8.10.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 1880.
KapKapitel 6 Kort öfverblick af Finlands eko-
|4|
Nat. ekonomiNationalekonomi.
H. T.Höstterminen 1880.
11te FöreläsnFöreläsningen
8 Okt.Oktober
5. kap.kapitlet forts.fortsättning
Den nation. ekonomiskanationalekonomiska regeln för statsutgifterna.
Man kan skilja mellan nödvändiga och umbärliga
statsutgifter. De förras art: de af vilkoren för statens
existens betingade. De måste sammanbringas, huru
tungt än vore. Sedan de som möjligen kunna underlåtas.
Der noga profva om de äro allmänt nyttiga och om
utan oproportionerligt betungande låta sig göra. Eljest
underlåta. Produktiva och improduktiva, – hvad
dermed menas. Under speciell national ekonomisk pröfning
hemfalla de, som afse åtgärder till de produktiva
näringarnas fromma. Vid öfriga statsutgifter bör
visserligen tagas hänsyn till nationens resurser,
men det är dock pröfning af annan art, – rättslig, poli-
tisk m. m. som bestämma utgifters behöflighet och före-
tagets, inrättningens organisation.
Alltid ihågkomma att
de enskilda kunna eko-
nomiskt mer produktivt
använda sina medel
än staten.tillagt i marginalen
Hvad sedan vidkomma sjelfva beskattningen, så har
den ekonomiska vetenskapen ock bidragit att utveckla prin-
ciperna härför. De positiva föreskifterna härvid höra
dock till finans vetenskap. Af rent ekonomisk art
äro följande negation: ingenstruket beskattning bör aldrig ske
på sådant sätt, i sådan form, att de verkar häm-
mande på en eller flera grenar af produktion. Det
produktions arbetet ss.såsom sdantsådant bör ej beskattas. Ex.Exempel:
om alla handtverkare viss skatt för blotta rättigheten
att drifva handtverk, så skulle många underlåta, och
arbetets frihet vara rubbad.
En finanskälla är stats-
krediten. När det är rätt
att låna = vilkor som
för statsutgifter i allmhetallmänhet
med tillägg att tanken är
utgiftens fördelning på
flera generationer skatt-
dragade. Vigtigaste
ekon.ekonomiska regel: icke [...]oläslig/saknad text
kapital tillgången i landet
till mensvårtytt för produktions
behof af räntekapital.
Inom landet när det
visar sig att en mängd besparingar
söka placering utom affärs[...]oläslig/saknad text,
[...]oläslig/saknad text utom landet.tillagt i marginalen
Majsvårtytt nat. ekon.nationalekonomi behandlat beskattnings läran åtminstone
i sina grunddrag. Men den hör till finansvetenskapen
hvilken, om ock grundande sig på nat. ekon.nationalekonomi icke
bör hopblandas dermed, utan utgör en skild vetenskap.
Nation. ekon.Nationalekonomi utreder de lagar enligt hvilka rikedom
bildas, bytas, fördelas och [...]oläslig/saknad texttillagt huru staten gentemot detta
sig förhålla må. National välståndet betunga statens
finansiela kraft. Men huru staten taga detta i anspråk
hör till finanslära.
KapKapitel 6 Kort öfverblick af Finlands eko-
nomiska utveckling.
Finl.Finlands ekon.ekonomiska historia från 1809 tyvärr icke skrifven
och hvad värre, äfven materialet dertill föga bearbetadt.
I sina allm.allmänna drag blottstruket kan man dock följa gången.
Tillståndet närmast efter kriget ytterligt svårt. Våra
förfäder ej blott denna omställning i politiken, men äfven
hård kamp mot armodet efter krigets offer. – Pengväsendet, rubeln, samt
sedlar.tillagt
Enl.Enligt förordning af 12 Decbdecember 1811: vexel, låne- och
depositionskontor. Ständerna begära en
Bank, R. F.Regeringsformtillagt i marginalen – 1 million rubel silfver 2 [...]oläslig/saknad texttillagt för att under-
lätta afliqviderandet af skulden till allm.allmänna kassan och
enskilda i Sverige, – befrämja åkerbruk, handel
och näringar samt efterhand bringa blott en myntart
i omlopp uti landet. – Främst lån mot inledningsvårtytt.
Detta var nu dock något.
Nu om någonsin jordbruket hufvudmening: ringa
industri, under skråtvång, – skeppsfart föga utvecklad, till följd
af de inskränkningar den på 17 talet långt varit underkastad.
Utrikes handeln ett slag af tyskar beroende bytes-
handel. Beskrif. – Med Sverige lifligare, tack vare
traktater. – [...]oläslig/saknad text Handel med Ryssland småningom större betydelse.
Gick mycket sakta framåt. Man lefde tarfligt,
knogade och försakade, – ej många missväxter, – temligen
sträng hushållning med statsmedel, – ja det samlade
t. o. m. besparingar i statskassan.
Vigtigaste ekon.ekonomiska åtgärden förestruket tidentillagtstruket det före orientaliska
kriget: Myntrealisationtillagt
(sedlar sjunkit tillsvårtytt 31). Bankens reorganisation 1840 till en inrättning
efter mera omfattande program. Sedlar, mynt, att
inväxlas med silfver. Ty våra dock äfven skyldighet
att inväxla ryska sedlar, som senare blef så vådligt.
Primärsvårtytt fond, jordbruks – manufaktur – hypo-
teks.
Saima kanals byggande 1843–56.
Så orientaliska kriget. Ekon.Ekonomiska förluster dervid:
| handelsflottan | 1853 | 532 | fartyg | 55 064 | lastersvårtytt |
| 1856 | 390 | 28 422 |
Rubbning i handel. Lyckligtvis goda skördar, tillät
höga pris på jordbrukets alster.
Men i sina följder lyckligt. Isoleringen minskad.
Ny regent. Friskare lif och företagsamhet derefter.
Detta af vissa siffror:
Förklara diffe-
rensen.tillagt i marginalen
| 1856 | 1865 | 1875 | |
| Importen | 38 900 000 | 71 200 000 | 157 670 000 |
| Exporten | 14 700 000 | 32 200 000 | 85 400 000 |
| Tullinkomster | 6 126 000 | 6 900 000 | 12 700 000 |
Vissa importartiklar:
| Kaffe | 5 000 000 | 6 100 000 | 10 800 000 |
| Jern och plåt | 2 700 000 | 4 000 000 | 14 000 000 |
| Väfnader | 3 900 000 | 4 700 000 | 22 100 000 |
Vissa exportartiklar
| Trävaror | 5 500 000 | 18 700 000 | 37 700 000 |
| Väfnader | 102 000 | 1 460 000 | 9 000 000 |
| Smör | 800 000 | 2 960 000 | 10 200 000 |
| Kreatur | 887 000 | 1 970 000 | |
| Papper | 557 000 | 2 400 000 |
Antal fartyg
obsobservera landtillagt i marginalen
| 1860 | |||
| Stads och | [...]oläslig/saknad text | [...]oläslig/saknad text | |
| lands[...]oläslig/saknad text | [...]oläslig/saknad text | [...]oläslig/saknad text | |
| antalet | 1548 | 1688 | 1640 |
| lastersvårtytt | 91 708 | 119 747 | 152 882 |
derst ångbåtar 211, med 5 407
hästkrafter
1866=57 ångfartyg
2 300 häst-
krafter.tillagt i marginalen
Fabriker
| 1865 | 1875 | |
| Arbetare | 7 945 | 13 931 |
| tillväxtvärde | 20 500 000 | 49 200 000 |
298 ¼
11 940tillagt i marginalen
Bankväsendet.
| 1856 | 1870 | 1875 | |
| Finlands Bank – sedlar | 22 400 000 | 36 600 000 | 57 500 000 |
| lån, krediter, vexlar | [...]oläslig/saknad text8 000 000tillagt | 16 600 000 | 57 500 000 |
| Föreningsbanken | |||
| sedlar | 950 000 | 1 200 000 | |
| lån, krediter, vexlar | 17 800 000 | 27 000 000 | |
| Nordiska bankensvårtytt | 11 000 000 |
Åtgärder 1856 Saima kanal färdig
| 1859 | bättre fabrikslagstiftning |
| landthandeln fri | |
| 1861 | sågrörelsen fri |
| 1862 | ThusTavastehus jernväg färdig |
| 1864 | lagar om bolag |
Hela första landtdagens åtgärder för [...]oläslig/saknad text jordbruk skild.
| 1868 | näringslag |
| 1870 | RmäkiRiihimäki PburgPetersburg bana flera kanaler |
| 1876 | Åbo banan färdig |
| 1879 | näringslag – |
| Staten placerat i | jernvägar | 75 millioner |
| kanaler | 15 millioner | |
| deposioner i | bankerna | öfver 30 millioner |
| sparbanken | ||
| 80 Sparbanker | med 14 à 15 millioner |
- Hypoteksfondsvårtytt
- Förvaltnings-väsendet.
- Jordbrukets framtid
Huru med företagsauktioner?
Aktiebolag, utom jernvägs, kanske 50 à 60 millioner
nedlagda.
Hvilket framtidshopp.
Uppmaning till ekon.ekonomiska och statistiska studier.
frihetens andatillagt i marginalen
Const. [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Nat. ekonomiNationalekonomi.
H. T.Höstterminen 1880.
11te FöreläsnFöreläsningen
8 Okt.Oktober
5. kap.kapitlet forts.fortsättning
Den nation. ekonomiskanationalekonomiska regeln för statsutgifterna. Man kan skilja mellan nödvändiga och umbärliga statsutgifter. De förras art: de af vilkoren för statens existens betingade. De måste sammanbringas, huru tungt än vore. Sedan de som möjligen kunna underlåtas. Der noga profva om de äro allmänt nyttiga och om utan oproportionerligt betungande låta sig göra. Eljest underlåta. Produktiva och improduktiva, – hvad dermed menas. Under speciell national ekonomisk pröfning hemfalla de, som afse åtgärder till de produktiva näringarnas fromma. Vid öfriga statsutgifter bör visserligen tagas hänsyn till nationens resurser, men det är dock pröfning af annan art, – rättslig, politisk m. m. som bestämma utgifters behöflighet och företagets, inrättningens organisation.
Alltid ihågkomma att de enskilda kunna ekonomiskt mer produktivt använda sina medel än staten.tillagt i marginalen
Hvad sedan vidkomma sjelfva beskattningen, så har den ekonomiska vetenskapen ock bidragit att utveckla principerna härför. De positiva föreskifterna härvid höra dock till finans vetenskap. Af rent ekonomisk art äro följande negation: beskattning bör aldrig ske på sådant sätt, i sådan form, att de verkar hämmande på en eller flera grenar af produktion. Det produktions arbetet ss.såsom sdantsådant bör ej beskattas. Ex.Exempel: om alla handtverkare viss skatt för blotta rättigheten att drifva handtverk, så skulle många underlåta, och arbetets frihet vara rubbad.
En finanskälla är statskrediten. När det är rätt att låna = vilkor som för statsutgifter i allmhetallmänhet med tillägg att tanken är utgiftens fördelning på flera generationer skattdragade. Vigtigaste ekon.ekonomiska regel: icke [...]oläslig/saknad text kapital tillgången i landet till mensvårtytt för produktions behof af räntekapital. Inom landet när det visar sig att en mängd besparingar söka placering utom affärs[...]oläslig/saknad text, [...]oläslig/saknad text utom landet.tillagt i marginalen
Majsvårtytt nat. ekon.nationalekonomi behandlat beskattnings läran åtminstone i sina grunddrag. Men den hör till finansvetenskapen hvilken, om ock grundande sig på nat. ekon.nationalekonomi icke bör hopblandas dermed, utan utgör en skild vetenskap. Nation. ekon.Nationalekonomi utreder de lagar enligt hvilka rikedom bildas, bytas, fördelas och [...]oläslig/saknad text huru staten gentemot detta sig förhålla må. National välståndet betunga statens finansiela kraft. Men huru staten taga detta i anspråk hör till finanslära.
|2|KapKapitel 6 Kort öfverblick af Finlands ekonomiska utveckling.
Finl.Finlands ekon.ekonomiska historia från 1809 tyvärr icke skrifven och hvad värre, äfven materialet dertill föga bearbetadt. I sina allm.allmänna drag kan man dock följa gången. Tillståndet närmast efter kriget ytterligt svårt. Våra förfäder ej blott denna omställning i politiken, men äfven hård kamp mot armodet efter krigets offer. – Pengväsendet, rubeln, samt sedlar.
Enl.Enligt förordning af 12 Decbdecember 1811: vexel, låne- och depositionskontor. Ständerna begära en Bank, R. F.Regeringsformtillagt i marginalen – 1 million rubel silfver 2 [...]oläslig/saknad text för att underlätta afliqviderandet af skulden till allm.allmänna kassan och enskilda i Sverige, – befrämja åkerbruk, handel och näringar samt efterhand bringa blott en myntart i omlopp uti landet. – Främst lån mot inledningsvårtytt.
Detta var nu dock något.
Nu om någonsin jordbruket hufvudmening: ringa industri, under skråtvång, – skeppsfart föga utvecklad, till följd af de inskränkningar den på 17 talet långt varit underkastad. Utrikes handeln ett slag af tyskar beroende byteshandel. Beskrif. – Med Sverige lifligare, tack vare traktater. – Handel med Ryssland småningom större betydelse.
Gick mycket sakta framåt. Man lefde tarfligt, knogade och försakade, – ej många missväxter, – temligen sträng hushållning med statsmedel, – ja det samlade t. o. m. besparingar i statskassan.
Vigtigaste ekon.ekonomiska åtgärden det före orientaliska kriget: Myntrealisation (sedlar sjunkit tillsvårtytt 31). Bankens reorganisation 1840 till en inrättning efter mera omfattande program. Sedlar, mynt, att inväxlas med silfver. Ty våra dock äfven skyldighet att inväxla ryska sedlar, som senare blef så vådligt. Primärsvårtytt fond, jordbruks – manufaktur – hypoteks.
Saima kanals byggande 1843–56.
Så orientaliska kriget. Ekon.Ekonomiska förluster dervid:
Rubbning i handel. Lyckligtvis goda skördar, tillät höga pris på jordbrukets alster.
|3|Men i sina följder lyckligt. Isoleringen minskad. Ny regent. Friskare lif och företagsamhet derefter.
Detta af vissa siffror:
Förklara differensen.tillagt i marginalen
Vissa importartiklar:
Vissa exportartiklar
Antal fartyg
obsobservera landtillagt i marginalen
derst ångbåtar 211, med 5 407 hästkrafter
1866=57 ångfartyg 2 300 hästkrafter.tillagt i marginalen
Fabriker
298 ¼ 11 940tillagt i marginalen
Bankväsendet.
Åtgärder 1856 Saima kanal färdig
Hela första landtdagens åtgärder för jordbruk skild.
Huru med företagsauktioner?
Aktiebolag, utom jernvägs, kanske 50 à 60 millioner nedlagda.
Hvilket framtidshopp.
Uppmaning till ekon.ekonomiska och statistiska studier.
frihetens andatillagt i marginalen
Const. [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen