8.5.1881 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Laitiala 8. toukokuuta 1881.
Rakas ystävä!
Kiitos eilisestä runsaasta kirjeestäsi, – se oli minulle Stanislauksen päivän nimipäivälahja. Olihan kaikki mitä kotoa kerroit hyvää ja ilahduttavaa. Oli vain murheellista kuulla, mitä tohtori Holmberg oli lausunut Mariasta. On selittämätöntä, mistä lapsen sairaalloisuus on lähtöisin, kun vanhemmat ovat niin terveitä. Kunpa Adolf-setä osaisi nyt ryhtyä tarmokkaisiin toimiin niin Marian kuin Oscarinkin parantamiseksi. Kumpikin todennäköisesti tarvitsisi etelän aurinkoa.
Tänään sinun olisi pitänyt olla täällä! Sää oli harvinaisen kaunis. Tyyntä ja lämmintä, niin kuin keväällä pitää ollakin. Kävin pitkällä kävelyllä. Puistossa voi jo kuljeskella joka puolella. Rantakäytävä (sinun luomuksesi) on jo aivan kuiva. Hauet hyppelivät ja kutivat vesirajassa – rannat ovat nimittäin sulana. Linnut lauloivat kiivaasti joka puolella.
Myöhemmin lankesi hyvää tekevä ukkossade. Koko illan haukat ovat laulaen huvitelleet keinulla.
Olen viettänyt nämä päivät miltei yksinomaan Hermanssonin väitöskirjan parissa, ja siinä on minulle runsaasti ajattelemisen aihetta. Olen saanut 192 sivua mutta en vielä loppua. Useimmat hänen lainaamistaan kirjailijoista ovat minulle tuntemattomia. Paljon mieluummin jatkaisin kirjani kirjoittamista, mutta tämä tarkastustyö on kylläkin myös hyödyksi sille, koska se terävöittää arvostelukykyäni erinäisissä valtio-oikeudellisissa kysymyksissä.
Korjausvedoksen olen osoittanut suoraan Simeliuksen kirjapainolle.
Ole hyvä ja lähetä heti oheinen kortti puutarhuri L. Jernströmille, – Yrjönkadulle, – Sofi Holmbergin pitäisi löytää sinne.
Kello on pian 11 – minulla on vielä muutama kirje kirjoitettavana, ja panen siksi tälle pisteen, – mehän tapaamme taas keskiviikkoiltana. Viivyn varmaan kokonaisen viikon kaupungissa. Silloin saan usein sulkea sinut ja Celyn syleilyyni.
Sinun
Leo.
Original (transkription)
|1|
Laitiala 8 Maj 81.
Älskade vän!
Tack för ditt innehållsrika
bref af gårdagen, – det var min
Stanislai –namnsdagsgåfva. Allt
hvad du meddelade från hemmet
var ju godt och glädjande. Sorg-
ligt var blott att erfara hvad
drdoktor Holmberg yttrat om Maria. Oför-
klarligt är, hvarifrån barnens sjuk-
lighet kommer då föräldrarna
äro så friska. Måtte nu farbror
Adolf kunna förmå sig till ener-
giska åtgärder såväl för Marias
som Oscars botande. De skulle
sannolikt båda behöfva söderns
sol.
Idag hade du bort vara här!
Morgonen var sällsynt vacker.
|2|
Lugnt och varmt, såsom det böro
vara om våren. Jag gjorde en lång
promenad. Man kan redan vandra
öfverallt i parken. På strandgången
(din skapelse) är det alldeles torrt.
Gäddorna hoppade och lekte i
vattenbrynet – det är nemligen
öppet vid stränderna. Fåglarna
sjöngo lifligt på alla håll.
Senare föll ett välgörande åsk-
likt regn. Hela qvällen har falkar
under sånger roat sig på gungan.
Jag ha användt dessa dagar nästan
uteslutande på Hermanssons dis-
putation, som ger mig mycket
att tänka. Jag har fått 192 sidor,
men ännu icke slutet. De flesta
författare, som han citerar, äro
för mig obekanta. Mycket hellre
skulle jag skrifva på min bok,
|3|
men visserligen är detta gransknings-
arbete också af gagn för den, emedan
det skärper mitt omdöme i åtskil-
liga statsrättsliga frågor.
Korrekturet har jag adresserat
direkte till Simelii tryckeri.
Var god och skicka strax när-
lagda kort till trädgårdsmästare
L. Jernström, – Georgsgatan, –
Sofi Holmberg borde hitta dit.
Klockan är snart 11 – jag har
ännu några bref att skrifva, och
sätter derför punkt för detta, – vi
råkas ju åter onsdag afton.
Jag kommer nog att dröja en hel
vecka i staden. Då får jag ofta
sluta dig och Cely i mina armar.
Din
Leo.
Laitiala 8 Maj 81.
Älskade vän!
Tack för ditt innehållsrika bref af gårdagen, – det var min Stanislai –namnsdagsgåfva. Allt hvad du meddelade från hemmet var ju godt och glädjande. Sorgligt var blott att erfara hvad drdoktor Holmberg yttrat om Maria. Oförklarligt är, hvarifrån barnens sjuklighet kommer då föräldrarna äro så friska. Måtte nu farbror Adolf kunna förmå sig till energiska åtgärder såväl för Marias som Oscars botande. De skulle sannolikt båda behöfva söderns sol.
Idag hade du bort vara här! Morgonen var sällsynt vacker.|2| Lugnt och varmt, såsom det böro vara om våren. Jag gjorde en lång promenad. Man kan redan vandra öfverallt i parken. På strandgången (din skapelse) är det alldeles torrt. Gäddorna hoppade och lekte i vattenbrynet – det är nemligen öppet vid stränderna. Fåglarna sjöngo lifligt på alla håll.
Senare föll ett välgörande åsklikt regn. Hela qvällen har falkar under sånger roat sig på gungan.
Jag ha användt dessa dagar nästan uteslutande på Hermanssons disputation, som ger mig mycket att tänka. Jag har fått 192 sidor, men ännu icke slutet. De flesta författare, som han citerar, äro för mig obekanta. Mycket hellre skulle jag skrifva på min bok,|3| men visserligen är detta granskningsarbete också af gagn för den, emedan det skärper mitt omdöme i åtskilliga statsrättsliga frågor.
Korrekturet har jag adresserat direkte till Simelii tryckeri.
Var god och skicka strax närlagda kort till trädgårdsmästare L. Jernström, – Georgsgatan, – Sofi Holmberg borde hitta dit.
Klockan är snart 11 – jag har ännu några bref att skrifva, och sätter derför punkt för detta, – vi råkas ju åter onsdag afton. Jag kommer nog att dröja en hel vecka i staden. Då får jag ofta sluta dig och Cely i mina armar.
Din
Leo.