7.2.1876 Finanslära
Finsk text
Original (transkription)
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876.
5te Förelsn.Föreläsningen
7 Febr.februari
(Grundskatten, forts.fortsättning)
Senast om katasterna
ändamål – jordens netto.tillagt i marginalen
I Frankrike förr icke verklig grundskatt. Taille och
vingtième. Först 1790 beslöts af konstit. församl.konstituerande församlingen
att i deras ställe allmän likformig grundskatt. Totala
jordrevenyn uppskattades till 1 200 milj.miljoner ⅕ drafdärav skulle
bli skatt till staten dessumdessutom 25 deraf till lokala utgifter.
Alltså 240 + 60 miljmiljoner skatt: Repartitionssystemet (förklara
hvad dermed och att quotitetssystemet det då uppskattas af hvarje
lägenhet för sig till viss skatt utan hänsyn till hvad total slutsumman
gå). Svårigheterna att fördela på departem.departementen då ingen
säker uppskattning fanns. Man rättade sig derföre i början
efter gamla skatternas summor per provins. – Snart svår
klagan häröfver. Stor ojemnhet. Beviljades reduktion
1805 voro redan 68 miljmiljoner eftergifvna, alltså hela var 172 m.miljoner liksom nutillagt.
1808 vidtog upprättandet af parcellarkatastern, förafseende bättre
individuela beskattningen inom deptmdepartementen. Detta arbete långsamt
fortskridit. Behöft äfven 40 år och kostat 150 miljmiljoner. Klago-
mål under restaur.restaurationen öfver ojemnheter. Nedsättningar, så att 154 miljmiljoner.
1831 förordnades att summariskt fördela DptsDepartementens belopp på
arrondissementen och kommunerna. Katastern således
blott ledning för att dela kommuners belopp på de enskilda.
Beräknats att då 16 % skulle utgöra medeltalet af skatten
mot jordinkomsten, varierade deptmdepartementens andelar mellan 9 och 27 %
af netto. Förekom att 50 % och i granskapet blott 2 %.
Kataster arbetet kunde redan derföre icke lyckas åstadkomma
jemnhet, att lång tidsföljd, olika kommission, vexlande
grunder och vexlande uppfattning deraf. Sedan olika kusters
rätt, kommunikationer m. m. Således i sjelfva
verket förfeladt. Mätningar förnämsta nyttan. Men
numera håller man sig framförallt till köp, arrende
och hypoteks aftal. –
I Preussen har man icke heller kommit till goda resultat g.genom
katasterarbetet. Likaså i andra tyska stater. –
Ojemnheten framträda ständigt åter. Periodisk revision
|2|
eller icke? Men äfven detta ytterst kostsamt, om noggrant.
Katasternas värde således att sökas i andra än rent finansielt resultat. Hos oss landtmäteri akterna tillsammans med jordeboken = kataster.tillagt i marginalen
Men huru då bör det ställas för att få grundskatten rättvis
och jemn? – Skall man tillföljd af föränderlighet i jord-
värden ha årliga uppskattningar likadana som för inkomst-
skatten? Eller är det finansielt riktigast att, på sätt äfven
nu dels skett, upphäfva denna skatt, icke tillerkänna den plats
bland rationella beskattningar? Dessa frågor icke så lätt
besvarade.
Främst erinra att vid beskattning af jorden och arbetet på kataster för-
bisetts att menniskan med sin intelligens och kapital är den som åstad-
kommer reveny. Olika jordmån visserligen. Men derför högre betalda.tillagt i marginalenMen funnits åsigter om gratis jord-
ränta. Förklara.tillagt Numera förkastad, – visats att all reveny
derifrån är blott knapp ersättning för arbete och ränta på
det kapital som nedlagts i köp och förbättringar. (Tillochmed fått
sällan detta.) – Uppskattningen kan således icke finna denna
gratis inkomst, finna blott resultatet af denna förvärfsgrens
arbeten. Jordskatten enl.enligt kataster således en skatt på
produktionen utan hänsyn till producentens verkliga
inkomst, ty blott lägenhetens netto vill man finna, – icke
egarens. Skuldsatt lika som skuldfri. Om man vill hålla
skatten alltid proportionelt till jordens netto, utan
hänsyn till egarens, så är detta snart sagdt att förfölja
jordförbistringar. Om åter till egarens, så blir det
nu inkomstkatt, icke jordskatt.
Bör märkas att icke kan afvältras ss.såsom mången annan,
t. ex. tull och accis.
Grundskattens fixité. Först kontra – ur propor-
tionalitetens synpunkt. Sedan pro. Visa betydelse
häraf. Köp, – statsränta.
Likväl: Grundskatten icke rationel ty lagd på fasta
kapitalet utan afs.avseende å verkl.verklig tillgång hos egare af detta kapital.
Proportionalitet, der skatten fix, snart åter förlorat. –
Jemkningen och revisionen oändligen dyra och vanskliga.
Mentillagt Gammal skatt – god skatt. Alla stater i Europa utan Norge och England delvis.tillagt Kan den icke aflyftas
eller aflösas såsom i England 1798 medgafs, – så
må den vara fix. Men så ställd att icke trycker.
Icke hindra parcellering. – Icke natura alster utan
pengar. Förmedling, då åligga sökande utreda
att skatta högre än viss % af revenyn. –
Så fix förlorar i sjelfva verket betydelse af skatt.
Liksom en preventivtillagt ränta till staten, fastställd för förmon
att ega jord, – beräknad vid köpen ss.såsom andra inteckningar.
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876.
5te Förelsn.Föreläsningen
7 Febr.februari
(Grundskatten, forts.fortsättning)
Senast om katasterna ändamål – jordens netto.tillagt i marginalen
I Frankrike förr icke verklig grundskatt. Taille och vingtième. Först 1790 beslöts af konstit. församl.konstituerande församlingen att i deras ställe allmän likformig grundskatt. Totala jordrevenyn uppskattades till 1 200 milj.miljoner ⅕ drafdärav skulle bli skatt till staten dessumdessutom 25 deraf till lokala utgifter. Alltså 240 + 60 miljmiljoner skatt: Repartitionssystemet (förklara hvad dermed och att quotitetssystemet det då uppskattas af hvarje lägenhet för sig till viss skatt utan hänsyn till hvad total slutsumman gå). Svårigheterna att fördela på departem.departementen då ingen säker uppskattning fanns. Man rättade sig derföre i början efter gamla skatternas summor per provins. – Snart svår klagan häröfver. Stor ojemnhet. Beviljades reduktion 1805 voro redan 68 miljmiljoner eftergifvna, alltså hela var 172 m.miljoner liksom nu. 1808 vidtog upprättandet af parcellarkatastern, förafseende bättre individuela beskattningen inom deptmdepartementen. Detta arbete långsamt fortskridit. Behöft äfven 40 år och kostat 150 miljmiljoner. Klagomål under restaur.restaurationen öfver ojemnheter. Nedsättningar, så att 154 miljmiljoner. 1831 förordnades att summariskt fördela DptsDepartementens belopp på arrondissementen och kommunerna. Katastern således blott ledning för att dela kommuners belopp på de enskilda. Beräknats att då 16 % skulle utgöra medeltalet af skatten mot jordinkomsten, varierade deptmdepartementens andelar mellan 9 och 27 % af netto. Förekom att 50 % och i granskapet blott 2 %.
Kataster arbetet kunde redan derföre icke lyckas åstadkomma jemnhet, att lång tidsföljd, olika kommission, vexlande grunder och vexlande uppfattning deraf. Sedan olika kusters rätt, kommunikationer m. m. Således i sjelfva verket förfeladt. Mätningar förnämsta nyttan. Men numera håller man sig framförallt till köp, arrende och hypoteks aftal. –
I Preussen har man icke heller kommit till goda resultat g.genom katasterarbetet. Likaså i andra tyska stater. –
Ojemnheten framträda ständigt åter. Periodisk revision|2| eller icke? Men äfven detta ytterst kostsamt, om noggrant.
Katasternas värde således att sökas i andra än rent finansielt resultat. Hos oss landtmäteri akterna tillsammans med jordeboken = kataster.tillagt i marginalen
Men huru då bör det ställas för att få grundskatten rättvis och jemn? – Skall man tillföljd af föränderlighet i jordvärden ha årliga uppskattningar likadana som för inkomstskatten? Eller är det finansielt riktigast att, på sätt äfven nu dels skett, upphäfva denna skatt, icke tillerkänna den plats bland rationella beskattningar? Dessa frågor icke så lätt besvarade.
Främst erinra att vid beskattning af jorden och arbetet på kataster förbisetts att menniskan med sin intelligens och kapital är den som åstadkommer reveny. Olika jordmån visserligen. Men derför högre betalda.tillagt i marginalenMen funnits åsigter om gratis jordränta. Förklara. Numera förkastad, – visats att all reveny derifrån är blott knapp ersättning för arbete och ränta på det kapital som nedlagts i köp och förbättringar. (Tillochmed fått sällan detta.) – Uppskattningen kan således icke finna denna gratis inkomst, finna blott resultatet af denna förvärfsgrens arbeten. Jordskatten enl.enligt kataster således en skatt på produktionen utan hänsyn till producentens verkliga inkomst, ty blott lägenhetens netto vill man finna, – icke egarens. Skuldsatt lika som skuldfri. Om man vill hålla skatten alltid proportionelt till jordens netto, utan hänsyn till egarens, så är detta snart sagdt att förfölja jordförbistringar. Om åter till egarens, så blir det nu inkomstkatt, icke jordskatt.
Bör märkas att icke kan afvältras ss.såsom mången annan, t. ex. tull och accis.
Grundskattens fixité. Först kontra – ur proportionalitetens synpunkt. Sedan pro. Visa betydelse häraf. Köp, – statsränta.
Likväl: Grundskatten icke rationel ty lagd på fasta kapitalet utan afs.avseende å verkl.verklig tillgång hos egare af detta kapital. Proportionalitet, der skatten fix, snart åter förlorat. – Jemkningen och revisionen oändligen dyra och vanskliga.
|3|Men Gammal skatt – god skatt. Alla stater i Europa utan Norge och England delvis. Kan den icke aflyftas eller aflösas såsom i England 1798 medgafs, – så må den vara fix. Men så ställd att icke trycker. Icke hindra parcellering. – Icke natura alster utan pengar. Förmedling, då åligga sökande utreda att skatta högre än viss % af revenyn. –
Så fix förlorar i sjelfva verket betydelse af skatt. Liksom en preventiv ränta till staten, fastställd för förmon att ega jord, – beräknad vid köpen ss.såsom andra inteckningar.