Nationalekonomi.

V. T.Vårterminen 80
3^je Förel.Föreläsningen

Inledning (forts.fortsättning)

I frågan om rikedomens natur senast visat
merkantilåsigtens oriktighet. Några exempel
ännu. Egare af gård, somsvårtytt inbringa 6 000, eller
den som ha 100 000 mark mynt, – hvilkendera
rikare? – 2 köpmän ena fylla sitttillagt magasinetstruket fyllesstruket med
varor, i den mon de säljer, för att allt vidare kunna
sälja – den andre skrinläggersvårtytt allt. Hvilkendera
är innehafvare af större rikedomar? – och hvart
taga det vägen, om alla, ledda af åsigt att endast pengar
rikedom, afhålla sig från att placera i produktionsföretag?

Alltså: alla de tingtillagt som ger makten att dermed förvärfva
andra, – allt som kan utbytas mot ngtnågot föremål till nytta
eller nöje är ett objekt af värde, är rikedom i national-
ekonomisk mening.

Det finns fmålföremål, som både nyttiga och nödvändiga, och dock
icke ekon.ekonomisk rikedom. Luften, – vattnet (der alla hafva
sdntsådant utan vidare) – sommarvärme. Förtydliga. – Icke
föremål för utbyte, för köp och försäljning. – Rikedom
kan endast vara det som har bytesvärde. Och då har
ngtnågot moment af
menskl.mänskligt arbete, pro-
duktion egt rum.tillagt

En viss olikhet härmed för individen, stat och
nation, – menskligheten. – Förstruket Villesvårtytt man summera mensk-
lighetens förmögenhet, så deri inberäkna blott hvad i sig
sjelf har [...]oläslig/saknad text värde, icke representation derför. Likaså
i en nation: Visa huru med intecknadsvårtytt egendom –
banksedlar. – Dessa summa 0.tillagt Icke så för individen. – Dock
statens fordringar hos främmade, – t. ex. främmande bank-
sedlar i ett land. – Hvad som förstås med national-
förmögenhet. Summa af enskildas, – ingalunda
blott statens, dentillagt offentliga egendomen.

A. egendom värd
200 000.
Dess värde i och
för sig icke mindre om
intressenten få 50 000
för B som ega denna fordran
är detta positiv förmögenhet
som afkastas, som kan
säljas. Men annulleras
den – nationen blir ej
derigenom fattigare.
Eller fordran med borgen.tillagt i marginalen

Äro endast materiella föremål rikedom?

Myntet diskuterad fråga. Ad. Smith, allt sdantsådant
arbete som icke afser materiel produktion, impro-
duktivt i mening att icke alstrastruket frambringatillagt rikedom.

Andra motsatsen: statsmannens, läkarens, lärarens
tjenster erkändt nyttiga, – hafva t. o. m. sitt pris, – äro lika
nödvändiga för ekon.ekonomiska framåtskridandet, som väfvarens
smedens m. m.

Hvem har rätt? Betraktar frågan närmare.
Om A. säljer åt B 1 t^atunna säd, så denna blifvit B^s
egendom. Men om C. ger D en lektion i franska språket
kunna vi väl då säga, att D blifvit egare till ett visst
mått franska? Nej, – han har lärt sig detta, hela
det änstruket han har blifvit skickligare. – Läraren icke
afhändt sig ett egendomsobjekt – han ha gjort
D en tjenst – Häri den karaktäristiska
skilnaden.

Men tjenster betalas – priset derför, liksom för
varor, rättar sig efter anbud och efterfrågan: utmärkt
vara, eftersökta tjenster betalas högre. Idén till ny maskin
icke en vara, men
produktion.

Alltså icke med Smith att detta produktionstruket arbetetillagt ärsvårtytt
improduktivt. Men det producera nytta, tjenster,
ej rikedom ej reala värdeföremål.

Vid inventarium öfver nationalförmögenhet ej
upptaga: der finnas så och så mycket [...]oläslig/saknad text gifven under-
visning, sjungna sånger, bedrifna rättegångar etcetcetera.

Publiken blir ej egare
af sångerskans
toner.tillagt i marginalen

Men väl: detta land är rikt på intelligens, – på
företagare anda, på skicklighet. Äfven arbetsskicklighet
kan exporteras och importeras. Måttet af intelligens
verkar på national välståndet.

Både derför och emedan utbyte af tjenster i
många hänseende ekonomisk betydelse, böra äfven de
bli föremål för denna vetenskap. Framdeles mera
härom. Nu blott detta: immateriel produkion ärsvårtytt prod.produktion af
|3| tjenster som kunna ha ekonomisk betydelsetillagt, icke en produktion af rikedom. Den sist
nämnda: alla, den förra blott i vissa hänseenden
hörande till nationalekonomins begrundande.

Rikedom förutsätta egare, egendom,tillagt eganderätt.
Att [...]oläslig/saknad text tillegna sig ting,tillagt förskaffa sig egendom, är ett universelt
faktum. Utan att tillegna sig ting kan han ej bruka
dem. När vilde plocka frukt, gör har den till sin.
Detta nekas ej. Men måste egendom vara
individuel, enskild? Kunde ej allt vara allas
gemensamma?

NgnNågon har sagt, att alla språk härpå svar: der man
har jag och du, har man ock mitt ditt, sålundatillagt distinktion
mellan den ena och den andra individens egendom.

Ovedergängligt individers fysiska och andliga förmögenheter
deras uteslutna tillhörighet, derför ock af deras användning.
Egare af sitt arbete, – hvarför då icke af dess resultat?
vare sig att han omedelbart förbruka detta resultat
eller kapitalena. Han måste få göra det ena eller andra.

Universelt faktum, emedan nödvändigtvis så.

Tingensvårtytt i och för sig icke värde, om ej menniskan
gifva det den, genom att finna eller göra dem användbara.

Det är icke civillag som skapat egendomsrätt, den
har erkänt och tryggat den. Stöld begreppet ur
samvetet, ej blott ur positiv rätt.

Jus primi occupantis en verklighet blott genom
arbetet som nedlagts. Att kultivera Amerika ur-
skapa, icke en stöld från rödskinnen. Om dessa
hade haft odling då man tagit den, då hade
man tagit deras egendom. – Arbetet är egendomens
källa. – Odalmannarätten.

Jordegendom isynnerhet attackerad. Talt, att primi
occupantis slumpvis fått privilegium. Men
huru är denna vår jord? Må man se om den sedan
|4| ha ngtnågot d^odito minsta värde utöfver nedlagdt
arbete och kapital. – Men nu i Amerika
okultiverad jord säljes och betalas. Ja, men
det är ej jorden som betalas, utan ersättning för
att rättsligt skydd, att icke vildhet mersvårtytt,
men att trygghet, kommunikation m. m.

Och äfven i längesedan odlade trakter att jordens
egande icke ett pivilegium. Ständigt och ständigt
åter arbete – [...]oläslig/saknad text afkastning.

Och arbetet måste respekteras, dess lön hållas i
helgd, – detta sker ej om eganderätten upphäfvas
och säga alla skola gemensamt njuta frukten.
I hvad form kommunismsvårtytt möjlig? det skulle
likna bolag.

Egendomsrätt rättslig nödvändighet, annars inbördes
spekulationsvårtytt.

Derjemte socialt och ekonomiskt nytta. Ej
tänka sig produktiv verksamhet, om icke för
att förvärfva, alla sträfva derhän vare sig de
hafva ”rikedoms konstsvårtytt” eller ej. – Arfsrätten
enahanda grund. Utveckla. – Välstånd
der hvar eganderätten i helgd. Armod der den
är osäker eller grumlad. Orienten. Vestern.

Afstruket eganderätten, enskild egendoms existenssvårtytt
[...]oläslig/saknad text förutsättning för alla de ekonomiska fenomenen.
[...]oläslig/saknad text Arbete, utbyte, täflan, sparsamhet,
allt detta konvergerasvårtytt härpå.

Inledningen slut.