8.2.1876 Finanslära

Svensk text

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
6te Föreläsn.Föreläsningen
8 Februari.

(Grundskatten forts.fortsätter)

När frågan uppställes om grundskatten en rationel art, bör naturl.naturligtvis främst erinra sig allmängilt.allmängiltiga principer för beskattningan. 1o) ”Enhvar i förhdeförhållande till sina tillgångar.” Med tillgångar här = behåller inkomst, – icke kapital, ty all skatt betalas, ss.såsom förut visat, af inkomsten. – Redan förut, att grundskatten, äfven om vore fullt proportion till lägenheternas reveny, icke dföredärför dodito till egarens. – Men är ej denna sats för abstrakt – är den icke sådan att leder till inkomstskatt ss.såsom enda rationella skatt? De indirekta ju icke heller. Komma framdeles till pröfning af dem. Här dock erinra att vid dem staten icke säger till medborgaren: gif mig så och så mycket af din reveny – utan afgift af konsumtion, förrättningar – som man kan undandraga sig. Satsen Grundskatt god skatt bör icke drifvas för långt.tillagt i marginalen

Konsumtion i allmhetallmänhet efter inkomsten. De indirekta, utan att uppskatta dem, kunna dfredärför dock komma i proportion dertill. Men när staten säger till A et B: Ni har 2 lika goda egendomar. Mina landtmätare funnit egoförmonen fullständigt lika. Alltså skall ni betala mig smasamma skatt; – så kan detta vara blott skenbart rättvist. Ty A kan ha mångfaldt större reveny än B. – Och icke blott genom andra räntegifvande tillgångar, utan ock från sjelfva jorden genom att derå storre rörelsekapital – dränering, rasdjur, maskiner, guano. Vill B. åstadkomma samma, måste han låna.

Det kan gå mycket lång tid innan ränta och amortering höjer, om systemet af föränderlig skatt.tillagt i marginalen Jorden ss.såsom sådan ökat sin afkastning. Men hans behållning kanske icke ock sådan. Alltnog uppskattning af sjelfva jordstyckens inkomst vansklig emedan förbise faktoren menniskans intelligens och kapital.

Om jorden utan vidare gåfvo ränta, då vore denna utan tvifvel det mest beskattningsbara föremål. Men så är icke fallet, och derför kan icke anses rationelt att utan hänsyn till egarens personl.personliga förmögenhet beskatta jorden. – Borde således upphäfvas.

Men å andra sidan stora fiskaliska fördelar. Defraudation omöjlig – tillgången ligger för öppen dag. Svaga kan undandraga sig. Staten vet med säkerhet på förhand. Inderekte, ja öfver inkomtskatt,|2| blott approximitet beräknas. Uppbörden billig. Egandet af jord i nästan alla länder med högre civilisation mycket begärligt. – Erfarenheten visat att oaktadt grundskatt lägenheterna efterhand stigidt i pris, och ofantligt kapital på jorden nedlagts. – Dessa omständigheter kunna väga något till förmon. En annan, som än mera måste tagas i betraktande; så vigtig del af statsinkomsten: I Frankrike (incl.inklusive husskatten) 15 % – England 4 % – Ryssland, – 11 – Österrike 22 – Preussen 8 – Bayern 12, Belgien 13, Nederländerna 13, Italien 19 – Portugal 9 – Sverige 28 – Finland 23 %. Dessutom onera.tillagt i marginalen

(Äldre beräkning – sendess annat äskats, så att delvis lägre) –

Alltså svårt att undvara. Endast Norge aflyftat. – England medgifet aflöning 1798, som delvis begagnats.

Norge jämförelsevis lättare. Mest handel. Lefva på indirekta skatter. Ex. porttull på trädvara på sätt och vis grundskatt.tillagt i marginalen

Der den af gammalt och icke kan aflyftas, så borde hållas fri – af igår framhållna skäl – dock med möjlighet af förmedlingar, d. ä.det är partiella revisioner, föranledda af enskilda jordegare sjelfva. – Efter långa intervaller måttlig förhöjning, tillfölje af peninge värdets fallande och kulturens framsteg.

Europeiska stridsmakter, och praktiska möjligheter får icke förbises.tillagt i marginalen

Men om afskaffad och åter behöflig att särskildt nå jordinkomsten, så följande: Statistik (grundad på kataster eller storskifte) äfven allt jordvärde. DoDito öfver inteckningen. Derefter beräkna huru mycket kan tåla – och kan dela på länet och kommunen. Sedan kommission, valda af jordegare i hvarje kommun, som fördela på hvarje jordegare med beaktande af hans inteckning, och det för hvarje år. Den blir då ss.såsom ett komplement till allm.allmänna inkomstskatten. Tar icke hänsyn till all förmögenhet, men till verkliga jordförmögenheten.

Vigtig ekonomisk omständighet som ännu icke berört: jordstyckning. Skatten får ej hindra denna. – Beskrif parcelleringens fördelar. (Nyaste Journal des économistes). – 1864 års förändring om egostyckning och jordafsöndring.– Analysen (minst 4 tlandtunnland med undantag då afgäld till stommen) Annan vid styckning egen skattenummer.

Huru med frälsegården? – Närmare framställning skulle|3| vara att ingå långt på finansiela lagstiftningens historia. Vårt system af fix grundskatt skulle göra att obilligt åhvälfva frälsegården. Men dock vore önskligt komma från olika jordnaturen och huru detta kunde ske. – På hvad sätt aflösning ss.såsom i England (påtänkt i Sverige) lika betalning af inteckning sker.

Rekapitulera:

Jordskatterna historiskt uppkommit.

Vid reform afsåges nå jordens netto reveny och ställa proportionerlig dermed.

Derför katastrering som visat sig vansklig, och hvarför. Man derföre tagit hänsyn äfven till köp, arrende, hypoteksaftal.

Men icke till öfrig förmögenhet. – Föränderlighet efter täta revisioner dföredärför icke lämplig. Osäkerhet, – kan hämma kulturförbättringen.

Fix skatt dföredärför i princip bättre, och kräfs. Men då egentl.egentligen icke nu en skatt, utan en primitivsvårtytt ränta till staten ett slags traditions afgäld för rättigheten att ega jord.

Vid fixa systemet märkes att rika jordegendomar kan i andra skatter betala supplement.tillagt i marginalen

Bör då ställas så, att förmedling icke alltför svåra, – och att icke hindrar jordstyckning – Vid fixité kan aflösning, = inteckningsbetalning.

Huru ett rörligare system kunde vara inrättadt idag framstälts.

Härvid obsobservationer, att såsom sammanstående med inkomstskatter, ty annars gå äfven rika jordegare och hypotisera sina gods.

– Fiskaliska fördelarna.

|4|

Aflösningsfrågan. Vid fix grundskatt 1798 i England förklarades fix grundskatt få aflösas. Utgjorde då litet mer är 2 miljmiljoner £ strl.sterling Så att hvarje jordegare emot erläggande af visst kapital för alltid befriade sin jord från skatt. Hvarje pund gundskatt aflöses med 36⅔ £stpund sterling. Staten förlorade 1 £stpund sterling gundskatt men vann 22 sk.skilling räntor på skuld. Stats oblig.obligationer finge användas vid aflösning. – Consolseng. Consolidated annuities – typ av statsobligation med fast årlig ränta stodo då 56 % – således verklig betalning 18⅓ £stpund sterling per 1 £stpund sterling. Detta fördelaktigt. Ju mera kursen på konsols steg desto mindre fördelaktigt för jordegaren att aflösa – 1853 förändrades bestämningar för att gynna aflösning – 1874 qvarstod ungefär ½ oaflöst.

Karakter af intecknad ränta – det rättsliga härvid.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
6te Föreläsn.Föreläsningen
8 Februari.

(Grundskatten forts.fortsätter)

När frågan uppställes om grundskatten en rationel
art, bör naturl.naturligtvis främst erinra sig allmängilt.allmängiltiga prin-
ciper för beskattningan. 1o)tillagt ”Enhvar i förhdeförhållande till sina tillgångar.”
Med tillgångar här = behåller inkomst, – icke kapital, ty all
skatt betalas, ss.såsom förut visat, af inkomsten. – Redan förut, att
grundskatten, äfven om vore fullt proportion till lägenheternas reveny,
icke dföredärför dodito till egarens. – Men är ej denna sats för ab-
strakt – är den icke sådan att leder till inkomstskatt ss.såsom enda
rationella skatt? De indirekta ju icke heller. Komma framdeles
till pröfning af dem. Här dock erinra att vid dem staten icke säger
till medborgaren: gif mig så och så mycket af din reveny – utan afgift
af konsumtion, förrättningar – som man kan undandraga sig. Satsen Grundskatt god skatt bör icke drifvas för långt.tillagt i marginalen

Konsumtion i allmhetallmänhet efter inkomsten. De indirekta, utan att upp-
skatta dem, kunna dfretillagtdärför dock komma i proportion dertill. Men
när staten säger till A et B: Ni har 2 lika goda egendomar. Mina
landtmätare funnit egoförmonen fullständigt lika. Alltså skall ni
betala mig smasamma skatt; – så kan detta vara blott skenbart rättvist.
Ty A kan ha mångfaldt större reveny än B. – Och icke blott genom
andra räntegifvande tillgångar, utan ock från sjelfva jorden genom
att derå storre rörelsekapital – dränering, rasdjur, maskiner,
guano. Vill B. åstadkomma samma, måste han låna.

Det kan gå mycket lång tid innan ränta och amortering
höjer, om systemet af föränderlig skatt.tillagt i marginalen Jorden ss.såsom sådan ökat sin afkastning. Men hans behållning kanske icke ock sådan.
Alltnog uppskattning af sjelfva jordstyckens inkomst vansklig
emedan förbise faktoren menniskans intelligens och kapital.

Om jorden utan vidare gåfvo ränta, då vore denna utan tvif-
vel det mest beskattningsbara föremål. Men så är icke fallet,
och derför kan icke anses rationelt att utan hänsyn till egarens
personl.personliga förmögenhet beskatta jorden. – Borde således upphäfvas.

Men å andra sidan stora fiskaliska fördelar. Defraudation
omöjlig – tillgången ligger för öppen dag. Svaga kan undandraga sig.
Staten vet med säkerhet på förhand. Inderekte, ja öfver inkomtskatt,
|2| blott approximitet beräknas. Uppbörden billig.tillagt Egandet af jord i nästan alla
länder med högre civilisation mycket begärligt. – Erfarenheten visat att
oaktadt grundskatt lägenheterna efterhand stigidt i pris, och ofantligt
kapital på jorden nedlagts. – Dessa omständigheter kunna väga
något till förmon. En annan, som än mera måste tagas
i betraktande; så vigtig del af statsinkomsten: I Frankrike
(incl.inklusive husskatten) 15 % – England 4 % – Ryssland, – 11 – Österrike
22 – Preussen 8 – Bayern 12, Belgien 13, Nederländerna 13,
Italien 19 – Portugal 9 – Sverige 28 – Finland 23 %. Dessutom onera.tillagt i marginalen

(Äldre beräkning – sendess annat äskats, så att delvis lägre) –

Alltså svårt att undvara. Endast Norge aflyftat. – England
medgifet aflöning 1798, som delvis begagnats.

Norge jämförelsevis lättare. Mest handel. Lefva på indirekta skatter. Ex. porttull på trädvara på sätt och vis grundskatt.tillagt i marginalen

Der den af gammalt och icke kan aflyftas, så borde hållas
fri – af igår framhållna skäl – dock med möjlighet af
förmedlingar, d. ä.det är partiella revisioner, föranledda
af enskilda jordegare sjelfva. – Efter långa intervaller
måttlig förhöjning, tillfölje af peninge värdets fallande
och kulturens framsteg.

Europeiska stridsmakter, och praktiska möjligheter får icke förbises.tillagt i marginalen

Men om afskaffad och åter behöflig att särskildt nå
jordinkomsten, så följande: Statistik (grundad på kataster eller
storskifte) äfven allt jordvärde. DoDito öfver inteckningen. Derefter
beräkna huru mycket kan tåla – och kan dela på länet
och kommunen. Sedan kommission, valda af jordegare
i hvarje kommun, som fördela på hvarje jordegare
med beaktande af hans inteckning, och det för hvarje år.
Den blir då ss.såsom ett komplement till allm.tillagtallmänna inkomstskatten.
Tar icke hänsyn till all förmögenhet, men till verkliga
jordförmögenheten.

Vigtig ekonomisk omständighet som ännu icke berört: jord-
styckning. Skatten får ej hindra denna. – Beskrif parcelleringens
fördelar. (Nyaste Journal des économistes). – 1864 års förändring
om egostyckning och jordafsöndring.– Analysen (minst 4 tlandtunnland med
undantag [...]oläslig/saknad text då afgäld till stommen) Annan vid styckning egen skatte-
nummer.

Huru med frälsegården? – Närmare framställning skulle
|3| vara att ingå långt på finansiela lagstiftningens historia. Vårt system
af fix grundskatt skulle göra att obilligt åhvälfva frälsegården.
Men dock vore önskligt komma från olika jordnaturen
och huru detta kunde ske. – På hvad sätt aflösning
ss.såsom i England (påtänkt i Sverige)
lika betalning af inteckning sker.

Rekapitulera:

Jordskatterna historiskt uppkommit.

Vid reform afsåges nå jordens netto reveny och ställa
proportionerlig dermed.

Derför katastrering som visat sig vansklig, och hvarför.
Man derföre tagit hänsyn äfven till köp, arrende, hypoteks-
aftal.

Men icke till öfrig förmögenhet. – Föränderlighet efter täta revi-
sioner dföredärför icke lämplig. Osäkerhet, – kan hämma
kulturförbättringen.

Fix skatt dföredärför i princip bättre, och kräfs. Men då
egentl.egentligen icke nu en skatt, utan en primitivsvårtytt ränta till staten
ett slags traditions afgäld för rättigheten att ega jord.

Vid fixa systemet märkes att rika jordegendomar kan i andra skatter betala supplement.tillagt i marginalen

Bör då ställas så, att förmedling icke alltför svåra, –
och att icke hindrar jordstyckning – Vid fixité kan aflösning,
= inteckningsbetalning.

Huru ett rörligare system kunde vara inrättadt idag
framstälts.

Härvid obsobservationer, att såsom sammanstående med
inkomstskatter, ty annars gå äfven rika
jordegare och hypotisera sina gods.
flyttad text

– Fiskaliska fördelarna.

|4|

Aflösningsfrågan. Vid fix grundskatttillagt 1798 i England förklarades fixtillagt grundskatt
få aflösas. Utgjorde då litet mer är 2 miljmiljoner £ strl.sterling
Så att hvarje jordegare emot erläggande af visst kapital
för alltid befriade sin jord från skatt. Hvarje pund
gundskatt aflöses med 36⅔ £stpund sterling. Staten förlorade
1 £stpund sterling gundskatt men vann 22 sk.skilling räntor på skuld. Stats
oblig.obligationer finge användas vid aflösning. – Consols stodo
då 56 % – således verklig betalning 18⅓ £stpund sterling per 1 £stpund sterling. Detta fördelaktigt.tillagt Ju
mera kursen på konsols steg desto mindre fördelaktigt
för jordegaren att aflösa – 1853 förändrades bestäm-
ningar för att gynna aflösning – 1874 qvarstod ungefär
½ oaflöst.

Karakter af intecknad ränta –
det rättsliga härvid.

Dokumentet i faksimil