27.5.1876 LM–Selim Lemström
Finsk text
Kristiania 27. toukokuuta 1876.
Selim-veli!
Suomenlahden aallot pysyivät jäässä niin pitkään, että vasta tämän kuun 10. päivänä pääsin matkaan Hgistä ensimmäisellä höyrylaivalla (Constantin) M-Lefflerin kanssa. Muutaman iloisen Tukholmassa ja Upsalassa vietetyn päivän jälkeen saavuin tänne 18. päivä. Täällä kaikki, joiden kanssa olen ollut tekemisissä, ovat ottaneet minut ystävällisesti vastaan, sekä entiset että uudet tutut. Työ on hoitunut melko vauhdikkaasti. Olen myös jonkin verran kiirehtinyt sitä, jotta pääsisin mahdollisimman pian takaisin kotiin, jonne on ikävä. Saan täältä mukaani kasan kirjallisuutta, enimmäkseen joutumatta ostamaan sitä, joten voin jatkaa työtä kotona.
Sinulta ja sinusta olen kaivannut kunnon uutisia kotoa lähdettyäni. Olet varmaankin parhaillaan Lontoossa, joten kerron nyt, että lähden täältä 2. kesäkuuta ja luultavasti jo 6. päivä Tukholmasta kotiin. Vasta eilen minulle selvisi, että pääsen lähtemään sinä päivänä.
Haluaisin puhua sinulle ja jutella kanssasi monista asioista. Niitä on kuitenkin liikaa kirjeessä kerrottavaksi; niinpä lopetan tähän, kunnes taas tavataan. Käsikin väsyy täällä paljosta kirjoittamisesta; samoin silmät.
Elättelen vielä vähäisiä toiveita siitä, että tapaisin sinut Tukholmassa. Mutta ellei ennen niin ainakin Helsingissä tai Puotinkylässä.
Kotoa tulleet uutiset ovat yleensä olleet tyydyttäviä. Jennyn matkalle lähtöön liittyi silti surua ja huolta, sillä hänen vointinsa on entisestään huonontunut, joten Wasastjerna on määrännyt hänet pysymään etelässä ensi kesään asti.
Olin toivonut voivani käyttää tämän kesän tieteelliseen kirjoittamiseen. Turha toivo! Minut on kutsuttu komiteaan, joka laatii esityksen kultakantaan siirtymisestä. Se aloittaa työnsä heinäkuussa, ja työn on valmistuttava lokakuussa.
Manum de tabula! (Riittää jo!)
Kunpa saisin pian kuulla, että matkasi on mennyt hyvin!
Veljesi ja ystäväsi
Leo Mechelin
Original (transkription)
|1|
Christiania 27 Mai 1876.
Broder Selim!
Isen låg så länge på
Finska vikens böljor, att första
ångbåt från Hfors
Helsingfors afgick först
den 10 densdennes (Constantin) I sällskap
med M-Leffler begaf jag mig då
åstad. Efter några glada dagar i
Stockholm och Upsala anlände
jag hit den 18de. Här har jag blifvit
mycket vänligt emottagen af alla
med hvilka jag haft att skaffa, såväl
tidigare som nya bekanta. Arbetet
har gått någorlunda raskt undan.
Också har jag till en viss grad forcerat
detsamma, för att kunna hinna till
det saknade hemmet åter, så tidigt
|2|
som möjligt. Jag får härifrån
med mig en mängd litteratur,
till en stor del utan att behöfva
köpa den, och kan således fortsätta
arbetet hemma.
Från och om dig har jag saknat alla
underrättelser sedan afresan hemifrån.
Förmodande att du f. n.för närvarande är i London
går jag nu att meddela, det jag afreser
härifrån den 2 Juni och sannolikt
redan d. 6te från Stockholm hem.
Det är först igår jag fick klart för
mig, att jag kan afresa nämnda dag.
Mycket, mycket vore att omtala
och afhandla för och med dig. Men
det är för mycket att kunna ske
genom bref; hvarföre jag lemnar
det derhän, tills vi åter råkas.
Min hand är ock trött af det myckna
skrifvandet här; likaså ögonen.
Jag hyser ännu en svag för-
hoppning att sammanträffa med
dig i Stockholm. Men om ej förr,
så i HforsHelsingfors eller på Botby.
Underrättelserna från hemmet
ha i allmänhet varit tillfredsställande.
Dock var Jennys afresa förenad
med sorg och oro, enär hennes till-
stånd alltmera förvärrats, så att
Wasastjerna ålagt henne dröja i sö-
dern ändå till nästa sommar.
Jag hade hoppats att få egna denna
sommar åt vetenskapligt skrifvande.
Fåfängt! Jag är inkallad i komitén
för uppgörande af förslag till guld-
myntfots införande. Den skall bör-
ja sina arbeten med Juli månad
och ha dem färdiga i Oktober.
Manum de tabula!
Måtte jag snart få höra att det
gått dig väl under din färd!
Din broder och vän
Leo Mechelin
Christiania 27 Mai 1876.
Broder Selim!
Isen låg så länge på Finska vikens böljor, att första ångbåt från Hfors Helsingfors afgick först den 10 densdennes (Constantin) I sällskap med M-Leffler begaf jag mig då åstad. Efter några glada dagar i Stockholm och Upsala anlände jag hit den 18de. Här har jag blifvit mycket vänligt emottagen af alla med hvilka jag haft att skaffa, såväl tidigare som nya bekanta. Arbetet har gått någorlunda raskt undan. Också har jag till en viss grad forcerat detsamma, för att kunna hinna till det saknade hemmet åter, så tidigt|2| som möjligt. Jag får härifrån med mig en mängd litteratur, till en stor del utan att behöfva köpa den, och kan således fortsätta arbetet hemma.
Från och om dig har jag saknat alla underrättelser sedan afresan hemifrån. Förmodande att du f. n.för närvarande är i London går jag nu att meddela, det jag afreser härifrån den 2 Juni och sannolikt redan d. 6te från Stockholm hem. Det är först igår jag fick klart för mig, att jag kan afresa nämnda dag.
Mycket, mycket vore att omtala och afhandla för och med dig. Men det är för mycket att kunna ske genom bref; hvarföre jag lemnar det derhän, tills vi åter råkas. Min hand är ock trött af det myckna skrifvandet här; likaså ögonen.
|3|Jag hyser ännu en svag förhoppning att sammanträffa med dig i Stockholm. Men om ej förr, så i HforsHelsingfors eller på Botby.
Underrättelserna från hemmet ha i allmänhet varit tillfredsställande. Dock var Jennys afresa förenad med sorg och oro, enär hennes tillstånd alltmera förvärrats, så att Wasastjerna ålagt henne dröja i södern ändå till nästa sommar.
Jag hade hoppats att få egna denna sommar åt vetenskapligt skrifvande. Fåfängt! Jag är inkallad i komitén för uppgörande af förslag till guldmyntfots införande. Den skall börja sina arbeten med Juli månad och ha dem färdiga i Oktober.
Manum de tabula!
lat. Ta handen från tavlan!
Måtte jag snart få höra att det gått dig väl under din färd!
Din broder och vän
Leo Mechelin