om bekantskapen genom Bruun berättade han vidare att O. af honom anhållit om tillstånd att få forska i det sekreta arkivet, att B. svarat det arkivet icke innehöll något ang.angående grundläggandet af det politiska förh.förhållandet emel.emellan de bägge länderna, att O.Bs uppmaning sedan vändt sig till honom, att han, som flere år förut med Furst Gortschakoffs tillstånd och jemte O. Furuhjelm gjort forskningar i Utrikesministeriets arkiv, men icke tillåtits taga kopior, då hänvisat honom dit, men i öfrigt blott till vederbörligen publicerade akter. Att något närmare förhållande mel|6|lan herrarne skulle existera ville han alls icke låta förstå, utan tvärtom blott ett flyktigt sammanträffande genom B. – Sedan utspann sig emellan oss en dispyt med anledning deraf att föreningen, enligt Stepanoffs mening, icke finge kallas realunion, som förut satte lika berättigade och lika organiserade statsindividualiteter och ännu mindre naturligtvis personalunion, utan inkorporation vore rätta begreppet, dock med bibehållen inre autonomi och konstitutionela rättigheter. Till slut en antydan att han var gammal, att det närvarande förh.förhållande icke i längden kunde tillfredställa det ”ryska folket”, att Alex I ss.såsom autokrat icke haft befogenhet att binda sina efterträdare – en sats, som jag med skärpa tillbakavisade, samt att väl framtiden|7| skulle finna den rätta lösningen, men att påtvingandet af ryskt språk eller ryska lagar aldrig kunde ligga i Rysslands välförstådda intresse gentemot Finland, m. m. Påfallande i senare delen af resonnemanget var hans vädjande till folkviljan i Ryssland såsom den faktor Finland egentligen hade att räkna med.

Gadolin, som emot ref.referenter i akademien synes gjort invändningar och framhållit nödvändigt att kontrollera de akter, hvarpå O. stödt sin framställning, något som ref.referenter förklarat sig ej kunnat göra, uttalade, oss emellan, den öfvertygelse at O. nog gått höre makters ärenden, hvilka väl ej för ögonblicket hafva några omstörtningar i sinne, men önska eller åtminstone icke ogerna se att ter|8|rängen debloqeras för att, ifall så lämpar sig, kunna anses hafva händerna fria!! Qui saitfra. Vem vet, men om så vore fallet, tror jag ännu att impulserna eller encouragementerna utgå från någon – låta vara: hög punkt, men i alla fall tronen. Hs uppenbarligen från den nådiga herrens mun omedelbart hemtade uttryck: att Han ej ”vill” röra vid Finlands konstitution kan dock tolkas så väl i den ena som den adnra riktningen. –

Ja, Gud bevare fäderneslandet!

Antagligen kommer jag om några dagar till HforsHelsingfors – beroende af Bengts sjukdom. –

Ang.Angående resultatet af senaste komité sammanträde har Troil eller Du fått en lapp genom C. Helsa honom och de dina från vännen

RM.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Käre Vän,

Kommen i något lugn från vatten-
ledningsmän, smeder, målare, ring-
klockledare (naturligtvis hade
man neml.nämligen icke under våra fem
månader, som våningen stått obe-
hagnad, haft tillfälle att sätta bad-
inrättning, dörrlås, ringklockor m. m.
i ordning) och jemväl lugnad nå-
got för Bengts helsotillstånd be-
gagnar jag ögonblicket att meddela
Dig det jag härifrån har att för-
tälja. Det är hvarken mycket eller
glädjande.

I tullfrågan är E. densamme
som han varit. Han tror nog
att något förehafves och åsyftar
äfven oss angående, men att gå veder-
|2| börande på lifvet åtminstone för
att i god tid blifva underkunnig
om hvad man i grunden vill,
det faller honom lika litet in
som att söka förekomma förslag
och yrkanden, hvilka, der de en
gång blifvit formulerade och fram-
stälda, äro mycket svårare att
afleda än medan de befinna
sig i embryoniskt tillstånd. Daehn
åter vill ej springa sin förman
i förväg samt talar för öfrigt
i dunkelheter, om nödvändigheten
af eftergifter i något och då
hellre i tullfrågan än andra
för att t. ex. i afseende å mynt-
fantasierna kunna säga non
possumus. M. a. o.Med andra ord bägge dessa
herrar synas i förenämnda fråga
på olika grunder intaga den
bekanta ynklighets – eller hyck-
|3| leri-ståndpunkten att vi böra
förklara oss nöjda ehvad rike
eller fattige Hans Nåde oss
hafva vill. Att så länge som
möjligt hålla dicht upp i vind
och begagna hvarje gynsam kast-
ning ingår ej i navigations planen.
Äfven vunna fördelar kunna blifva
farliga!! Ja, hvad vill Du man
under så fatta premisser skall
tro sig kunna uträtta på öfver-
tygandets väg.

I förrgår var komité
middag hos E. Alla gjorde
den observation att Vasilii Petro-
vitsch
var och behandlades såsom
synnerligen efacerad. Utom Anderson
talade icke någon med honom under
hela middagen. Stämningen eljest
rätt angenäm och munter.

I dag var Vas. Petrovich
här på besök. Jag börjar nu tro
|4| att det verkligen är honom och Bruun vi
i botten hafva att tacka för här-
naden emot vår politiska ställning
ehuru eleven måhända gått några
steg längre än läromästaren.

Jag märkte redan från början
att han ville komma till någon
slags förklaringar, men beslöt att ej
hjelpa honom på trafven. Slutligen
frågade han tvärt: har ni sett att
Ordin blifvit prisbelönt. Jag ja-
kade och tillade att om Ordin var
samme illojale och okunnige person
som skrifvit noterna till din précis
och korresp.korrespondens till Nov. Wr.Novoje Vremja belönin-
gen vore en skandal . Sv.Svar Arbetet kommer
att tryckas, men får väl se. Jag: l’auteurtillagt le
connaissez vous? Sv.Svar Oui, il m’a été
présenté il-y-a deux ans par MrMonsieur
de Bruun. Jag: N’avez-vous pas
été indigné de l’abominable in-
sinuation qu’il a lancé contre
le comte Armfelt? Sv.Svar C’est la faute
|5| des publicistes finlandais; pour-
quoi Bergh raconte-il des
mots comme celui-là: ”on a
escamoté mon consentement.”

I fråga om bekantskapen genom
Bruun berättade han vidare att
O. af honom anhållit om tillstånd
att få forska i det sekreta arki-
vet, att B. svarat det arkivet
icke innehöll något ang.angående grund-
läggandet af det politiska förh.förhållandet emel.emellan
de bägge länderna, att O. Bs uppmaningtillagt sedan
vändt sig till honom, att han, som
flere år förut med Furst Gortscha-
koffs tillstånd och jemte O. Furu-
hjelm gjort forskningar i Utrikes-
ministeriets arkiv, men icke tillåtits
taga kopior, då hänvisat honom
dit, men i öfrigt blott till veder-
börligen publicerade akter. Att
något närmare förhållande mel-
|6| lan herrarne skulle existera ville
han alls icke låta förstå, utan
tvärtom blott ett flyktigt samman-
träffande genom B. – Sedan utspann
sig emellan oss en dispyt med an-
ledning deraf att föreningen, enligt
Stepanoffs mening, icke finge kallas
realunion, som förut satte lika
berättigade och lika organiserade
statsindividualiteter och ännu mindre
naturligtvis personalunion, utan
inkorporation vore rätta
begreppet, dock med bibehållen
inre autonomi och konstitutio-
nela rättigheter. Till slut en anty-
dan att han var gammal, att
det närvarande förh.förhållande icke i längden
kunde tillfredställa det ”ryska folket”,
att Alex I ss.såsom utstruket autokrat icke haft
befogenhet att binda sina efterträ-
dare – en sats, som jag med skärpa
tillbakavisade, samt att väl framtiden
|7| skulle finna den rätta lösningen, men
att påtvingandet af ryskt språk eller
ryska lagar aldrig kunde ligga
i Rysslands välförstådda intresse
gentemot Finland, m. m. Påfallande
i senare delen af resonnemanget
var hans vädjande till folk-
viljan i Ryssland såsom den faktor
Finland egentligen hade att räkna
med.

Gadolin, som emot ref.referenter i
akademien synes gjort invändningar
och framhållit nödvändigt att kon-
trollera de akter, hvarpå O. stödt
sin framställning, något som ref.referenter
förklarat sig ej kunnat göra,
uttalade, oss emellan, den öfvertygelse
at O. nog gått höre makters
ärenden, hvilka väl ej för ögon-
blicket hafva några omstörtningar
i sinne, men önska eller åtmin-
stone icke ogerna se att ter-
|8| rängen debloqeras för att, ifall
så lämpar sig, kunna anses
hafva händerna fria!! Qui
sait, men om så vore fallet,
tror jag ännu att impulserna
eller encouragementerna utgå från
någon – låta vara: hög punkt,
men i alla fall tronen.
Hs uppenbarligen från den nådiga
herrens mun omedelbart hemtade
uttryck: att Han ej ”vill” röra
vid Finlands konstitution kan
dock tolkas så väl i den ena
som den adnra riktningen. –

Ja, Gud bevare fädernes-
landet!

Antagligen kommer jag
om några dagar till HforsHelsingfors
beroende af Bengts sjukdom. –

Ang.Angående resultatet af senaste
komité sammanträde har Troil
eller Du fått en lapp genom
C. Helsa honom och de dina
från vännen

RM.

Dokumentet i faksimil