12.3.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
9. luento 12. maaliskuuta
Itse asiassa pääoma ei säily säilyttämällä vaan alituisesti tuotantoon sijoittamalla. Vuoden aikana syntyvää ylijäämää ei kiinnitetä mihinkään tiettyyn omistamisen kohteeseen, joka säilyy sellaisenaan jälkimaailmalle. Sellaisia tosin myös on. Niitä ovat julkiset rakennukset, kirkot, jotka uhmaavat aikaa. Kaikki tällaiset monumentaaliset rakennukset, – ne eivät myöskään ole pääomaa taloudellisessa merkityksessä, ne ovat ihmisen ihanteellisten intressien luomuksia. – Teollisuustoiminnasta syntynyt pääoma on myös säilytettävä sen piirissä. Myös taloutta on luotu ihmisen avustuksella: kanavia, rautateitä, – salaojitus jne. Ne ovat kuitenkin vain suhteellisen kestäviä, ja ne on aikanaan uusittava: vuosittaiset huollot estävät laskemasta, miten kauan ne kestävät. Teollisuusrakennukset. – Jopa luonto. Meidän metsämme uudistuvat. Jos ne jätettäisiin silleen, ne lahoaisivat tietyssä iässä, ja uutta kasvaisi tilalle. Peltoja, niittyjä – on jatkuvasti muokattava uudelleen. Suurin osa jonkin maan kaikesta vauraudesta on tähän mennessä saatu aikaan ihmisten työllä. – Tässä on myös selitys siihen, miksi maa tointuu niin nopeasti sodan jälkeen. Vis medicatrix naturae. Asia on näin: vihollisen tuhoama ja ryöväämä oli tarkoitettu joka tapauksessa käytettäväksi – kaikki kävi vain nopeammin ja pakotti sen vuoksi jonkin aikaa kestävään kieltäymykseen. Menetys on suuri, – mutta jos ihmiset ovat jäljellä, niin he kyllä palaavat pelloilleen ja työpajoihinsa ja ovat pian palauttaneet tasapainon tilanteeseen.
Valtion maksamien palkkojen ja verojen vaikutus pääomanmuodostukseen.tillagt i marginalen
Nyt katsaus Suomen tilanteeseen näiden kysymysten osalta. Pääoma, köyhä maa, sanomme me: Miten tähän pitäisi suhtautua? Pystyisimmekö lisääntyneen yritteliäisyyden johdosta nopeasti lisäämään teollisuustoimintaamme? Esim. suojatulleilla ja palkkioilla? Ei. Tietenkin syntyisi lisää pääomia kuin käytössä olevat. Osoita tämä. Mutta ei paljoa. – Miksemme unelmoi? Mutta voihan lainata, luotoista saadaan pääoma. Ei, se vain siirtää rahoja paikasta toiseen. Mutta entä jostain muusta maasta? Tästä ulkomaisista valtionlainoista ja tuloista puhuttaessa. Verotus vaikuttaa.
Osoita, että aina on joukko kapitalisteja, jotka eivät halua ottaa riskejä vaan sijoittavat ehdottoman varmasti, sen vuoksi valtion papereihin, parhaisiin sellaisiin. – Myöskään pankit eivät aina anna lainaa.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
9de FöreläsnFöreläsningen
12 Mars
I sjelfa verket är det icke genom bevarandet, men
genom ständig reproduktion som kapitalet bibe-
hålla sig. Öfverskottet, som för året uppstå, fixeras
icke i några vissa förmögenhets objekt, som blifva
qvar in specie till efterverlden. Det finns visserligen
äfven sådana. Offentliga bygnader, kkorkyrkor som trotsa tid.
Allt monumentalt är af detta slag, – det är heller
icke kapital i ekonomisk mening, det är skapade
af menniskans ideala intresse. – Äfvenstruket De harstruketsomtillagt tillkommit
gegenom industri, de måste ock dermed underhållassvårtytt.
Äfven ekonomin skapades af menskligtsvårtytt bistånd: kanal,
jernvägar, – dräneringar etcetcetera, dock endast relativt
varaktiga. I sinom tid omgöra: årliga remonter
hindra att beräkna huru länge de hålla. Industrins
bygnader. – Tillochsvårtytt med i naturen: våra skogar
reproducera sig. Stäng in dem, de skola vid
viss ålder förmultna och nya variesvårtytt i stället. Åker,
äng – måste ständigt ånyo bearbetas. Största
delen af all rikedom i ett land har för året frambragts
genom menskornas arbete. – Häraf ock förklaring
hvarför så hastigt repa sig efter krig. Vis medicatrix
naturae. Saken är: det som fienden förstört och
röfvat var ämnadt att förbrukas ändå – det gick
blott hastigare, och framtvangsvårtytt derför en tids extra
försakelse. Förlusten är stor, – men om menniskorna
finns qvar, så skola de återkomma till sina fält, sina
verkstäder inom kort ha återstält jemvigten.
Statslönens och
skatternas inverkan
på kapitalbildning.tillagt i marginalen
Nu en blick på förhållande i Finland, med hänsigt till dessa frågor.
Kapital, fattigt land säga vi: Huru härmed ej förhålla. Skulle vi kunna, tillföljd
af ökad företagsamhet hastigt höja vår industri? t. ex. genom skyddstullar och premier? Nej.
Visserligen mer kapital, än som i användning. Visa detta. Men icke mycket. – Hvarför drömma vi icke?
Men man kan ju låna, krediter ge kapital. Nej den blott omflytta. Men från annat land?
Här om utländsk statslån och inkomster. Beskattningen
inverkar.
Visa huru städse
en mängd kapitalister
som icke vilja riskera
utan placera absolut
säkert, derför stats-
papper, de bästa
sådana. – Äfven
banken ej alltid i
utlåning.tillagt
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
9de FöreläsnFöreläsningen
12 Mars
I sjelfa verket är det icke genom bevarandet, men genom ständig reproduktion som kapitalet bibehålla sig. Öfverskottet, som för året uppstå, fixeras icke i några vissa förmögenhets objekt, som blifva qvar in specie
lat. i sin aktuella form till efterverlden. Det finns visserligen äfven sådana. Offentliga bygnader, kkorkyrkor som trotsa tid. Allt monumentalt är af detta slag, – det är heller icke kapital i ekonomisk mening, det är skapade af menniskans ideala intresse. – De som tillkommit gegenom industri, de måste ock dermed underhållassvårtytt. Äfven ekonomin skapades af menskligtsvårtytt bistånd: kanal, jernvägar, – dräneringar etcetcetera, dock endast relativt varaktiga. I sinom tid omgöra: årliga remonter hindra att beräkna huru länge de hålla. Industrins bygnader. – Tillochsvårtytt med i naturen: våra skogar reproducera sig. Stäng in dem, de skola vid viss ålder förmultna och nya variesvårtytt i stället. Åker, äng – måste ständigt ånyo bearbetas. Största delen af all rikedom i ett land har för året frambragts genom menskornas arbete. – Häraf ock förklaring hvarför så hastigt repa sig efter krig. Vis medicatrix naturae
lat. Naturens helande kraft. Saken är: det som fienden förstört och röfvat var ämnadt att förbrukas ändå – det gick blott hastigare, och framtvangsvårtytt derför en tids extra försakelse. Förlusten är stor, – men om menniskorna finns qvar, så skola de återkomma till sina fält, sina verkstäder inom kort ha återstält jemvigten.
Statslönens och skatternas inverkan på kapitalbildning.tillagt i marginalen
Nu en blick på förhållande i Finland, med hänsigt till dessa frågor. Kapital, fattigt land säga vi: Huru härmed ej förhålla. Skulle vi kunna, tillföljd af ökad företagsamhet hastigt höja vår industri? t. ex. genom skyddstullar och premier? Nej. Visserligen mer kapital, än som i användning. Visa detta. Men icke mycket. – Hvarför drömma vi icke? Men man kan ju låna, krediter ge kapital. Nej den blott omflytta. Men från annat land? Här om utländsk statslån och inkomster. Beskattningen inverkar.
Visa huru städse en mängd kapitalister som icke vilja riskera utan placera absolut säkert, derför statspapper, de bästa sådana. – Äfven banken ej alltid i utlåning.