19.3.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
13. luento 19. maaliskuuta
2. luku
§ 2. Maanviljelys jtk.
Muistuta 1. momentin kahdesta lauseesta. Maanomistusoikeus taattu – samoin vapaa myyntioikeus.
2) Maanviljelys suuressa ja pienessä mittakaavassa. Kysymys, joka on paljon askarruttanut talous- ja tilastotieteilijöitä. – Maanviljelystä voi harjoittaa omistaja tai vuokramies. Suuri maaomaisuus on annettu vuokralle pieninä palstoina, vuokraaminen on tuonut yhteen useita pieniä omistuksia. Vertailtaessa on yleensä lähinnä ajateltu itsenäisten omistusten laajuutta.
Kansantaloustiede ei ole tällöin ensi sijassa tarkastellut, mikä on edullisinta yksityisten intressien kannalta, – vaan mikä on maan kokonaistuotannolle edullisinta? Oikeudellisesti katsoen pitäisi näiden etujen olla yhtäläiset. Asialla on kuitenkin myös muita kuin taloudellinen puoli.
Yleensä on mannermaalla aristokraattien suuri omaisuusjärjestelmä vähitellen väistynyt demokraattisen lohkomissysteemin tieltä. Jonkin maan kokonaisviljelypinta-alan rajoittaminen vaatii, että suostumalla lohkomiseen sallitaan niin monen kansalaisen ryhtyminen maanomistajiksi kuin kukin vain itse haluaa. Selvitä, mitä ovat tästä syntyvät sosiaaliset ja poliittiset edut.
Mutta entä taloudelliset? Erilaisuus viljelytavoissa ja viljeltävien kasvien valinnoissa. Samoin työnjohdon ja työntekijöiden eroavuudet. Omistaja itse johtaa työntekijöitä.tillagt i marginalen – Ekstensiivinen ja intensiivinen viljely. – Pienviljelyssä on harjoitettava intensiivistä hoitoa, jotta se kannattaisi. – Esimerkkejä Rankasta, Belgiasta, Reinin provinssista, Italiasta, Espanjasta. Vaikkapa Ranskassa on jo 6 tynnyrinalan omistuksella saatu maatilasta hyvinvoiva. Valencian tasangolla Espanjassa oli tuhansia maanomistajia, jotka omistivat 30 tynnyrinalaa = olivat rikkaita. Mutta siellä viljely käsitti hedelmäpuita, viiniä, vihanneksia, edelleen myyntiin meneviä kasveja kuten pellavaa – kaiken tämän viljely sujuu huomattavasti paremmin pienessä mittakaavassa. Vaatii omistajan koko mielenkiinnon ja huomion. Aamuvarhaisesta iltamyöhään. – Mutta viljan tai ruoan ja rehun tuottaminen on toisenlaista. Kone auttaa. Agronomisen alan tietämystä. Pääoman käyttöä. Tietyssä määrin näyttää siltä, että koko viljasta, lihasta [...]oläslig/saknad text jne. saatu sato menee perheelle itselleen. Jos koko maa olisi lohkottu niin pieniksi palstoiksi, niin ei jäisi mitään yli niille, jotka eivät ole maanviljelijöitä. Näin on sanottu, – mutta tämä on kuitenkin väärin.
Ranskassa 19 miljoonaa ihmistä, ½ väestöstä, elää maanviljelyksestä. Englannissa ¼–⅓. Ranskassa onkin yli 3 miljoonaa maanomistajaa, Englannissa vain 250 000. Näistä 2 000 omistaa ⅓ kaikesta viljelysmaasta, keskimäärin 10 000 tynnyrinalaa. Muut maanomistajat omistavat keskimäärin 160 tynnyrinalaa, ja näistä maatiloista monet ovat pieniä.
Itsenäisen maatilan rajaksi katsotaan se, että omistaja tekee täyden työpäivän sen hoitamisessa. On taloudellisesti tappiollista, jos siihen kuluu vähemmän kuin omistajan koko vapaa aika, eikä hänellä kuitenkaan ole muuta työtä. Pienet palstat – omistajalla on sen ohella toinen ammatti. Kun ajatellaan palstoittamisen hyötyä maattomalle väestölle, niin on otettava juuri tämä huomioon.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
13de FöreläsnFöreläsningen
19 Mars.
2. Kap.Kapitlet
§ 2 Jordbruket forts.fortsättning
Erinra de två satserna i mommoment 1. Garanti för jord-
eganderätten – och fri försäljningsrätt.
2o) Jordbruk i stor och i liten skala. Fråga, som mycket
sysselsatt ekon.ekonomer och statiststatistiker. – Jordbruk kan drifvas af
egare eller arrendator. Stor egendom arrenderad
i små lotter, arrendet
sammanfört fler små pos-
sesseradesvårtytt.tillagt Vid jemförelse har man i allmhetallmänhet
närmast tänkt på de sjelfständiga possessionernas vidd.
National ekon.Nationalekonomi härvid icke främst betraktadt hvad för indi-
viduela intressen gynsamast, – utan hvad är för landets total-
produktion fördelaktigast? Rättsligen bör dessa intressen samfalla.
Saken har dock äfven andra än ekonomisk sida.
I allmänhet har på kontinenten det aristokratiska stor egendoms-
systemet efterhand vikit för det demokratiska styckningsdodito.
Begränsningen af ett lands totalareal kräfva att genom styck-
nings medgifvande tillåta så många medborgare, som det vilja,
att bli egare af jord. De sociala och politiska fördelarna
häraf, framlägg.
Men de ekonomiska? Olikheten i brukningssätt och föremålen för kulturtillagt. – DoDito
i arbetsledning och arbetare. lejda arbetare
egaren sjelf.tillagt i marginalen – Extensiv och intensiv
kultur. – På miniatyr jordbruk måste det bli in-
tensiv skötsel för att bära sig. – Gränser för jordstyckning.struket
Ex.Exempel från Frankrike, Belgien, Rhenprovinsen, Italien, Spanien.
Sådansvårtytt Frankrike 6 tlandtunnland, egendom redan välstånd. På Valencia
slätten i Spanien flera tusen jordegare, der den som egde
30 tlandtunnland = rik. – Men kultur frukttäd, vin, legymer,
handelsväxter ss.såsom lin – allt detta påtagligt bättre i liten skala.
Fordra egandes hela intresse och omtanke. Gå arbete. – Kom
arbete. – Men sädes- och foder odling annorlunda. Maskin
hjelp. Agronomiskt vetande. Kapital användning. Vid en viss gräns
visar det sig att hela afkastning i säd, kött, [...]oläslig/saknad text etcetcetera, åtgår till
familjen sjelf. Om hela landet deladt i så små lotter, så intet
öfverskott åt icke-jordbrukare, har man sagt, – men detta dock
falskt.
Frankrike 19 miljmiljoner, ½ befolkning lefver af jordbruk, England
¼ à ⅓. Nu Frankrike öfver 3 milioner jordegare, England blott
250 000. Af dessa 2 000 ega ⅓ af all jord, i medeltal
10 000 tlandtunnland. Öfriga jordegare i medeltal 160 tlandtunnland, hvaraf
många små.
Gränsen för sjelfständigt jordbruk i den mening, att egare
|2|
har fullt arbete af dess skötsel. EkonEkonomisk förlust om
mindre än hela fri tid, och dock icke annat arbete.
Små parcellering – egare annat förvärf derjemte.
När man tänka på parcelleringens nytta för lösa befolkningen
så förafsesvårtytt man just detta.
Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
13de FöreläsnFöreläsningen
19 Mars.
2. Kap.Kapitlet
§ 2 Jordbruket forts.fortsättning
Erinra de två satserna i mommoment 1. Garanti för jordeganderätten – och fri försäljningsrätt.
2o) Jordbruk i stor och i liten skala. Fråga, som mycket sysselsatt ekon.ekonomer och statiststatistiker. – Jordbruk kan drifvas af egare eller arrendator. Stor egendom arrenderad i små lotter, arrendet sammanfört fler små possesseradesvårtytt. Vid jemförelse har man i allmhetallmänhet närmast tänkt på de sjelfständiga possessionernas vidd.
National ekon.Nationalekonomi härvid icke främst betraktadt hvad för individuela intressen gynsamast, – utan hvad är för landets totalproduktion fördelaktigast? Rättsligen bör dessa intressen samfalla. Saken har dock äfven andra än ekonomisk sida.
I allmänhet har på kontinenten det aristokratiska stor egendomssystemet efterhand vikit för det demokratiska styckningsdodito. Begränsningen af ett lands totalareal kräfva att genom stycknings medgifvande tillåta så många medborgare, som det vilja, att bli egare af jord. De sociala och politiska fördelarna häraf, framlägg.
Men de ekonomiska? Olikheten i brukningssätt och föremålen för kultur. – DoDito i arbetsledning och arbetare. lejda arbetare egaren sjelf.tillagt i marginalen – Extensiv och intensiv kultur. – På miniatyr jordbruk måste det bli intensiv skötsel för att bära sig. – Ex.Exempel från Frankrike, Belgien, Rhenprovinsen, Italien, Spanien. Sådansvårtytt Frankrike 6 tlandtunnland, egendom redan välstånd. På Valencia slätten i Spanien flera tusen jordegare, der den som egde 30 tlandtunnland = rik. – Men kultur frukttäd, vin, legymer, handelsväxter ss.såsom lin – allt detta påtagligt bättre i liten skala. Fordra egandes hela intresse och omtanke. Gå arbete. – Kom arbete. – Men sädes- och foder odling annorlunda. Maskin hjelp. Agronomiskt vetande. Kapital användning. Vid en viss gräns visar det sig att hela afkastning i säd, kött, [...]oläslig/saknad text etcetcetera, åtgår till familjen sjelf. Om hela landet deladt i så små lotter, så intet öfverskott åt icke-jordbrukare, har man sagt, – men detta dock falskt.
Frankrike 19 miljmiljoner, ½ befolkning lefver af jordbruk, England ¼ à ⅓. Nu Frankrike öfver 3 milioner jordegare, England blott 250 000. Af dessa 2 000 ega ⅓ af all jord, i medeltal 10 000 tlandtunnland. Öfriga jordegare i medeltal 160 tlandtunnland, hvaraf många små.
Gränsen för sjelfständigt jordbruk i den mening, att egare|2| har fullt arbete af dess skötsel. EkonEkonomisk förlust om mindre än hela fri tid, och dock icke annat arbete. Små parcellering – egare annat förvärf derjemte. När man tänka på parcelleringens nytta för lösa befolkningen så förafsesvårtytt man just detta.