24.9.1875 Förvaltningsrätt

Svensk text

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875.
2a Föreläsn.Föreläsningen
24 Septseptember 75.

Senast: att borde söka uppdraga gränsen mellan statsrätten och förv. rättenförvaltningsrätten. – Äfven den förra sysselsätter sig med embetsverkens organisation, näml.nämligen styrelseverkens, de högsta myndigheternas som biträda Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten i regeringen. – Ss.Såsom formella förv. rättensförvaltningsrättens föremål angaf jag: de förvalt.förvaltande myndigheternas organisation. Är det då skilnad mellan styrelseverk och förv. myndighetförvaltningsmyndighet, – mellan regering och förvaltning?

I sjelfva verket skilnaden icke så bestämd. Man hör näml.nämligen ordet förvaltning ofta begagnas i den vidsträckta meningen att omfatta äfven högsta maktens åtgärder i de vigtigaste frågor. Deremot hindrar språkbruket kalla regeringsåtgård en lägre förv. myndighetsförvaltningsmyndighets tillgörande. Man säga icke: d. ä.det är en reger. åtgärdregeringsåtgärd, om t. ex. en tullkammare, enl.enligt förf.författnings föreskrifter anställer auktion å konfisk.konfiskerat gods, – man kallar det blott förv. åtgförvaltningsåtgärd. Men månne H HHerrarna skulle, om det ålåg urvälja lämpligaste ordet, kalla blott förv. åtgförvaltningsåtgärd ifall styrelsen vidtar en reform i hela tullsystemet? Nej, ni skulle säga: det var en vigtig regerings- eller styrelseåtgärd. – Vidare exempel: beslut om jernvägsbyggnad, – direktion för dess utförande; – skolreform – och dess genomförande, d. ädet är öfverstyrelsens verksamhet i och för reformens förverkligande. Förv. åtgärdFörvaltningsåtgärd om Senaten befaller vdbvederbörande guvernör låta ombesörja inqvartering för rysk militär –. Reger.Regerings eller politisk åtgärd om Senaten skyddar landets rätt genom protestsvårtytt mot inblandning af rysk myndighet. – Således om ock man här talar om vår statsförvaltning sssåsom allm.allmän, hela reger. verkshetenregeringsverksamheten, visar det sig vid närmare pröfning dock emot språkbruket. Men detta, språkbruket, nu ss.såsom ofta en vägledning för begreppens fixerande. Alltså, med reger. eller styrelse verkshetenregerings- eller styrelseverksamheten vore att förstås befordrandet af statens väl genom nya omf.omfattande åtgärder och förordnanden, fastställandet af de ledande och bestämmande principerna för förvaltningen, tillsynen att dennas alla organer fullgöra sin pligt, värnandet af statens i dess helhet rätt och intressen gentemot möjligt intrång utifrån eller inifrån.

|2|

Förvaltning i trängre mening blir då verksamheten att inom gränserna af de af högsta makten gifna bestämningar arbeta på statsändåmalens förverkligande.

Statsman – embetsman. – Äfven i praktiskt hänseende icke ovigtigt att fatta denna skilnad.

Emellertid är den icke i lag noga utstakad, och kan icke heller vara det, helst de högsta myndigheterna i staten ha att skaffa både med reger. och förv. åtgregerings- och förvaltningsåtgärder. Sistnämnda omständighet föranleder tillika att vissa institutioner måste behandl.behandlas både af statsrätten och den form. förv. rättenformella förvaltningsrätten. Särskildt detta fallet med Senaten. Men medan i statsrätten blott framställa allm.allmänna organ af de s. k. styrelsverken och sättet hvarpå de biträda regenten sjelf i regerings handhafvande, – bör förv. rättenförvaltningsrätten ingå i alla detaljer af organisationen och särskildt redogöra för deras uppgift ss.såsom sjelfst.självständiga förv. myndigheterförvaltningsmyndigheter, jemte det [...]oläslig/saknad text lägre förv. mynd.förvaltningsmyndigheter, som i statsrätten ej alls omnämdes nu här tillkommer.

Rättskällor: de delas af grundl.grundlagar som förordna om embetsverk och embetsmännens ställning – samt alla lagar, förordingar, reglem.reglementen och instruktioner i detta ämne.

Hvem är berättigad att lagstifta på detta gebit? Påminner härom från statsrätten: lagstift. maktenlagstiftningsmakten delad, – hvad regenten ensam får förordna om. L. O.Lantdagsordningen uttrycka landets allm. hushålln.allmänna hushållning och allm.allmänna inrättningar.

Uppläs R. F.Regeringsformen § 2, 5 (tillagt av utgivarenRegenten ss.såsom statens chef i spetsen för både styrelse och förvaltning. All myndighet delegerad fr.från honom.)tillagt av utgivaren och 13. – Riksråd och Collegium. Huru det var 1809. Skapades nya styrelseverk. Främst Senatens förf.författning 1809 – Statssekretariat 1811, GenralguvGeneralguvernör, prokur.prokurator 1812.

Regenten närmast står min. statssekretministerstatssekreteraren. – Rehbinder redan 1809 till hjelp för föredragnföredragning af finska ärenden. Sedan 6 Nov.november 1811 instruktion för den i St PburgSankt Petersburg i afseende å Finska ärendena tillförordnade komitén.

|3|

Komité för att granska och bereda, har jusvårtytt högsta maktens afgörande, men icke afgöra sjelf. Obestämdt antal, dock minst 3. Dessutom förordnades en statssekreterare, med säte i Komitén. Alla finnar.

Detaljerna öfvergås emeden sedermera blef annorlunda. Manifestet, af 17 Mars 1826 angdeangående komiténs för Finska ärenden i PburgSankt Petersburg upplösning samt inrättandet af ett statssekretariat för Stor furstendömet Finland. – Sedan organis.organisationen efter föreningen slutförd förklarades närmare beredning i PburgSankt Petersburg icke mer vara af nöden. – Tillika instruktion för statssekretariatet, ännu gällande. 1834 minister-statssekreterare.tillagt i marginalen

Tillsättning. Min. stats.Ministerstatssekreteraren utnämnas omedelbart af K. Storf.Kejsaren Storfursten. – Skall vistas der han residerar. Förestå kansliet för finska ärenden. – Honom till biträde en adjoint, under hvars närmare inseende kansliet. Vid förfall för M. Sts.Ministerstatssekreteraren är det han.

Men förrän redogör för dess innehåll erinera om Nåd. Manif.Nådiga Manifestet 8 April 1857 hvarigenom en komité åter tillsattes. Ingr.Ingressen att regenten funnit nödigt i närheten af thronen egen utom min. stats.ministerstatssekreteraren äfven andra med landets lagar och fhållandenförhållanden bekanta män. Min. st. s.Ministerstatssekreteraren ordf.ordförande –, adj.adjointen sjelfskrifven ledamot, 2 utnämnes på förslag af Gguv.Generalguvernören och Senaten, 1 utn.utnämns af kejs.kejsaren omedelbart.

Xtillagt i marginalen Ärendenas beredning. Komitén granska alla de mål och ärenden som på Kejs.Kejsarens befallnbefallning af M Sts.Ministerstatssekreteraren till komiténs pröfn.prövning öfverlemnas. Således icke alla ärenden utan blott de hvarom befalles. – För öfrigt beredes ärendena i kansliet.

Kansliet, 2 afdeln.avdelningar den 1a för skriftvexlskriftväxling å ryska den 2a för svenska. För hvardera afdeln.avdelningen 1 första, 1 andra och numera 1 biträdbiträdande exped. sekretexpeditionssekreterare, och 2 kanslkanslister. Gemensamt en Registrator och en Arkivarie. – Tillsyn öfver kansliet äldst af 1a exped sekretexpeditionssekreteraren, när Adjointen har förfall. 1 och 2a exp. sekretexpeditionssekreteraren, utnämnes af kejs.kejsarenM stsnsMinisterstatssekreterarens framställning. Öfriga af denna.

|4|

Hvilka ärenden? Till Stats. sekretStatssekretariatet inkomma alla de mål och ärenden, hörande till Finl.Finlands AllmAllmänna civila styrelse, hvilka enl.enligt grundl.grundlagar och förf.författningar bero på högsta maktens afgörande, d. ädet är hvilka H MtHans Majestät förbehållit sig, eller icke till Senatens kompetens öfverlemnat. M sts.Ministerstatssekreteraren uppbryter alla från Senaten och G gnGeneralguvernören ink.inkomna bref derest ej står ”att af H. K MHans Kejserliga Majestät högst egenhändigt emottagas”. Alla måste införas i Diarium innan de föredragas.

Se nu X.

M. sts.Ministerstatssekreteraren berättigad genom Gen. G.Generalguvernören infordra vidare upplysning och utredning innan föredrföredragning. – Om ärende inkommit hvaröfver Senaten icke yttrat sig, bör detta ske om M. sts.Ministerstatssekreteraren anser nödigt.

Öfver G. gnGeneralguvernören och Senatens hemställan upprättas i kansliet en note på ryska, enl.enligt formulär, kort men trovärdigt, på M. stsnsMinisterstatssekreterarens ansvar upptagande målets beskaffenhet och yttrandet med motiven. Är målet synnerligen vigtigt, fullständig öfversättning både af Senatens och Gen gnsGeneralguvernörens. Original handlingar alltid tillhanda vid förederagningen.

Kejs.Kejsaren tecknar egenhändigt på noten om han gillat Senatens eller G gnsGeneralguvernörens mening. Om ändras skall M. stsMinisterstatssekreteraren till nästa föredragning upprätta en, jemväl efter formulär förs. listaförslagslista: De sålunda vidtagna besluten och förordnanden.

Beslutens utfärdande. I allm.allmänhet gegenom bref från M. sts.Ministerstatssekreteraren till G genGeneralguvernören, på ryska och svenska, det senare att sändas till Senaten. KontrasignKontrasignering af vdbdevederbörande exp. sekretexpeditionssekreterare.

Derfrån undantagna:

  • 1o) Hvarje års allm.allmänna statsförslag äfven de Kejs.Kejsaren förbehållna reglementariska stadganden. Stadfästes genom kejskejsarens egen påskrift och kontras.kontrasigneras af stats. sekret.statssekreteraren – som sända dem i bref till G g.Generalguvernören etcetcetera.
  • 2o) AllmAllmänna Förff.Författningar som skola till Allm.Allmänt hörande och efterrättelse befordras, dodito.
  • 3o) DoDito alla Grefve, Friherre och Adelsbref och diplomer, utnämning till särskilda förtroende befattning, Fullmakter och|5| afskedebref och värdighet frfrån 6te kl.klassen uppåt.
  • 4o) Lägre utnämningar fr.från 7de nedåt, genom reskript till Gen gnGeneralguvernören, egenh.egenhändig undert.underteckning af Kej.Kejsaren och kontrasignering af Min. stssekrMinisterstatssekreteraren.
  • 5o) Likaså, när anslag öfvest.överstigande 10 000 rubel beviljas eller pensioner å ordinarie eller extra stat.
  • 6o) Likaså i andra mål som anses vara af den vigt, att icke blott M St. SsMinisterstatssekreterarens bref.

I 4, 5, 6, skall svensk öfvers.översättning medfölja. Ansvar. M st. s.Ministerstatssekreteraren ansvarar för expeditionens enlighetsvårtytt med KnsKejsarens beslut. Första exped sekr.expeditionssekreteraren för 2a afdeln.avdelningen för riktighet af öfvers.översättning till svenskan.

Noterna förvaras i arkivet, och styrkta afskrifter deraf bilägges akter i målet.

Af alla utgående exped.expeditioner skall under 1a exp skrexpeditionssekreterarens ansvar, afskrifter qvarstanna särskildt i arkivet – och kansliet.

M. st. s.Ministerstatssekreterarens vidare åliggande:

I afseende å alla i Rysslund vidtagna eller vidtagande allm.allmänna åtgärder och författnförfattningar, som jemväl kunna röra StorfStorfurstendömet Finland skriftvexlar M st sMinisterstatssekreteraren med de i Riket varande Ministerier och auktoriteter.

Han förvaltar ock med särskild redovisning till Kejs St.Kejsaren Storfurstens disposition ställda finska statsmedel.

Alla åligger obrottslig tystnad.

Ministerier i andra länder. HförHärför börsvårtytt olika. Jfr.Jämför med Norge.

Finsk text

Hallinto-oikeus

Syyslukukausi 1875

2. luento 24. syyskuuta

Viimeksi: Pitäisi yrittää vetää raja valtio-oikeuden ja hallinto-oikeuden välille. – Myös edellinen työskentelee virkakoneiston organisaation parissa, nimittäin hallituslaitosten, korkeimpien viranomaisten, jotka auttavat Keisari suuriruhtinasta hallitsemisessa. Muodollisen hallinto-oikeuden kohteeksi annoin: hallintoviranomaisten organisaation. Onko silloin eroa hallituslaitoksen ja hallintoviranomaisten välillä, – hallituksen ja hallinnon välillä?

Itse asiassa ero ei ole näin täsmällinen. Kuulee nimittäin termiä hallinto käytettävän usein siinä laajassa merkityksessä, että se käsittää myös ylimmän vallan toimenpiteet kaikkein tärkeimmissä kysymyksissä. Sitä vastoin kielenkäyttö estää nimittämästä hallituksen toimenpidettä alemman hallintoviranomaisen tekemisiksi. Ei sanota: se on hallituksen toimenpide, jos esim. jokin tullikamari järjestää hallinto-ohjeiden mukaan takavarikoitujen tavaroiden huutokaupan – sitä kutsutaan vain hallintotoimenpiteeksi. Mutta mahtaisitteko te, hyvät herrat, jos teidän pitäisi valita sopivin sana, kutsua pelkäksi hallintotoimenpiteeksi, mikäli hallitus suorittaa koko tullijärjestelmän uudistuksen? Ei, te sanoisitte: se oli tärkeä hallitsijan tai hallituksen toimenpide. – Lisäesimerkki: päätös rautatien rakentamisesta, johtokunta sen toteuttamiseen; – koulu-uudistus – ja sen toimeenpano eli ylihallituksen toiminta uudistuksen toteuttamisen yhteydessä ja sen hyväksi. Hallinnollinen toimenpide on, jos Senaatti käskee asianomaisen maaherran määrätä tehtäväksi venäläisten sotilaiden majoittamisen –. Hallituksen tai poliittinen toimenpide taas on, jos Senaatti suojelee maan oikeutta protestoimalla sitä vastaan, että Venäjän viranomaiset sekaantuvat johonkin asiaan. – Jos siis täällä puhutaankin meidän valtionhallinnostamme yleensä, koko hallituksen toiminnasta, se osoittautuu lähemmin tutkittaessa kielenkäytön vastaiseksi. Mutta tämä, siis kielenkäyttö, on nykyään usein ohjenuorana käsitteiden vakiintumiselle. Siis hallitsijan tai hallituksen toimintaa olisi tietenkin valtion hyvän edistäminen uusilla, laajoilla toimenpiteillä ja asetuksilla, hallinnon johtavien ja määräävien periaatteiden vahvistaminen, valvominen, että tämän kaikki elimet täyttävät velvollisuutensa, valtion oikeuden ja intressien vaaliminen kokonaisuudessaan mahdollista ulkoista tai sisäistä asioihin puuttumista vastaan.

Hallinnosta sanaan suppeammassa merkityksessä tulee silloin toimintaa työskentelemiseksi ylimmän vallan antamien määräysten mukaisesti valtion tavoitteiden toteuttamiseksi ylhäältä annettujen rajojen puitteissa.

Valtiomies – virkamies. – Käytännön syistäkin on tärkeää käsittää tämä ero.

Kuitenkaan se ei ole laissa tarkoin viitoitettu, eikä voi ollakaan, varsinkin kun korkeimmat valtion viranomaiset ovat tekemisissä sekä hallituksen että hallinnon tehtävien kanssa. Viimeksi mainittu asiaintila aiheuttaa samoin, että tiettyjä instituutioita on sekä valtio-oikeuden että muodollisen hallinto-oikeuden käsiteltävä. Tämä koskee erityisesti Senaattia. Mutta koska valtio-oikeudessa vain esitellään nk. hallituslaitoksen yleisiä elimiä ja tapaa, jolla ne avustavat itse hallitsijaa hallituksen käsittelyssä, – on hallinto-oikeuden mentävä syvälle kaikkiin organisaation yksityiskohtiin ja erityisesti selvitettävä niiden tehtävät itsenäisinä hallintoviranomaisina. Samoin sen on syvennyttävä [...]oläslig/saknad text alempiin hallintoviranomaisiin, joista valtio-oikeudessa ei edes mainita, mutta jotka nyt tulevat esiin näissä luennoissa.

Oikeuslähteet: Ne jakautuvat perustuslain mukaan, jossa on säädökset virastolaitoksesta ja virkamiesten asemasta – sekä kaikista tätä aihetta koskeviin laeista, asetuksista, ohjesäännöistä ja ohjeista.

Kuka on oikeutettu säätämään lakeja tällä lainsäädännön alueella? Muistutan tässä valtio-oikeudesta: lainsäädäntö, valta jaettu, – mistä hallitsija saa yksin antaa asetuksia. Valtiopäiväjärjestyksessä määräykset maan yleisestä taloudenhoidosta ja yleisistä laitoksista.

Lue ääneen valtiomuodon § 2, 5 (Hallitsija eli valtion päällikkö sekä hallituksen että hallinnon kärjessä. Kaikki viranomaiset hänen delegoimiaan) ja § 13. – Valtioneuvosto ja kollegio. Miten oli vuonna 1809. Uuden hallituslaitoksen luominen. Ensin Senaatin ohjesääntö 1809 – valtiosihteeristö 1811, kenraalikuvernööri, prokuraattori 1812.

Hallitsijaa lähinnä on ministerivaltiosihteeri. – Rehbinder oli jo 1809 auttamassa Suomen asioiden esittelyssä. 6. marraskuuta 1811 lähtien ohjeet Pietarissa Suomen asioita varten perustetulle komitealle.

Komitea perustettiin tarkastamaan ja valmistelemaan, sillähän on käsissään ylimmän vallan ratkaisujen laatiminen, mutta se ei ratkaise itse. Epätarkka lukumäärä, kuitenkin vähintään 3. Lisäksi määrättiin asetuksella valtiosihteeri, joka istuu komiteassa. Kaikki suomalaisia.

Yksityiskohdat jätetään väliin, koska tilanne sittemmin muuttui. Vuoden 1826 maaliskuun 17. päivän manifesti, joka koski Pietarin Suomen asioiden komitean lakkauttamista sekä valtiosihteeristön perustamista Suomen Suuriruhtinaskuntaa varten. – Kun yhdistymisen jälkeinen organisaatio oli saatu valmiiksi, ilmoitettiin, ettei lähempi valmistelu Pietarissa ollut enää tarpeen. – Samanlaiset ohjeet valtiosihteeristölle, edelleen voimassa. 1834 ministeri-valtiosihteeri.tillagt i marginalen

Lisäys. Keisari Suuriruhtinas nimittää suoraan ministerivaltiosihteerin. – Oleskelee siellä, missä Keisari kulloinkin on. Suomen asioiden kanslian esimies. – Hänellä apunaan apulainen, jonka vastuulla on kanslian lähempi valvonta. Jos ministerivaltiosihteeri on estynyt, apulainen toimii hänen sijaisenaan.

Mutta ennen kuin selvitän sisältöjä lähemmin, haluan muistuttaa 8. huhtikuuta 1857 päivätystä keisarillisesta manifestista, jolla komitea perustettiin uudelleen. Ingressissä hallitsija katsoo tarpeelliseksi, että kruunun lähellä on ministerivaltiosihteerin lisäksi muitakin miehiä, jotka ovat perehtyneitä maan lakeihin ja olosuhteisiin. Puheenjohtajana toimii ministerivaltiosihteeri, hänen apulaisensa on itsestään selvä jäsen, kaksi nimitetään kenraalikuvernöörin ja Senaatin ehdotuksesta, yhden Keisari nimittää suoraan.

Xtillagt i marginalen Asioiden valmistelu. Komitea tarkastaa kaikki aiheet ja asiat, jotka ministerivaltiosihteeri on keisarin käskystä jättänyt komitean tutkittaviksi. Eivät siten kaikki asiat, vaan vain ne, jotka käsketään. Muuten asiat valmistellaan kansliassa.

Kanslia, 2 osastoa, ensimmäinen kirjeenvaihtoon venäjäksi, toinen ruotsinkieliseen kirjeenvaihtoon. Kummallakin osastolla on 1 ensimmäinen, 1 toinen ja nykyään 1 avustava toimitussihteeri ja 2 kanslistia. Yhteisinä kirjaaja ja arkistonhoitaja. – Kansliaa valvoo vanhin ensimmäisen toimituskunnan sihteereistä, kun apulainen on estynyt. Ensimmäisen ja toisen toimituskunnan sihteerin nimittää keisari ministerivaltiosihteerin esityksestä. Muut nimittää ministerivaltiosihteeri itse.

Mitä asioita? Valtiosihteerille tulevat kaikki ne aiheet ja asiat, jotka kuuluvat Suomen siviilihallitukselle eli riippuvat perustuslain ja asetusten mukaan ylimmän vallan tekemästä ratkaisusta eli ne, jotka Hänen Majesteettinsa on pidättänyt itselleen, tai joita ei ole siirretty Senaatin toimivaltaan. Ministerivaltiosihteeri avaa kaikki Senaatilta ja kenraalikuvernööriltä tulleet kirjeet, ellei niiden päällä lue ”Hänen Keisarillisen Majesteettinsa omakätisesti vastaanotettavaksi”. Kaikki on merkittävä päiväkirjaan ennen kuin ne esitellään.

Katso nyt X.

Ministerivaltiosihteeri on oikeutettu vaatimaan kenraalikuvernöörin kautta lisäselvitystä ja perustelua ennen kuin asia esitellään keisarille. – Jos käsiteltäväksi tulee sellainen asia, josta Senaatti ei ole antanut lausuntoa, on tämä tehtävä, jos ministerivaltiosihteeri pitää sitä tarpeellisena.

Kenraalikuvernöörin ja Senaatin ehdotuksista laaditaan kansliassa lyhyt mutta uskottava muistio venäjäksi tietyn kaavan mukaan, ministerivaltiosihteerin vastuulla siihen merkitään asian laatu ja perustelulausunto. Jos aihe on erityisen tärkeä, vaaditaan täydellinen käännös sekä Senaatin että kenraalikuvernöörin tekstistä. Alkuperäiset asiakirjat ovat esittelyssä aina saatavilla.

Keisari allekirjoittaa muistion omakätisesti, jos hän on hyväksynyt Senaatin tai kenraalikuvernöörin esityksen tarkoituksen. Jos on tehtävä muutoksia, ministerivaltiosihteeri laatii seuraavaan keisarin esittelyyn uuden tekstin, kuitenkin kaavan edellyttämän luettelon mukaan: Siten tehdyt päätökset ja asetukset.

Päätöksen julkistaminen. Yleensä laaditaan kirje ministerivaltiosihteeriltä kenraalikuvernöörille venäjäksi ja ruotsiksi, jälkimmäinen lähetettäväksi Senaatille. Allekirjoituksen vahvistuskuittauksen suorittaa asianomaisen toimituskunnan sihteeri.

Poikkeukset tästä:

  • 1) Joka vuoden yleinen tulo- ja menoarvio sekä keisarin itselleen pidättämät, määräysten mukaiset säädökset. Vahvistetaan keisarin omakätisellä allekirjoituksella, jonka valtiosihteeri allekirjoituksellaan vahvistaa, ja joka lähettää ne kirjeessä kenraalikuvernöörille jne.
  • 2) Yleiset säädökset, jotka ovat menossa yleisesti kuultaviksi ja joiden noudattamista vaaditaan, lähetys kuten edellä.
  • 3) Samoin: Kreivien, vapaaherrojen, aateliskirjojen ja diplomien, nimitykset erityisiin luottamustehtäviin, valtakirjat ja irtisanomiskirjeet kuten edellä, samoin kuin arvonimien myöntäminen 6. luokasta ylöspäin.
  • 4) Alemmat nimitykset 7. luokasta alaspäin, käskykirjeellä kenraalikuvernöörille, keisarin allekirjoittama ja ministerivaltiosihteerin allekirjoituksellaan vahvistama.
  • 5) Samoin kun myönnetään yli 10 000 ruplan avustuksia tai eläkkeitä valtion vakinaisessa palveluksessa tai ylimääräisinä olleille henkilöille.
  • 6) Samoin muissa asioissa, joiden katsotaan olevan niin tärkeitä, ettei pelkkä ministerivaltiosihteerin kirje riitä.

Ruotsinkielinen käännös liitetään mukaan kohdissa 4, 5 ja 6. Vastuu. Ministerivaltiosihteeri vastaa siitä, että toimituskunnan teksti on keisarin päätöksen mukainen. 2. osaston ensimmäinen toimitussihteeri vastaa ruotsiksi tehdyn käännöksen oikeellisuudesta.

Muistioita säilytetään arkistossa, ja niistä oikeaksi todistetut kopiot liitetään asiaa koskeviin kansioihin.

Kaikesta lähtevästä materiaalista vastaa ensimmäinen toimitussihteeri, kopiot jäävät erillisinä arkistoon – ja kansliaan.

Ministerivaltiosihteerin muita tehtäviä:

Kaikista Venäjällä suoritetuista tai suoritettavista yleisistä toimenpiteistä ja laadittavista laeista, jotka voivat samalla koskea myös Suomen Suuriruhtinaskuntaa, on ministerivaltiosihteerin käytävä kirjeenvaihtoa valtakunnan ministerien ja auktoriteettien kanssa.

Ministerivaltiosihteeri hallinnoi myös keisari suuriruhtinaan käyttöön asetettuja Suomen valtion varoja ja antaa niistä erityisselvityksen.

Kaikkea tätä koskee ehdoton vaitiolovelvollisuus.

Muiden maiden ministeriöitä. Tähän kuuluu erilaisia. Vrt. Norjaan.

Original (transkription)

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875.
2a Föreläsn.Föreläsningen
24 Septseptember 75.

Senast: att borde söka uppdraga gränsen
mellan statsrätten och förv. rättenförvaltningsrätten. – Äfven den förra
sysselsätter sig med embetsverkens organisation, näml.nämligen
styrelseverkens, de högsta myndigheternas som biträda
Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten i regeringen. – Ss.Såsom formella förv. rättensförvaltningsrättens föremål
angaf jag: de förvalt.förvaltande myndigheternas organisation. Är
det då skilnad mellan styrelseverk och förv. myndighetförvaltningsmyndighet, –
mellan regering och förvaltning?

I sjelfva verket skilnaden icke så bestämd. Man hör
näml.nämligen ordet förvaltning ofta begagnas i den vidsträckta
meningen att omfatta äfven högsta maktens åtgärder i de
vigtigaste frågor. Deremot hindrar språkbruket kalla
regeringsåtgård en lägre förv. myndighetsförvaltningsmyndighets tillgörande. Man säga
icke: d. ä.det är en reger. åtgärdregeringsåtgärd, om t. ex. en tullkammare, enl.enligt förf.författnings före-
skrifter anställer auktion å konfisk.konfiskerat gods, – man kallar det
blott förv. åtgförvaltningsåtgärd. Men månne H HHerrarna skulle, om det ålåg urvälja
lämpligaste ordet, kalla blott förv. åtgförvaltningsåtgärd ifall styrelsen vidtar en
reform i hela tullsystemet? Nej, ni skulle säga: det var en vigtig rege-
rings- eller styrelseåtgärd. – Vidare exempel: beslut om jern-
vägsbyggnad, – direktion för dess utförande; – skolreform – och
dess genomförande, d. ädet är öfverstyrelsens verksamhet i och för reformens
förverkligande. Förv. åtgärdFörvaltningsåtgärd om Senaten befaller vdbvederbörandetillagt guvernör i Wiborgstruket
låta ombesörja inqvartering
för rysk militär –. Reger.Regerings
eller politisk åtgärd om Se-
naten skyddar landets rätt
genom protestsvårtytt mot inblandning
af rysk myndighet.
tillagt – Således om ock man här talar om vår
statsförvaltning sssåsom allm.allmän, hela reger. verkshetenregeringsverksamheten, visar det sig vid
närmare pröfning dock emot språkbruket. Men detta, språk-
bruket, nu ss.såsom ofta en vägledning för begreppens fixerande.
Alltså, medtillagt reger. eller styrelse verkshetenregerings- eller styrelseverksamheten vore att förstås befordran-
det af [...]oläslig/saknad text statens väl genom nya omf.omfattande åtgärder
och förordnanden, fastställandet af de ledande och bestämmande
principerna för förvaltningen, tillsynen att dennas alla organer
fullgöra sin pligt, värnandet af statens i dess helhet rätt
och intressen gentemot möjligt intrång från andrastruket utifrån eller
inifrån.

|2|

Förvaltning i trängre mening blir då verksamheten att förstruket
att inom gränserna aftillagt de af högsta makten gifna bestämningar ar-
beta på statsändåmalens förverkligande.

Statsman – embetsman. – Äfven i praktiskt
hänseende icke ovigtigt att fatta denna skilnad.

Emellertid är den icke i lag noga utstakad, och kan
icke heller vara det, helst de högsta myndigheterna
i staten ha att skaffa både med reger. och förv. åtgregerings- och förvaltningsåtgärder.
Sistnämnda omständighet föranleder tillika att vissa
institutioner måste behandl.behandlas både af statsrätten och den
form. förv. rättenformella förvaltningsrätten. Särskildt detta fallet med Senaten. Men
medan i statsrätten blott framställa allm.allmänna organ af
de s. k. styrelsverken och sättet hvarpå de biträda regenten
sjelf i regerings handhafvande, – bör förv. rättenförvaltningsrätten ingå
i alla detaljer af organisationen och särskildt redogöra för
deras uppgift ss.såsom sjelfst.självständiga förv. myndigheterförvaltningsmyndigheter, jemte det
[...]oläslig/saknad text lägre förv. mynd.förvaltningsmyndigheter, som i statsrätten ej alls
omnämdes nu här tillkommer.

Rättskällor: de delas af grundl.grundlagar som förordna
om embetsverk och embetsmännens ställning – samt
alla lagar, och förffstruket förordingar, reglem.reglementen och instruk-
tioner i detta ämne.

Hvem är berättigad att lagstifta på detta gebit?
Påminner härom från statsrätten: lagstift. maktenlagstiftningsmakten
delad, – hvad regenten ensam får förordna om. L. O.Lantdagsordningen
uttrycka landets allm. hushålln.allmänna hushållning och allm.allmänna inrättningar.

Uppläs R. F.Regeringsformen § 2, 5 Regenten ss.såsom statens
chef i spetsen för både
styrelse och förvaltning.
All myndighet dele-
gerad fr.från honom.
tillagt och 13. – Riksråd och Collegium.
Huru det var 1809. Skapades nya styrelseverk. Främst
Senatens förf.författning 1809 – Statssekretariat 1811,tillagt GenralguvGeneralguvernör, Senatstruket prokur.prokurator 1812.

Vi skall främststruket

Regenten närmast står min. statssekretministerstatssekreteraren. – Rehbinder
redan 1809 till hjelp för föredragnföredragning af finska ärenden. Sedan 6 Nov.november
1811 instruktion för den i St PburgSankt Petersburg i afseende å
Finska ärendena tillförordnade komitén.

|3|

Komité för att granska och bereda, har jusvårtytt högsta maktens afgörande,tillagt men icke afgöra sjelf.
Obestämdt antal, dock minst 3. Dessutom förordnades
en statssekreterare, med säte i Komitén. Alla finnar.

Detaljerna öfvergås emeden sedermera blef annorlunda.
Manifestet, [...]oläslig/saknad text af 17 Mars 1826 angdeangående komi-
téns för Finska ärenden i PburgSankt Petersburg upplösning samt
inrättandet af ett statssekretariat för Stor fursten-
dömet Finland. – Sedan organis.organisationen efter föreningen slutförd
förklarades närmare beredning i PburgSankt Petersburg icke mer vara
af nöden. – Tillika instruktion för statssekretariatet,
ännu gällande. 1834 minister-stats-
sekreterare.
tillagt i marginalen

Tillsättning. Min. stats.Ministerstatssekreteraren utnämnas omedelbart af K. Storf.Kejsaren Storfursten. – Skall
vistas der han residerar. Förestå kansliet för finska ärendentillagt. – Honom till biträde
en adjoint, under hvars närmare inseende kansliet.
Vid förfall för M. Sts.Ministerstatssekreteraren är det han.
flyttad text

Men förrän redogör för dess innehåll
erinera om Nåd. Manif.Nådiga Manifestet 8 April 1857 hvarigenom
en komité åter tillsattes. Ingr.Ingressen att regenten funnit
nödigt i närheten af thronen egen utom min. stats.ministerstatssekreteraren äfven
andra med landets lagar och fhållandenförhållanden bekanta
män. Min. st. s.Ministerstatssekreteraren ordf.ordförande –, adj.adjointen sjelfskrifven ledamot, 2 ut-
statssekretstruketnämnes på förslag af Gguv.Generalguvernören och Senaten, 1 utn.utnämns
af kejs.kejsaren omedelbart.

Xtillagt i marginalen Ärendenas beredning. Komitén granska alla de mål
och ärenden som på Kejs.Kejsarens befallnbefallning af M Sts.Ministerstatssekreteraren till
komiténs pröfn.prövning öfverlemnas. Således icke alla ärenden
utan blott de hvarom befalles. – För öfrigt beredes
ärendena i kansliet.

Kansliet, 2 afdeln.avdelningar den 1a för skriftvexlskriftväxling å ryska den
2a för svenska. För hvardera afdeln.avdelningen 1 första, 1 andra
och numera 1 biträdbiträdande exped. sekretexpeditionssekreterare, och 2 kanslkanslister. fr.struket Gemensamt
en Registrator och en Arkivarie. – Tillsyn öfver kansliet
äldst af 1a exped sekretexpeditionssekreteraren, när Adjointen har förfall.
1 och 2a exp. sekretexpeditionssekreteraren, utnämnes af kejs.kejsarenM stsnsMinisterstatssekreterarens
framställning. Öfriga af denna.

|4|

Hvilka ärenden? Till Stats. sekretStatssekretariatet inkomma alla de
mål och ärenden, hörande till Finl.Finlands AllmAllmänna civila
styrelse, hvilka enl.enligt grundl.grundlagar och förf.författningar bero på högsta
maktens afgörande, d. ädet är hvilka H MtHans Majestät förbehållit sig, eller
icke till Senatens kompetens öfverlemnat. M sts.Ministerstatssekreteraren
uppbryter alla från Senaten och G gnGeneralguvernören ink.inkomna bref derest ej
står ”att af H. K MHans Kejserliga Majestät högst egenhändigt emottagas”.
Alla måste införas i Diarium innan de föredragas.tillagt

Se nu X.

M. sts.Ministerstatssekreteraren berättigad genom Gen. G.Generalguvernören infordra vidare
upplysning och utredning innan föredrföredragning. – Om ärende in-
kommit hvaröfver Senaten icke yttrat sig, bör detta ske
om M. sts.Ministerstatssekreteraren anser nödigt.

Öfver G. gnGeneralguvernören och Senatens hemställan upprättas i kansliet
en note på ryska, enl.enligt formulär, kort men tro-
värdigt, på M. stsnsMinisterstatssekreterarens ansvar upptagande målets beskaffenhet
och yttrandet med motiven. Ingenstruket Är målet synnerligen
vigtigt, fullständig öfversättning både af Senatens och Gen gnsGeneralguvernörens.
Original handlingar alltid tillhanda vid förederagningen.

Kejs.Kejsaren tecknar egenhändigt på noten om han gillat
Senatens eller G gnsGeneralguvernörens mening. Om ändras skall M. stsMinisterstatssekreteraren
till nästa föredragning upprätta en, jemväl efter formulär
förs. listaförslagslista: De sålunda vidtagna besluten och förordnanden.

Beslutens utfärdande. I allm.allmänhet gegenom bref från M. sts.Ministerstatssekreteraren till
G genGeneralguvernören, på ryska och svenska, det senare att sändas till
Senaten. KontrasignKontrasignering af vdbdevederbörande exp. sekretexpeditionssekreterare.

Derfrån undantagna:

  • 1o) Hvarje års allm.allmänna statsförslag äfven de Kejs.Kejsaren förbehållna
    reglementariska stadganden. Stadfästes genom kejskejsarens egen
    påskrift och kontras.kontrasigneras af stats. sekret.statssekreteraren – som sända dem
    i bref till G g.Generalguvernören etcetcetera.
  • 2o) AllmAllmänna Förff.Författningar som skola till Allm.Allmänt hörande och efterrättelse
    befordras, dodito.
  • 3o) DoDito alla Grefve, Friherre och Adelsbref och diplomer,
    utnämning till särskilda förtroende befattning, Fullmakter och
    |5| afskedebref och värdighet frfrån 6te kl.klassen uppåt.
  • 4o) Lägre utnämningar fr.från 7de nedåt, genom reskript
    till Gen gnGeneralguvernören, egenh.egenhändig undert.underteckning af Kej.Kejsaren och kontrasignering
    af Min. stssekrMinisterstatssekreteraren.
  • 5o) Likaså, när anslag öfvest.överstigande 10 000 rubel
    beviljas eller pensioner [...]oläslig/saknad text å ordinarie eller
    extra stat.
  • 6o) Likaså i andra mål som anses vara af den
    vigt, att icke blott M St. SsMinisterstatssekreterarens bref.

I 4, 5, 6, skall svensk öfvers.översättning medfölja.
Ansvar. M st. s.Ministerstatssekreteraren ansvarar för expeditionens
enlighetsvårtytt med KnsKejsarens beslut. Första exped sekr.expeditionssekreteraren för 2a
afdeln.avdelningen för riktighet af öfvers.översättning till svenskan.

Noterna förvaras i arkivet, och styrkta afskrifter
deraf bilägges akter i målet.

Af alla utgående exped.expeditioner skall under 1a exp skrexpeditionssekreterarens
ansvar, afskrifter qvarstanna särskildt i arkivet – och
kansliet.

M. st. s.Ministerstatssekreterarens vidare åliggande:

I afseende å alla i Rysslund vidtagna eller vid-
tagande allm.allmänna åtgärder och författnförfattningar, som jemväl
kunna röra StorfStorfurstendömet Finland skriftvexlar M st sMinisterstatssekreteraren
med de i Riket varande Ministerier och auktoriteter.

Han förvaltar ock med särskild redovisning
till Kejs St.Kejsaren Storfurstens disposition ställda finska statsmedel.

Alla åligger obrottslig tystnad.

Ministerier i andra länder. HförHärför börsvårtytt olika.
Jfr.Jämför med Norge.

Dokumentet i faksimil