6.2.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februari

. Statsutgifterna.

Äfven de ständiga och tillfälliga ss.såsom förut framhållit. Embetsverkens – ständig – statstiasvårtytt likaså – Pension.

Hvilka utgifter bestämmer RgⁿRegenten ensam.

RegnRegenten bestämma aflönings staterna ensam, för embetsm.ämbetsmän och domare, undervisning, verken, etcetcetera ... Militären, framdeles enl.enligt Värnepl lagenVärnpliktslagen § 122. Bestämmandet af truppernas utrustning och underhåll ankommer på K. och Storf.Kejsaren och Storfursten allmallmänt. Kostnaderna härför utgå af allmänna militie fondens disponibla tillgångar, och hvad derutöfver erfordras, betäckes med de medel, som för ändamålet blifvit af St^naStänderna anvisade.

Beskrif. St^naStänderna dock pröfva och regenten i alla fall bunden för 5 år enär ej fri taga af allm.allmänna statsfonden.

Vidare ha RgⁿRegenten beslutsrättsvårtytt med utgifter af extra natur: köp af skogsvårtytt, kanaler, byggnad af statens hus, – strömrensning etcetcetera. Äfven sådan bestämmelsesvårtytt kan för så vidt ordinarie statsinkomster företa.

Att dessa elastiska, beror mest på tullen.

Men om han anser utgifter nödiga, som icke någon [...]oläslig/saknad text på ord.ordinarie budgetering så begär medel hos St^naStänderna. Anslagsproposition. Dess behandling. Sammanställning af samtliga dessa anslagsproposi.anslagspropositioner i en ang^deangående utgörande af beredning för etcetcetera.

Framsteg g.genom L OLantdagsordningen. Förut oklarhet. § 47 R. F.Regeringsformen 5 F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten. Nu 36 § L O.Lantdagsordningen Uppläs: Alltså dels granskning af räkenskaper, och tillstånd, – dels af sjelfva anslagsfrågorna. –

Utveckla. Reger.Regeringen bör således visa, att behöfs. Detta ej skett. Man ha blott påstått. Svårt för 5 år, men icke omöjligt.tillagt i marginalen – Statsutskott 1877 förtjensten att framhålla detta. Princip för all bevillning af äldre sådan.

|2|

Sättet för behandlingen af anslagsfråga vidare: § 72, andra stycket.

Hafva St^naStänderna initiativ i anslagsfrågor? Faktiskt att petition skett och kan ske, med anvisande af bevillning tillika. Reg^nsRegentens sanktion behöflig.

Sedan om vårt budgetsystem. St^naStänderna göra egentlegentligen en supplementär budget. Huru den nu upprättats.

|3|

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februaritillagt i marginalen

Icke glömma att framhålla statsutskottets yttrande vid senaste landtdag.tillagt i marginalen

: Redan af det föregående framgå att största delen af dem bestämmes af RgⁿRegenten ensam. – Dock icke alldeles oinskränkt. – Se § 24 R. F.Regeringsformen uppläses (nästan ordagrannt f.från 31 § 1720 års R F.Regeringsform). 1696 års normalstat. – Ej i R. F.Regeringsformen stadgadt hvilken myndighet skulle afgöra när den finge öfverskridas; (efteråt först bör taga)tillagt i marginalen( i 16 § 1809 års ReglemReglemente fr.för Senaten detta utredt. Det är Kj. Storf.Kejsaren Storfursten sjelf, icke Senaten, dock att Senaten g.genom senare förordn.förordningar fått rätt att bestämma extra utgifter på högst 8 000, och tillsammans för året mmark 40 000.) – 1809 uppgjordes ny stat för Finland, hvaröfver St^naStänderna hördes. Och denna nu normalstat. Dessa öfverskridande efterhand oundvikligt. Bref Guvernörerna 29 Maj 1840 ang^deangående regnregenten och statsförslag. 21 Janjanuari 1841 nytt formulär för statsförslaget B.tillagt i marginalen – Finansexpedi.Finansexpeditionen har enlenligt 1809 års Reglm.Reglemente den uppgift att uppgöra statsförslaget, som enl.enligt § 24 R. F.Regeringsformen tillhörde Statskontoret. – Finanskontoret nu. – Ekon. depart.Ekonomiedepartementet granska statsförlaget och insänder det sen till K. Storf.Kejsaren Storfurstens stadfästelse.

10 Okt.oktober 1875 räkenskapsreform.tillagt i marginalen

|4|

Detta efteråttillagt i marginalen

Statsförslaget sönderfalla i tre skilda statsförslag
1^o) Det öfver Allm. statsAllmänna statsfonden – samt Fattig- och Arbetshusfonderna. – 2 hufvuddelar
2^o) Militiefonden
a) Allm.Allmänna Militie kassan
b) Militie boställs d^odito
c) Krigsmanhus d^odito
3^o) a) Bevillningsmedlen, – b) Bränvins bränningsskatten samt Kommunikationsfonden

1^o) Den första upptar främst afkastning sedan delad i 9 hufvudtitlar:

I. Kejs. Storf.Kejsaren Storfurstens dispositionsmedel och styrelseverket incluinklusive Gg.Generalguvernörens kansli
II. Justitiestaten.
III. Borde vara Milite staten, men numera helt och hållet flyttad på Mil. fondenMilitiefonden.
IV. Allm.Allmänna Civilstaten
V. Kleresistaten, läroverken och vetenskaperna
VI. Mildasvårtytt stiftelser, allm.allmänna ordningen och helsovården.
VII. Allmänna externa utgifter – (Nb.Nota bene anm.anmärk att här bland annat Ränta och amortering på en del statslån.)
VIII. Jordbruket, handeln och näringen
IX. Donationer och allm.allmänna understöd. (Obs.Observera inga utrikes afgifter. Borde dock deltaga i ryska rikets med rrubel 215 000, i proportion till folkmängd, med 117 000 i proportion till budgeten.)tillagt i marginalen

Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dispon.disponera häröfver	124 000
Fatt. o. Arb. fondenFattig- och arbetshusfonden	80 000
Militie kassa	56 000	260 000
Genr. guvr.Generalguvernörens dispositionsmedel	17 143
	12 092	29 235
Senatens d^odito	72 000
d^odito till oförutsedda behof	61 000

Kritik af budgetens styckade och splittrade|5| beskaffenhet. Irrationel placering både af utgifter och inkomstposter. Dessa brister visserligen blott formella, men dock betydelsefulla. Värre naturligtvis att budgeten främst i Regeringens händer. – Dessutom verka föringar från ena fonden till den andra, att skild analys af nöden för att få verkliga totalinkomster och verkliga totalutgifter. Vidare saknas kanalens reveny, oaktadt derom äfven af 1872 års Statsutskott anmärktes.

Budgeterna liksom hela finansväsendet länge en hemlighet. Hvad skulle det angå de af välvilliga byråkrater administrerade undersåtarne, huru statsmedler användes. Märkligt nog, det sparades dock ganska bra. En och annan potentat favoriserades med donationer och räntefria lån. Men i allmänhet hushållning och ordning. På hemlighetsmakeriet blef slut från och med 1863. Sedan dess inkomsterna stigit med 6 000 000 åtminstone.tillagt i marginalen Bland de sista åtgärder från Langenskiölds i så många hänseenden förtjenstfulla finansförvaltning att låta publicera statsförslagen, hvilket sedan dess egt rum. Men detta är dock icke en rätt fullständig publicitet. Budgeten blott en förslagsberäkning. Det verkliga resultatet borde ock publiceras. Det meddelas visserligen L D.Lantdagen men i en form som alldeles otymplig emedan statsräkenskapsväsendet föråldradt.

Förut berördt Kammar-exped.Kammarexpeditionens ärenden. Hit hör afslutningen af statsverkets böcker, efter skedd noggrann granskning.

Men äfven annan granskning. § 50 R F.Regeringsformen hade föreskrifvit: ”Statsverkets tillstånd uppvises åt Riksens Ständers utskott, på det att de måge inhemta att penningarne blifvit brukade till Rikets gagn och bästa.” L. O.Lantdagsordningen § 27 ”Vid hvarje lagtima|6| landtdag bör, antingen vid dess öppnande eller inom 14 dagar derefter, statsverkets tillstånd för Ständerna uppvisas, på det de må inhemta huru kronans inkomster blivit till landets gagn och bästa inhemtade.” – § 36 Särskild redovisning för bevilln. medlensbevillningsmedlens användande.

Huru dermed vidare förfaras, och hvad betydelse detta uppvisande och det deraf föranledda utlåtandena kunna ega, skall framställas då vi komma till Ständerna.

Denna del kan sammanfattas sålunda

K. Storf.Kejsaren Storfursten eger att fastställa de utgifter till landets gagn och bästa, som med statens vanliga inkomster skola bestridas.

Den årliga staten, som upprättas, af Senatens Ekon. DepartEkonomiedepartement efter beredning af Finans exped.Finansexpeditionen och sedan af Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten stadfästes, bör så inrättas att utgifterna betäckas med de vanliga statsinkomsterna och att alla statens embetsmän erhålla sina behöriga inkomster.

I staten skall upptagas icke allenast en summa till K Storf^nsKejsaren Storfurstens enskilda disposition, utan ock en summa till extra utgifter, hvilken bero på K-Storf.^nsKejsarens-Storfurstens godtfinnande och vid behof på Hans befallning anordnas.

Denna stat öfverskrides ej med mindre K. Storf.Kejsaren Storfursten finna landets tjenst och bästa sådant oundgängligen fordra. – Utgifter till högst 8 000 marks belopp och till sammanräknadt mmark 40 000 under året, är S^ens Ekon. Depart.Senatens ekonomiedepartement berättigadt utan hemställan besluta till.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

8. luento 6. helmikuuta

Suomen valtio-oikeus. Valtion menot

Myös pysyvät ja satunnaiset kuten on aikaisemmin esitetty. Virastolaitosten – pysyviä – tilastokeskuksen samoin – Eläkkeet.

Mistä menoista Hallitsija yksin päättää?

Hallitsija päättää yksinään virkamiesten ja tuomareiden, opetuksen, laitosten jne. palkkausjärjestelmästä. Armeijan, vastedes Asevelvollisuuslain §:n 122 mukaan. Määräys joukkojen varustuksesta ja ylläpidosta tulee yleensä yksin Keisari Suuriruhtinaalta. Niiden kustannukset menevät yleisen sotilasrahaston käytettävissä olevista varoista, ja mitä sen lisäksi vaaditaan, katetaan niistä varoista, jotka Säädyt ovat tähän tarkoitukseen osoittaneet.

Kuvaile. Säädyt kuitenkin tarkastavat ja Hallitsija on joka tapauksessa sidottu 5 vuodeksi, koska hän ei saa vapaasti ottaa varoja yleisestä sotilasrahastosta.

Hallitsijalla on edelleen päätösoikeus erikoisluonteisiin menoihin: metsän ostoihin, kanaviin, valtion rakennusten rakentamiseen, – jokien puhdistamiseen jne. Tällainenkin määräys voidaan toteuttaa, mikäli siihen voidaan osoittaa varat valtion säännöllisistä tuloista.

Näiden joustavuus riippuu eniten tullista.

Mutta jos Hallitsija katsoo sellaiset menot tarpeellisiksi, joista ei ole mitään mainintaa varsinaisessa budjetissa, niin hän anoo varoja Säädyiltä. Määrärahaesitys. Sen käsittely. Kaikkien näiden määrärahaehdotusten yhdistäminen niihin liittyvän valmistelun suorittamiseksi jne.

Edistyminen Valtiopäiväjärjestyksen avulla. Aikaisemmin epäselvyyttä. Hallitusmuodon § 47, Yhdistys- ja Vakuuskirjan luku 5. Nyt Valtiopäiväjärjestyksen § 36. Lue ääneen. Siis osittain tilien ja niiden tilan, – osittain itse määrärahakysymysten tarkastaminen. – Kehittele. Hallituksen pitää siis osoittaa, että rahat tarvitaan. Näin ei ole tapahtunut. On vain väitetty. Vaikeaa 5 vuodeksi, muttei mahdotonta.tillagt i marginalen – Valtiovarainvaliokunnan ansiota oli vuonna 1877 tämän korostaminen. Kaikkien vanhempien suostuntaverojen periaate.

Määrärahakysymysten käsittelytapa edelleen: § 72, toinen kappale.

Onko Säädyillä määrärahakysymyksissä aloiteoikeus? Tosiasiassa toivomusaloitteita on tehty ja tehdään, mutta samoin on vastaavia suostuntaveroja torjuttu. Hallitsijan hyväksyntä tarvitaan.

Sitten meidän budjettijärjestelmästämme. Säädyt tekevät varsinaisesti lisäbudjetin. Miten se nyt laaditaan.

Kevätlukukausi 1879. 8. luento 6. helmikuutatillagt i marginalen

Älä unohda ottaa esiin valtiovarainvaliokunnan viime valtiopäivillä antamaa lausuntoa.tillagt i marginalen

Jo edellisestä käy ilmi, että suurimmasta osasta menoja määrää Hallitsija yksin. – Ei kuitenkaan aivan rajoittamatta. – Ks. Hallitusmuodon § 24. Lue ääneen. (melkein sanatarkasti sama kuin vuoden 1720 Hallitusmuodon § 31.). Vuoden 1696 normaalitalousarvio. – Hallitusmuodossa ei ollut säädetty, mikä viranomainen ratkaisee, milloin sen sai ylittää. (otettava vasta jälkeenpäin)tillagt i marginalen (Vuoden 1809 Senaatin ohjesäännön §:ssä 16 tämä on selvitetty. Siis Keisari Suuriruhtinas itse, ei Senaatti, mutta kuitenkin Senaatti on myöhemmän asetuksen kautta saanut oikeuden määrätä ylimääräisiä menoja, suuruudeltaan korkeintaan 8 000 markkaa ja yhteensä vuodessa 40 000 markkaa.) – Vuonna 1809 tehtiin Suomelle uusi tulo- ja menoarvio, josta Säätyjä kuultiin. Ja tämä on nyt normaalitilanne. Nämä ylitykset ovat myöhemmin olleet väistämättömiä. Kirje maaherroille 29. toukokuuta 1840 hallituksesta ja valtion tulo- ja menoarvioista. 21. tammikuuta 1841 uusi lomake tulo- ja menoarvioon Btillagt i marginalen. – Finanssitoimituskunnan tehtävä on vuoden 1809 ohjesäännön mukaan laatia valtion tulo- ja menoarvio, kun se Hallitusmuodon §:n 24 mukaan kuului Valtiokonttorille. – Sen nimi on nyt Finanssikonttori. – Senaatin talousosasto tarkastaa tulo- ja menoarvioesityksen ja lähettää sen Keisari Suuriruhtinaalle vahvistettavaksi.

10. lokakuuta 1875 kirjanpitouudistus.tillagt i marginalen

Tämä myöhemmin.tillagt i marginalen

Valtion tulo- ja menoarvio jakaantuu kolmeen eri budjettiehdotukseen

1) Yleinen Valtionrahasto – sekä Köyhäin- ja Työhuonerahastot. 2 pääosaa

2) Sotilasrahasto

a) Yleinen sotilaskassa

b) Sotilaspuustellien kassa

c) Sotilashuonekassa

3) a) Suostuntaverovarat, – b) paloviinan polttovero sekä Kulkulaitosrahasto.

1) Ensimmäiseen tulee tuottoa vasta sen jälkeen, kun se jaettiin 9 pääotsikkoon:

I. Keisari Suuriruhtinaan käyttövarat ja hallintokoneisto, joka käsittää Kenraalikuvernöörin kanslian.
II. Oikeusvirkakunta
III. Pitäisi olla Sotilasvirkakunta, mutta on nykyään kokonaan siirretty Sotilasrahastoon.
IV. Yleinen siviilivirkamieskunta
V. Pappisvirkakunta, oppilaitoksen ja tieteet
VI. Avustussäätiöt, yleinen järjestys ja terveydenhoito.
VII. Yleiset ulkomaiset menot – (Huom. Huomattava, että tähän kuuluvat muun muassa joidenkin valtionlainojen korko ja kuoletus.
VIII. Maanviljelys, kauppa ja elinkeinot.
IX. Lahjoitukset ja yleinen tuki. (huom. ei mitään ulkomaisia maksuja. Oli kuitenkin osallistuttava Venäjän valtion menojem kattamiseen 215 000 ruplalla suhteessa väestön määrään, 117 000 ruplalla suhteessa budjettiin.)tillagt i marginalen

Keisari Suuriruhtinaan käyttöön tästä	124 000
Köyhäin- ja Työhuonerahastoon	80 000
Sotilaskassaan	56 000	260 000
Kenraalikuvernöörin käyttöön	17 143
	12 092	29 235
Senaatin käyttöön	72 000
Ennakoimattomiin tarpeisiin	61 000

Kritiikkiä budjetin paloitellusta ja sirpaleisesta laadusta. Sekä meno- että tulonimikkeiden sijoittelu epäloogista. Nämä puutteet ovat tosin vain muodollisia mutta kuitenkin merkityksellisiä. Pahempaa luonnollisesti on, että budjetti on lähinnä Hallituksen käsissä. – Lisäksi siirrot yhdestä rahastosta toiseen vaikuttavat siltä, että tarvitaan ehdottomasti erillinen analyysi, jotta saadaan selville todelliset kokonaistulot ja todelliset kokonaismenot. Edelleen puuttuu kanavien tuotto, vaikka siitä myös vuoden 1872 Valtiovarainvaliokunta huomautti.

Budjetit, kuten koko finanssilaitos, olivat pitkään salaisuus. Mitä ihmettä noille hyväntahtoisten byrokraattien hallitsemille alamaisille olisi kuulunut, miten valtion varoja käytettiin! Kummallista kyllä, silloin säästettiin kuitenkin aika hyvin. Yhtä jos toista isokenkäistä suosittiin lahjoituksilla ja korottomilla lainoilla. Mutta yleisesti ottaen valtion taloudenpito oli toki järjestyksessä. Salakähmäisyydestä tehtiin loppu vuodesta 1863 lähtien. Siitä lähtien tulot ovat nousseet vähintään 6 000 000:lla.tillagt i marginalen Viimeisiä toimenpiteitä Langenskiöldin niin monessa suhteessa ansiokkaassa finanssihallinnossa oli sallia valtion tulo- ja menoarvion julkaiseminen, mikä siitä lähtien on tapahtunut. Mutta tämä ei kuitenkaan ole oikein täydellistä julkisuutta. Budjettihan on vain laskelmaehdotus. Todelliset tulokset pitäisi myös julkistaa. Niistä ilmoitetaan tietenkin Valtiopäiville, mutta sellaisessa muodossa, joka on aivan torso, koska valtion laskentatoimi on vanhentunut.

Aikaisemmin asioita hoiti Kamaritoimituskunta. Tähän kuuluu valtion tilinpäätös suoritettujen tarkkojen tarkastusten jälkeen.

Mutta on myös toisenlainen tarkastus. Hallitusmuodon § 50 oli määrännyt: ”Valtion tila osoitetaan Valtakunnan Säätyjen valiokunnalle, jotta näytetään, että kootut varat on käytetty Valtakunnan hyödyksi ja parhaaksi.” Valtiopäiväjärjestyksen § 27 ”Jokaisilla lakisääteisillä valtiopäivillä on osoitettava Säädyille valtiovallan taloudellinen tila joko valtiopäivien avajaisten yhteydessä tai 14 päivän kuluessa sen jälkeen, jotta Säädyille voidaan osoittaa, miten kruunun tulot on käytetty maan hyödyksi ja parhaaksi.” §:ssä 36 erityinen selvitys suostuntaverovarojen käyttämisestä.

Kun tullaan Säätyihin, esitellään se, miten tässä asiassa edetään, ja mikä merkitys tällä finanssien esittämisellä ja sen johdosta annetuilla lausunnoilla voi olla.

Tämä osa voidaan siten vetää yhteen seuraavasti:

Keisari Suuriruhtinaalla on oikeus määrätä niistä maan hyödyksi ja parhaaksi tulevista menoista, jotka on tarkoitus maksaa valtion normaaleista tuloista.

Senaatin Talousosaston Finanssitoimituskunnan valmistelun jälkeen laatima jokavuotinen tulo- ja menoarvio, jonka Keisari Suuriruhtinas sitten vahvistaa, on koottava siten, että menot katetaan valtion normaaleilla tuloilla, ja että kaikki valtion virkamiehet saavat heille kuuluvat tulot.

Tulo- ja menoarvioon on otettava tietty summa Keisari Suuriruhtinaan erilliseen käyttöön, mutta ei vain sitä, vaan myös tietty summa ylimääräisiin menoihin, mikä riippuu siitä, miten Keisari Suuriruhtinas hyväksi näkee, ja mikä tarvittaessa Hänen käskystään järjestetään.

Tätä arviota ei ylitetä, ellei Keisari Suuriruhtinas sitten näe maan hyödyksi ja parhaaksi sellaista ehdottomasti vaatia. – Korkeintaan 8 000 markan kertasummista ja yhteensä 40 000 markan menoista vuositasolla on Senaatin talousosasto oikeutettu itse päättämään ilman eri anomusta.

Original (transkription)

Visa ändringar inarbetade

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februari

. Statsutgifterna.

Äfven de ständiga och tillfälliga ss.såsom förut framhållit.
Embetsverkens – ständig – statstiasvårtytt likaså – Pension.

Hvilka utgifter bestämmer RgⁿRegenten ensam.

RegnRegenten bestämma aflönings staterna ensam, för embetsm.ämbetsmän
och domare, undervisning, verken, etcetcetera ... Mili-
tären, framdeles enl.enligt Värnepl lagenVärnpliktslagen § 122.
Bestämmandet af truppernas utrustning och under-
håll ankommer på K. och Storf.Kejsaren och Storfursten allmallmänt. Kostna-
derna härför utgå af allmänna militie fondens
disponibla tillgångar, och hvad derutöfver erfordras,
betäckes med de medel, som för ändamålet blifvit
af St^naStänderna anvisade.

Beskrif. St^naStänderna dock pröfva och regenten i alla
fall bunden för 5 år enär ej fri taga af allm.allmänna
statsfonden.

Vidare ha RgⁿRegenten beslutsrättsvårtytt med utgifter af extra
natur: köp af skogsvårtytt, kanaler, byggnad af statens
hus, – strömrensning etcetcetera. Äfven sådan bestämmelsesvårtytt
kan för så vidt ordinarie statsinkomster företa.

Att dessa elastiska, beror mest på tullen.

Men om han anser utgifter nödiga, som
icke någon [...]oläslig/saknad text på ord.ordinarie budgetering så begär medel
hos St^naStänderna. Anslagsproposition. Dess be-
handling. Sammanställning af samtliga dessa
anslagsproposi.anslagspropositioner i en ang^deangående utgörande af beredning
för etcetcetera.

Framsteg g.genom L OLantdagsordningen. Förut oklarhet. § 47 R. F.Regeringsformen
5 F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten. Nu 36 § L O.Lantdagsordningen Uppläs: Alltså
dels finnstrukettillagt granskning af räkenskaper, och tillstånd, – dels
af sjelfva anslagsfrågorna. –

Utveckla. Reger.Regeringen bör således visa, att behöfs.
Detta ej skett. Man ha blott påstått. Svårt för 5 år, men icke omöjligt.tillagt i marginalen – Statsutskott
1877 förtjensten att framhålla detta. Princip för
all bevillning af äldre sådan.

|2|

Sättet för behandlingen af anslagsfråga vidare:
§ 72, andra stycket.

Hafva St^naStänderna initiativ i anslagsfrågor?
Faktiskt att petition skett och kan ske, med
anvisande af bevillning tillika. Reg^nsRegentens sanktion
behöflig.

Sedan om vårt budgetsystem. St^naStänderna
göra egentlegentligen en supplementär budget. Huru
den nu upprättats.tillagt

|3|

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februaritillagt i marginalen

Icke glömma
att framhålla
statsutskottets
yttrande vid senaste
landtdag.tillagt i marginalen

: Redan af det föregående framgå att
största delen af dem bestämmes af RgⁿRegenten ensam. – Dock
icke alldeles oinskränkt. – Se § 24 R. F.Regeringsformen uppläses
(nästan ordagrannt f.från 31 § 1720 års R F.Regeringsform). 1696 års normal-
stat. – Ej i R. F.Regeringsformen stadgadt hvilken myndighet skulle af-
göra när den finge öfverskridas; (efteråt först bör taga)tillagt i marginalen(somstruket i 16 § 1809 års
ReglemReglemente fr.för Senaten detta utredt. Det är Kj. Storf.Kejsaren Storfursten sjelf,
icke Senaten, dock att Senaten g.genom senare förordn.förordningar fått
rätt att bestämma extra utgifter på högst 8 000, och tillsammans
för året mmark 40 000.) – 1809 uppgjordes ny
stat för Finland, hvaröfver St^naStänderna hördes. Och denna
nu normalstat. Dessa öfverskridande efterhand ound-
vikligt. Bref Guvernörerna 29 Maj 1840 ang^deangående regnregenten och statsförslag. 21 Janjanuari 1841 nytt formulär för statsförslaget B.tillagt i marginalen – Finansexpedi.Finansexpeditionen och särskildt dess kasstrukettillagt har enlenligt 1809 års Reglm.Reglemente den
uppgift att uppgöra statsförslaget, som enl.enligt § 24 R. F.Regeringsformen till-
hörde Statskontoret. – Finanskontoret nu. – Ekon. depart.Ekonomiedepartementet
granska statsförlaget och insänder det sen till K. Storf.Kejsaren Storfurstens stad-
fästelse.

10 Okt.oktober 1875 räken-
skapsreform.tillagt i marginalen

|4|

Detta efteråttillagt i marginalen

Statsförslaget sönderfalla i tre skilda statsförslag
1^o) Det öfver Allm. statsAllmänna statsfonden – samt Fattig- och Arbetshus-
fonderna. – 2 hufvuddelar
2^o) Militiefonden
a) Allm.Allmänna Militie kassan
b) Militie boställs d^odito
c) Krigsmanhus d^odito
3^o)struket
3^o) a) Bevillningsmedlen, – b) Bränvins brännings-
skatten samt Kommunikationsfonden

1^o) Den första upptar främst afkastning sedantillagt delad i 9 hufvudtitlar:

I. Kejs. Storf.Kejsaren Storfurstens dispositionsmedel och styrelseverket
incluinklusive Gg.Generalguvernörens kansli
II. Justitiestaten.
III. Borde vara Milite staten, men numera helt och
hållet flyttad på Mil. fondenMilitiefonden.
IV. Allm.Allmänna Civilstaten
V. Kleresistaten, läroverken och vetenskaperna
VI. Mildasvårtytt stiftelser, allm.allmänna ordningen och helso-
vården.
VII. Allmänna externa utgifter – (Nb.Nota bene anm.anmärk att här bland annattillagt
Ränta och amortering på en del
statslån.)
VIII. Jordbruket, handeln och näringen
IX. Donationer och allm.allmänna understöd.
(Obs.Observera inga utrikes af-
gifter. Borde dock
deltaga i ryska rikets
med rrubel 215 000, i pro-
portion till folkmängd,
med 117 000 i
proportion till budgeten.)tillagt i marginalen

Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dispon.disponera häröfver	124 000
Fatt. o. Arb. fondenFattig- och arbetshusfonden	80 000
Militie kassa	56 000	260 000
Genr. guvr.Generalguvernörens dispositionsmedel	17 143
	12 092	29 235
Senatens d^odito	72 000
d^odito till oförutsedda behof	61 000

Kritik af budgetens styckade och splittrade
|5| beskaffenhet. Irrationel placering både af utgifter och inkomstposter. Dessa brister visserligen blott formella, men dock betydelsefulla. Värre naturligtvis att budgeten främst i Regeringens händer.tillagt – Dessutom verka föringar från ena
fonden till den andra, att skild analys af nöden
för att få verkliga totaltillagtinkomster och verkliga totalutgifter.
Vidare saknas kanalens reveny, oaktadt derom
äfven af 1872 års Statsutskott anmärktes.

Budgeterna liksom hela finansväsendet länge en
hemlighet. Hvad skulle det angå de af välvilliga
byråkrater administrerade undersåtarne, huru
statsmedler användes. Märkligt nog, det sparades dock
ganska bra. En och annan potentat favoriserades med
donationer och räntefria lån. Men i allmänhet hus-
hållning och ordning. På hemlighetsmakeriet blef slut
från och med 1863. Sedan dess inkomsterna stigit med 6 000 000 åtminstone.tillagt i marginalen Bland de sista åtgärder från Langenskiölds
i så många hänseenden förtjenstfulla finansförvaltning
att låta publicera statsförslagen, hvilket sedan dess
egt rum. Men detta är dock icke en rätt fullständig
publicitet. Budgeten blott en förslagsberäkning. Det verkliga
resultatet borde ock publiceras. [...]oläslig/saknad text Det med-
delas visserligen L D.Lantdagen men i en form som alldeles otymplig
emedan statsräkenskapsväsendet föråldradt.

Förut berördt Kammar-exped.Kammarexpeditionens ärenden. Hit hör af-
slutningen af statsverkets böcker, efter skedd noggrann
granskning.

Men äfven annan granskning. § 27 L. O.struket § 50 R F.Regeringsformen
hade föreskrifvit: ”Statsverkets tillstånd uppvises åt
Riksens Ständers utskott, på det att de måge inhemta
att penningarne blifvit brukade till Rikets gagn
och bästa.” L. O.Lantdagsordningen § 27 ”Vid hvarje lagtima
|6| landtdag bör, antingen vid dess öppnande eller inom
14 dagar derefter, statsverkets tillstånd för Stän-
derna uppvisas, på det de må inhemta
huru kronans inkomster blivit till landets
gagn och bästa inhemtade.” – § 36 Särskild redovisning
för bevilln. medlensbevillningsmedlens
användande.tillagt

Huru dermed vidare förfaras, och hvad betydelse
detta uppvisande och det deraf föranledda yttrstruket utlå-
tandena kunna ega, skall framställas då vi
komma till Ständerna.

Denna del kan sammanfattas sålunda

K. Storf.Kejsaren Storfursten eger att om användandet af Statens
vanliga inkomsterstruket fastställa de utgifter till landets
gagn och bästa, som med statens vanliga inkomster
skola bestridas.

Den årliga staten, som upprättas, eftstruket af Senatens
Ekon. DepartEkonomiedepartement efter beredning af Finans exped.Finansexpeditionen och sedan
af Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten stadfästes, bör så inrättas att ut-
gifterna betäckas med de vanliga statsinkomsterna
och att alla statens embetsmän erhålla sina behöriga
inkomster.

I staten skall upptagas icke allenast en
summa till K Storf^nsKejsaren Storfurstens enskilda disposition,
utan ock en summa till extra utgifter, hvilken
bero på K-Storf.^nsKejsarens-Storfurstens godtfinnande och vid behof
på Hans befallning anordnas.

Denna stat öfverskrides ej med mindre K. Storf.Kejsaren Storfursten
finna landets tjenst och bästa sådant oundgängligen
fordra. – Utgifter till högst 8 000 marks belopp och till sam-
manräknadt mmark 40 000 under året, är S^ens Ekon. Depart.Senatens ekonomiedepartement
berättigadt utan hemställan besluta till.

Svensk text

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1879. 8de FöreläsnFöreläsningen 6 Febr.februari

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

8. luento 6. helmikuuta

Original (transkription)

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1879. 8de FöreläsnFöreläsningen 6 Febr.februari

Dokumentet i faksimil

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februari

V. T.Vårterminen 1879.
8^de FöreläsnFöreläsningen
6 Febr.februari