13.4.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
21. luento 13. huhtikuuta
3. Luku
§ 3. Kysyntä ja tarjonta
Tuotantokustannukset ja niiden vaikutus arvoon ja hintaan.
1. Harvoihin kansantaloustieteen tutkimuskohteisiin ollaan yleisesti oltu niin kiinnostuneita kuin tähän: eli siihen, että kysyntä ja tarjonta tai niiden keskinäinen suhde määrää tavaroiden, tuotteiden, palvelusten vaihtoarvon ja hinnan. Ja itse asiassa tämä on todellinen ja tärkeä lainalaisuus. Mutta yleisesti käsitettynä, vailla lähempää selvitystä, se voi kuitenkin johtaa väärinymmärryksiin.
On kaksi asiaa, jotka välttämättä vaikuttavat ihmisen käsitykseen jonkin asian arvosta: sen hyödyllisyys eli käyttökelpoisuus – sen vaikea tai helppo saatavuus = harvinaisuus tai ylitarjonta = miten paljon vaivaa se minulta itseltäni säästää.
Tiettyjä tuotteita tai palveluja, olivat ne miten ilmeisen hyödyllisiä tahansa, arvostetaan vain vähän, koska niitä on saatavissa miten paljon tahansa. – Toisia taas, vaikka ne eivät olekaan luonteeltaan yleishyödyllisiä, vaan pikemminkin niiden tarkoitus on tyydyttää hienostunutta makua, taidetta ym. – arvostetaan korkealle, koska tiedetään, että ne ovat äärimmäisen harvinaisia, tai vaatisi minulta suunnattomia uhrauksia, jos haluaisin jollain muulla kuin tarjotulla tavalla hankkia itselleni sellaisen.
2. Tätä harvinaisuutta eli hankkimisvaikeutta on kolmenlaista.
a) Tarjonta (varasto) on ehdottoman rajallinen. Tietynlaiset viinit – antiikkiset patsaat – vanhojen mestarien maalaukset, harvinaiset käsikirjoitukset, kirjat, mitalit. – Kaupungin keskustan talot ja asunnot – jne. Tällöin vaikuttaa myös monopoli.
b) Sellainen tavara, jota voidaan lisätä tai monistaa, mutta jonka kohdalla ihminen kuitenkin usein kohtaa tietyn, ilmastosta tai vastaavasta johtuvan rajan: elintarvikkeet, maataloustuotteet.
c) Joita voidaan lisätä miten paljon tahansa työllä ja pääomalla, eikä rajoina ole muita kuin raaka-aineet: useimmat jalostusteollisuuden tuotteet.
Termi tarjonta ei välttämättä tarkoita sitä, mitä varsinaisen valmistamisen kautta on tarjolla, vaan sitä määrää, joka siitä pystytään toimittamaan. Kysyntä ei ole vain toivomus, (kerjäläisen pyyntö ei ole kysyntää) vaan sellainen toivomus, johon yhdistyy kyky ostaa, oikeastaan siis määrä, jolle voidaan saada menekkiä.
Mutta viimemainittu riippuu jo taas ajasta ja paikasta, – ja arvosta: jos kohde on hyvin kallis, on kysyntäkin pienempi ja päinvastoin. Siis keskinäinen syy ja seuraus.
Entä jos käy niin, että kysyntä on suurempaa kuin tuotteiden määrä. Jos kysyntä on ⅓ osan suurempi, niin hinta nousee enemmän kuin ⅓. Hinta nousee, kunnes tasapaino on syntynyt, – kunnes osa kysynnästä on vähentynyt hinnannousun vuoksi, koska muiden kysyntä on tullut samalle tasolle tarjonnan kanssa. Tämä voi riippua sattumasta: kohteen arvo on normaali, muissa olosuhteissa se voi olla paljon alhaisempi kuin se hinta, jota siitä näin pyydetään.
Kuvaile, millainen olisi vastakkainen tapaus: Tarjonta on suurempi, hintaa täytyy ajaa alaspäin, kunnes saadaan aikaan lisää ostohalua. Mutta tällöin tapaukset ovat erilaisia: niinpä esim. – ostajat eivät hanki enempää kuin tarvitsevat – he käyttävät mieluummin ylijääviä rahoja muihin tarkoituksiin, voimakas hinnanlasku siihen rajaan saakka, jolloin myyjän pitäisi vetää osa tavaraa pois markkinoilta ja varastoida se tulevaisuutta varten. – Luksustuotteiden kohdalla hinnanlasku laajentaa ostajapiiriä, jos tarjonta on suurta, hinta laskee, kunnes kaikki on myyty. Siten tapahtuu tasaus tarjonnan ja kysynnän välillä.
Monopoli voi olla aitoa tai keinotekoista. Äskettäin kuultu esimerkki: Yhden Rubensin taulun omistaja – arvo korkea mutta määrittelemätön: täytyykö hänen myydä vai haluaako hän myydä, vaikkei ole pakko. Myyntipaikka. Onko taulu tunnettu mahdollisimman suuren rikkaiden taiteenystävien piirin keskuudessa.
Esim. Hollannin Itä-Intian kauppakomppanian asettama hinta mausteille oli niin korkea kuin menekkimahdollisuus antoi myöten. Kun sato oli runsas, hävitettiin siitä osa hintatason säilyttämiseksi. Vasta kilpailu muutti tämän asiaintilan.
Siemenvilja: monopoli sadosta toiseen.tillagt i marginalen
Ranskan tupakkamonopoli: Miten korkealle hintaa voidaan hivuttaa: tietyn rajan yli se ei ole enää kannattavaa, sillä halutaan kuitenkin, että tupakka on yleisessä käytössä.
Näin siis kohtaan C. [...]oläslig/saknad text lisäys mahdollista, jos on likviditeettiätillagt i marginalen
Tilapäinen, satunnainen Suomeen tuotavan kahvimäärän lasku vuonna 1854. Katovuoden jälkeinen varastoidun siemenviljan myynti: maa vailla liikenneyhteyksiä. – Suhteellinen monopoli: maanteitse Ruotsista ja Venäjältä. Kulutuksen väheneminen.
Jalostuselinkeinot:
2. Tuotantokustannukset.tillagt i marginalen
Kun jonkin tuotteen valmistaminen on tulosta työstä ja kuluista, voidaan sitä sitten lisätä loputtomasti tai vain rajallisesti, on kuitenkin olemassa tavaranvaihdon ja hinnan välinen minimi, joka on ehtona tämän tavaran jatkuvalle tuotannolle.
Hinnan on katettava tuotantokustannukset.
Entä kun tarjonta ylittää kysynnän ja aiheuttaa hinnanlaskun? Tappiota ei voida pitemmän päälle kärsiä. Seurauksena on tuotannon vähentäminen toivossa, että toimenpide nostaa taas hintaa. – Joko suhteessa kaikkeen tai että osa tuotannosta lakkaa, – tällöin tuotantokustannukset alenevat.
Esim. meidän puutavaramme – kuvaile kilpailua.
Mutta eikö tämä vapaa kilpailu kysynnän ja tarjonnan välillä vaikuttaisi kuluttajan kiinnostukseen tuotteen edullisesta hinnasta? Kyllä, kuvaile. Mutta vain tiettyyn rajaan asti. Tämä raja ei ole pysyvä. Koko ajan tehdään uusia kustannuksiin vaikuttavia keksintöjä suhteessa tavaran arvoon.
Poikkeustapaukset tuottavat ylimääräisiä voittoja – niitä alentaa muiden käyminen tämän tuotannonhaaran kimppuun.
Ei ole tarpeellista todella muuttaa tarjontaa ja kysyntää, riittää kun mahdollisuus todetaan.
Uusien koneiden keksiminen, siitä levitettävä tieto, alentaa heti hintaa. Tieto ja Pietarin suuri viljavuori pitävät jauhojen hinnan Suomessa alhaisena. Samoin tieto, että useita kahvilasteja on jäänyt päävarastoon.
Mitä on tuotantokustannus? Kuvaile tätä lähemmin. – Kysymys [...]oläslig/saknad text On muistettava meidän tasomme: pääoman korko, siihen liittyvät lainat, ovat vaarana hintojen alenemiselle.
Tiedekunnan kokoustillagt i marginalen
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
21a Förel.Föreläsningen
13 April
3 Kap.Kapitlet
§ 3. Anbud och efterfråga,
som produk-
tionskostnad i deras verkansvårtytt på värde och pris.
1. Få satser ur nation. ekonnationalekonomin har allmänheten så tillegnat sig
som den: att anbud och efterfrågan, eller förhållande mellan
dem, bestämma varornas, produkternas, tjensternas bytesvärde ochtillagt pris.
Och i sjelfva verket en sann och vigtig lag, denna. Men i
densvårtytt allmänhet fattad, utan närmare underrättning, kan den dock
ge anledning till missförståelse.
2 omständigheter nödvändigtvis inverka på menskans uppskattning
af ett tings värde: dess nytta eller användbarhet – dess större
eller mindre svårighet att anskaffa = rarhet eller öfverflöd = huru mycket inbe-
sparande af möda för mig sjelf.
Vissa föremål eller tjenster, ehuru af eminent nytta, uppskattas
lågt emedan deraf kan fås huru mycket som helst. – Andra
ehuru icke af allmänt nyttig karaktär, utan mer egnade att tillfreds-
ställa en förfinad smak, konstnärsvårtytt m. m. – högt emedan man
vet att de äro ytterst rara, eller att det skulle kosta mig oer-
hörda uppoffringar att på annat sätt än det erbjudna skaffa mig
den.
2. Denna rarhet [...]oläslig/saknad text eller anskaffningssvårighet af 3 slag.
a) Anbudet (förrådet) absolut begränsadt). Vissa slag af
vin – antika statyer – gamla mästares taflor, – rara
manuskript, böcker, medaljer. – – Hus och boningar i stadens
centrum – etcetcetera. Här ock monopolets inverkan.
b) sådan vara som blott med stor svårighetstruket kunna ökas eller
förmångfaldigas huru mycket som helst, – som jordbruks-
alsterstruket men hvarvid menskan dock oftatillagt möta bestämd gräns och
beror af klimat och annat: lifsmedel, jordbrukalster.
c) hvilka kunna ökas huru långt som helst, genom arbete
och kapital, utan annan gräns än råvaror: de flesta alster
af förädlings industri.
[...]oläslig/saknad text Termen anbud icke nödvändigt sjelfva förättningen
att utbjuda, utan den qvantitet, som kan bli föremål derför.
Efterfrågan icke blott önskan, (tiggares begär icke en efterfrågan)
utan önska att ega förenad med förmågan att köpa, således
rätteligen qvantiten som kan finna afsättning.
Men detta sistnämnda harstruket redantillagt åter afstruket efter ort och tid, – och
|2|
efter värdet: är föremålet mycket dyrt, så är efterfrågan mindre
och tvärtom. Alltså ömsesidig orsak och verkan.
Huru det går när mera begär än finns. Om ⅓ mer,
så stiga priset med mer än ⅓. detstruket Prisettillagt stiga ända tills jemnhetsvårtytt
uppstått, – tills en del efterfrågan afgått för prisstegringens
skuld, då de öfrigas efterfrågan kommit i nivå med anbudet.
Detta kan bero af tillfällighet: föremålet normalt värde,
under andra fhållandenförhållanden kan vara vida lägre, än det pris
det sålunda betinga.
Beskrif huru i motsatt fall: Anbud större, priset måste
drifvas ner tills större köplust framkallas. Men härmed
olika i skilda fall: såtstruket t. ex – köparen skola ej taga mer än
de behöfva – föredraga använda öfverskott pengar till andra
ändamål, starkt prisfall, till den gräns då säljaren borde
taga endel vara, maganisera till framtiden. – Lyxartiklar,
prisfall utvidga kretsen af köpare, vid stort anbud falla
tills allt går åt. – Sålunda utjemning mellan anbud och
efterfrågan.
Monopol kan vara faktiskt eller artificielt. Nyss
anförda exempel. Egare af 1 tafla af Rubens – värdet
högt men obestämdt: måste han sälja, eller vill men
behöfver icke. Orten komsvårtytt. Huruvida kändt i möjligast
stora kretsar af rikatillagt konstvänner.
T. ex. Holländskasvårtytt ostindiska kompaniet på specerier
vadstruket priset så högt som möjligheten att afsätta medgaf. Vid
ymnig skörd förlorades en del för att bibehålla pris-
nivån. Först konkurrens ändrat sådant.
Säd: monopol
frfrån skörd till skörd.tillagt i marginalen
Tobaksmonopolet i Frankrike: huru högt kan man
drifva priset: öfver en viss gräns icke förmonligt, ity man
vill dock att det skall bli allm.allmän förbrukning.
Så till C. [...]oläslig/saknad text
ökning möjlig om
likvidtillagt i marginalen
Temporärt, tillfällig rarhet i kaffeimporten
till Finland 1854. Sålt desvårtytttillagt sädesförråd efter missväxt:
land utan kommunikation. – Relativt monopol: per landväg frfrån Sverige och Ryssland.
Miniskning af konsumtion.
Förädlingsnäringar:
2. produktions
kostnad.tillagt i marginalen
När frambringande af en vara är resultatet af arbete och
utgift, vare sig att den kan oändligt eller blott begränsadt
|3|
förökas, så finns det ett minimi af bytesrörelse och
pris, som är vilkor för denna varas fortfarande
produktion.
Priset skall betäcka produktionskostnad.
Huru när anbud öfverväga och neddrifva priset?
Förlust kan man ej i längden bära. Följden är minskning
i produktion, i hopp att åter höja priset. – Antingen
i proportion af allt, eller att en del upphör, –
derhos minskning i produktionskostnad.
ExExempel vårasvårtytt trävaror – konkurrens beskrif.
Men denna fria täflan af anbud och efterfrågan,
skulle de ej verkan som ejstruket i konsumentens intresse till billighet?
Ja, beskrif. Men viss gräns. Denna gräns
ej permanent. Ständigt nya uppfinningar för inledandesvårtytt
kostnader i fhållandeförhållande till varans värde.
Undantagsfall så extra vinster – de reduceras gengenom
att andra kastar sig på denna gren.
Icke nödigt att verklig förändring i anbud,
och efterfrågan, nog med att möjlighet konstaterad.
Ny maskins upptäckt, underrättelsesvårtytt derom, minska
strax priset. – Vetskap och stor spanmålsberg i PburgSankt Petersburg
nedhålla mjölpriset i FinlFinland. Vetskap att fler
kaffelaster uteblifvit vidsvårtytt hufvud förråd; dodito.
Hvad är produktionskostnad? Beskrif
detta närmare. – Fråga om [...]oläslig/saknad text
Vår nivå måste erinrasvårtytt: kapitalets ränta, anslutna
lån, riskera priserna minskasvårtytt.
Fakult möteFakultetsmötetillagt i marginalen
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
21a Förel.Föreläsningen
13 April
3 Kap.Kapitlet
§ 3. Anbud och efterfråga,
som produktionskostnad i deras verkansvårtytt på värde och pris.
1. Få satser ur nation. ekonnationalekonomin har allmänheten så tillegnat sig som den: att anbud och efterfrågan, eller förhållande mellan dem, bestämma varornas, produkternas, tjensternas bytesvärde och pris. Och i sjelfva verket en sann och vigtig lag, denna. Men i densvårtytt allmänhet fattad, utan närmare underrättning, kan den dock ge anledning till missförståelse.
2 omständigheter nödvändigtvis inverka på menskans uppskattning af ett tings värde: dess nytta eller användbarhet – dess större eller mindre svårighet att anskaffa = rarhet eller öfverflöd = huru mycket inbesparande af möda för mig sjelf.
Vissa föremål eller tjenster, ehuru af eminent nytta, uppskattas lågt emedan deraf kan fås huru mycket som helst. – Andra ehuru icke af allmänt nyttig karaktär, utan mer egnade att tillfredsställa en förfinad smak, konstnärsvårtytt m. m. – högt emedan man vet att de äro ytterst rara, eller att det skulle kosta mig oerhörda uppoffringar att på annat sätt än det erbjudna skaffa mig den.
2. Denna rarhet eller anskaffningssvårighet af 3 slag.
a) Anbudet (förrådet) absolut begränsadt⊠original: ). Vissa slag af vin – antika statyer – gamla mästares taflor, – rara manuskript, böcker, medaljer. – – Hus och boningar i stadens centrum – etcetcetera. Här ock monopolets inverkan.
b) sådan vara som kunna ökas eller förmångfaldigas men hvarvid menskan dock ofta möta bestämd gräns och beror af klimat och annat: lifsmedel, jordbrukalster.
c) hvilka kunna ökas huru långt som helst, genom arbete och kapital, utan annan gräns än råvaror: de flesta alster af förädlings industri.
Termen anbud icke nödvändigt sjelfva förättningen att utbjuda, utan den qvantitet, som kan bli föremål derför. Efterfrågan icke blott önskan, (tiggares begär icke en efterfrågan) utan önska att ega förenad med förmågan att köpa, således rätteligen qvantiten som kan finna afsättning.
Men detta sistnämnda redan åter efter ort och tid, – och|2| efter värdet: är föremålet mycket dyrt, så är efterfrågan mindre och tvärtom. Alltså ömsesidig orsak och verkan.
Huru det går när mera begär än finns. Om ⅓ mer, så stiga priset med mer än ⅓. Priset stiga ända tills jemnhetsvårtytt uppstått, – tills en del efterfrågan afgått för prisstegringens skuld, då de öfrigas efterfrågan kommit i nivå med anbudet. Detta kan bero af tillfällighet: föremålet normalt värde, under andra fhållandenförhållanden kan vara vida lägre, än det pris det sålunda betinga.
Beskrif huru i motsatt fall: Anbud större, priset måste drifvas ner tills större köplust framkallas. Men härmed olika i skilda fall: så t. ex – köparen skola ej taga mer än de behöfva – föredraga använda öfverskott pengar till andra ändamål, starkt prisfall, till den gräns då säljaren borde taga endel vara, maganisera till framtiden. – Lyxartiklar, prisfall utvidga kretsen af köpare, vid stort anbud falla tills allt går åt. – Sålunda utjemning mellan anbud och efterfrågan.
Monopol kan vara faktiskt eller artificielt. Nyss anförda exempel. Egare af 1 tafla af Rubens – värdet högt men obestämdt: måste han sälja, eller vill men behöfver icke. Orten komsvårtytt. Huruvida kändt i möjligast stora kretsar af rika konstvänner.
T. ex. Holländskasvårtytt ostindiska kompaniet på specerier priset så högt som möjligheten att afsätta medgaf. Vid ymnig skörd förlorades en del för att bibehålla prisnivån. Först konkurrens ändrat sådant.
Säd: monopol frfrån skörd till skörd.tillagt i marginalen
Tobaksmonopolet i Frankrike: huru högt kan man drifva priset: öfver en viss gräns icke förmonligt, ity man vill dock att det skall bli allm.allmän förbrukning.
Så till C. [...]oläslig/saknad text ökning möjlig om likvidtillagt i marginalen
Temporärt, tillfällig rarhet i kaffeimporten till Finland 1854. Sålt desvårtytt sädesförråd efter missväxt: land utan kommunikation. – Relativt monopol: per landväg frfrån Sverige och Ryssland. Miniskning af konsumtion.
Förädlingsnäringar:
2. produktions kostnad.tillagt i marginalen
När frambringande af en vara är resultatet af arbete och utgift, vare sig att den kan oändligt eller blott begränsadt|3| förökas, så finns det ett minimi af bytesrörelse och pris, som är vilkor för denna varas fortfarande produktion.
Priset skall betäcka produktionskostnad.
Huru när anbud öfverväga och neddrifva priset? Förlust kan man ej i längden bära. Följden är minskning i produktion, i hopp att åter höja priset. – Antingen i proportion af allt, eller att en del upphör, – derhos minskning i produktionskostnad.
ExExempel vårasvårtytt trävaror – konkurrens beskrif.
Men denna fria täflan af anbud och efterfrågan, skulle de ej verka⊠original: n i konsumentens intresse till billighet? Ja, beskrif. Men viss gräns. Denna gräns ej permanent. Ständigt nya uppfinningar för inledandesvårtytt kostnader i fhållandeförhållande till varans värde.
Undantagsfall så extra vinster – de reduceras gengenom att andra kastar sig på denna gren.
Icke nödigt att verklig förändring i anbud, och efterfrågan, nog med att möjlighet konstaterad.
Ny maskins upptäckt, underrättelsesvårtytt derom, minska strax priset. – Vetskap och stor spanmålsberg i PburgSankt Petersburg nedhålla mjölpriset i FinlFinland. Vetskap att fler kaffelaster uteblifvit vidsvårtytt hufvud förråd; dodito.
Hvad är produktionskostnad? Beskrif detta närmare. – Fråga om [...]oläslig/saknad text Vår nivå måste erinrasvårtytt: kapitalets ränta, anslutna lån, riskera priserna minskasvårtytt.
Fakult möteFakultetsmötetillagt i marginalen