28.4.1876 Finanslära

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876
31^a Föreläsn.Föreläsningen
28 April.

Senast om de olika sätten att minska statsskulden. Detta
minskandet, icke just varit regeln. England, Danmark –
Preussen på sätt och vis. – Siffrorna tala. Nu statistik.

Derefter: Sådana bördor ha således lagts på kom-
mande generationer. Behöfs således stark tillväxt i national-
förmögnheten för att skatten skola stiga eller kunna ökas.
Svårt band på framtiden, der statsskulden så kolossal.
Vanskligt dock att beräkna huru det vore, om de
underlåtits. Politiska nödvändigheter i allmänhet varit
orsakerna. Man får betrakta denna skuldsättning i analogi
med detillagt stora industriella företag som till väsendtlig del bygtes
på krediten. Det gäller vårda dessa så, att skulden icke
trycker, men att det kapital den representera verkligen kännas
såsom en produktiv faktor med i företaget, bidragande
att öka vinsten. Kan en nation gentemot sin skuldbörda
uppvisa sjelfständig ställning,tillagt utveckladt statsskick, goda institutioner, lifaktighet i
näringen, så får väl skulderna finnas tolerabla. Annat
deremot om sssåsom i Turkiet insett verkligt framåtskridande gått hand
i hand med framtidens belastande g.genom skulder. –

Och eljest, så isynnerhet vid stark skuldsättnig godastruket klara
räkenskap och fast kontroll af nöden.

Angifvit ss.såsom sista hufvudafdelning: Statsräkenskapen
och kontrollen.

Så vigtig denna sida af finansförvaltningen än så, har dock
icke en allm.allmän finanslära sett härvid ingå på några detaljer.
Endast uppställa allmallmänna principer. I hvarje land kunna alldeles
olika reglem.regelement förefinnas rörande räkenskaper – och kontroll –
närmast, medan dock samma princip tillämpats.

A) Räkenskaper: redighet, öfverskådlighet, öfverensstämande
med sakens beskaffenhet, – och tillbörlig snabbhet i af-
slutningen.

Budgetens uppställning och räkenskapens system betingar
hvarandra ömsesides. I detta hänseende de flesta stater
kommit till hög grad af klarhet och reda. Så icke Finland.
Redogör för statsutskottets anmärkning. Nu en komité
arbetat. – Granska vårt statsförslag: 1) Inga behållningar
fr.från föreg.föregående år observerade. Derför att afslutningen till yttersta
lämpas. Genomgå inkomstkälla. Utgifter åter bero på
icke blott finansiella orsaker. DföreDärför kunna de icke mycket
|2| förändra. Likväl ränta annuitetertillagt på statsskulden annorlunda
observeras, – en del saknas i statsförslag.

Ordinarie och extra ordinarie budget icke sakstridigt.
Men ej sådan splittring som hos oss. Grunden för väl inrättadt affärshus.tillagt i marginalen

Kontrollen i olika länder olika ordnad.
Cours des comptes, i sista instans fastställande.struket Bestämda regler.tillagt i marginalen

Principen skilja debitering och uppbörd – kassör och
bokföring. – Verifikation.tillagt Granskning af allt. Isynnerhet skilja den som
utanordnar från den som betalar.

Approximativa öfversteg och slutligt bokslut.
Publikation af resultaten, icke blott af budgeten.

Cour des comptes, administrativ domstol, – Ober-
Rechnungskammer, Preussen – kammarrätt och
statskontor. Comptroller general England.

Slutord:

|3|

Statsskulderna

Storbritannien 775 miljmiljoner Pound (19½ miljard FmkFinska mark) Statsinkomster 75 milj.miljoner £ = 1 875 miljmiljoner.
årlig kostnad 27,2 miljmiljoner £ (680 miljmiljoner FmkFinska mark) alltså skulden mer än 10 ggr årsinkomst, – kostnaden 36 % af budgeten.

Frankrike – 23 403 miljmiljoner francs = Ink.Inkomst 2 575 miljmiljoner, skulden årligen 8½ gång detta.
årligen 1 150 miljmiljoner = Dess kostnad 40 % af budgeten.

Italien – 9 883 miljmiljoner lires = 8 ggrgånger ink.inkomst 1 294
årskostnad omk.omkring 659 milj = 50 % deraf

Österrike – 2 947 miljmiljoner florfloriner (= 7½ miljard FmkFinska mark) = nära 8 ggrgånger ink.inkomst 378 miljmiljoner.
årskostnad 119 miljmiljoner fl.floriner = 30 %

Belgien – 1 127 miljmiljoner francs = nära 5 ggrgånger årsinkomst af 229 miljmiljoner.
kostnad 46 – – = 20 % deraf.

Nederländerna 936 miljmiljoner flor.floriner (2 miljarder FmkFinska mark) = nära 10 ggrgånger årsbudget af 98 miljmiljoner.
kostnad 27 miljmiljoner – (60 – = 28 %

Ryssland 2 445 miljmiljoner rubel (9 800 miljmiljoner FmkFinska mark al pari) = nära 5struket4½tillagt ggr inkomst af 559 miljmiljoner.
årliga 106 miljmiljoner rubel = nära 20 %

Sverige 130 miljmiljoner kronor (190 miljmiljoner FmkFinska mark) = 1¾ ggrgånger årsinkomsten 75 miljmiljoner kronor.
årliga 7 900 000 = 10½ %

Norrge – 9 600 000 specie (54 miljmiljoner FmkFinska mark) = 1⅓ gång årsinkomsten 7 100 000
årliga 793 000 – (4 miljmiljoner 300 000 ) = 11 % deraf

Finland – 65 milj.miljoner = 2⅓ ggrgånger årsink.årsinkomst 28 miljmiljoner.
årliga 3 600 000 ungefär = 13 %

Preussen – 1 014 miljmiljoner RmkReichsmark (= 1 270 m.miljoner FmkFinska mark) = 1½ gång årsink.årsinkomst 694 miljmiljoner.
årliga 54 – – = nära 8 % deraf.

Turkiet nära 5 miljarder, på något öfver 500 miljmiljoner inkomster, deraf nära ⅔ åtgå till skulder.tillagt i marginalen

Hvad representera statsskulden i utveckling.

|4|

Öfversigt af Finlands finanser 1866–1880.

1) Inledning

1)struketBlick på 1863–64 års landtdag.

Throntalets finansiela moment.

Det skulle således åter bli en konstitutionel
statshushållning, med ständerne. Bl. a. brår
ingressen till stämpelpropositionen, – brännvin etc.

Anslagspropositionen – ständernas svar,
de storartade kalkylerna.

Personela utskylden m. m. Räntepersedel fås.

2) De nya skattelagarna 1865 – Följande d^odito
af 1873, 75, 78 etc. Hurudana resultat? Sjöfartsbevillningen – konflikter om stämpelvilkorenflyttad text

3) Statsinkomsterne 1866–80.

Vi vilja icke häri följa de äldre budgeternas
uppställning, utan ett rationelt system, sådant
statsutskottet vid 1877 års landtdag, hvilket ock
numera för det mesta tillämpadt i stats-
förslagen.

Analys huru inkomsten efterhand stigit eller
vexlat. – Generel tablå.

Här medborgarenas skattebörda stigit? Obs.Observera kom-
munerna.

4) Statsutgifterna 1866–80, efter hufvud-
titlarna med beaktande af variationer.

Framhålla procenttalet stegring.

Huruledes uppbördskostnader icke kunna sär-
skildt beräknas för alla slag af utgifter.

5) Statsskulden, jernvägen – donationerna.struket Statskrediten och andamålen för dess användning.tillagt

6) Statsverkets behållningar och fonder

|5|

I. Landtdagen 1863–64.

I det minnesvärda throntal, hvar-
med H. M.Hans Majestät Kejsar Alexander II öppnadestruket
den 18 september 1863 öppnade den länge
efterlängtade landtdagen yttrade högst-
densamme, bland annat, följande ord
beträffande landets finansväsende:

”Af de redogörelser rörande landets
drätsel, Jag vill låta åt Eder öfverlemna,
skolen I finna, att statsverkets inkomster
alltid varit tillräckliga för de löpande
statsutgifternas betäckande, samt att en
betydlig tillvext i de indirekta skatterna,
som förmånligt vittnar för landets sti-
gande välstånd, tillåtit allt större anslag
användas till främjande af dess andliga
och materiela intressen.

Endast till bestridande af krigskost-
naderna åren 1855 och 1856 samt till bekos-
tande af jernvägen emellan Helsingfors
och Tavastehus har Jag tillåtit Stor-
furstendömets styrelse att upptaga stats-
lån. Äfven rörande dessa skall en redo-
görelse Eder föreläggas, som utvisar att
ränta och amortissement för desamma
kunna af statsverkets närvarande till-
gångar bestridas. Min vilja är dock, att
framdeles intet statslån må utan Stor-
furstendömets ständers medverkan upp-
tagas, så framt icke plötsligt fiendtligt
anfall eller annan oförutsedd allmän
olycka skulle göra sådant oundgängligen
nödvändigt.

|6|

De nya anslag, Jag vid denna landtdag
af Eder begär, afse också endast nya
åtgärder för den allmänna bildningens
och välståndets höjande. Åt Eder öfver-
lemnar Jag att fritt afgöra öfver dessa
åtgärders lämplighet och omfång.

– – –Fasthållande de
konstitutionelt monarkiska grundsatser,
som uppbäras af Finska folkets öfverty-
gelser samt äro sammanvuxna med
landets lagar och institutioner, vill Jag
genom sagde förslag ytterligare utsträcka
den rätt till sjelfbeskattning, ständerna
nu grundlagsenligt ega.” – – –

Så lydde det hugnesamma ingångs-
språket till den bana af konstitutionel
statshushållning, som nu åter skulle
beträdas.