15.9.1875 Felix Mechelin–LM
Finsk text
Original (transkription)
Wiborg, 18 15/IX 75.
Liebster Leo!
I minst tre afseenden har jag under de
senaste veckorna åter försyndat mig mot
Dig och ber nu omsider om tillgift derför. –
Det första var min nog oartiga begäran
om oliqvideradt telegrafsvar å mitt tele-
gram af den 20. Augusti, hvilket svar jag
erhöll först kl.klockan ½ 10. samma dags afton, då
jag först kunde besluta mig att resa till
Stockholm, dit det bar af den 21, efter par
timmars deltagande i Hofrätts-sessionen för
dagen, och direkt till ”Constantin”, för att få
hyttplats, allt utan tid till vidare uppehåll
i HforsHelsingfors eller meddelande till Dig, då jag
af Ehrström erfor att Du ej fanns i staden.
Det andra bestod deri, att jag den 3. dennes
omöjligen kunde lemna HforsHelsingfors för att besöka
Eder på Botby, så oändligt kärt det varit
att, jemte tack för sist under pingsten, få
råkas och språka med Dig och Eder andra
om allt det myckna, hvartill min oförgätliga
och i margfaldig måtto intressanta svenska
|2|
resa kunnat lemna mer än nog ämnen; men
jag nödgades för särskilda bestyr dröja hela
den dagen i hufvudstaden och lika tvingande
redan dagen derpå skynda hit för att fortsätta
tjenstebråket, så att vårt sammanträffande
tyvärr omintetgjordes, mig till största leds-
nad och motgång. – Värst är dock att bikta
och förklara, huru jag, för det tredje nu för-
söker urskulda och afbedja det ofvanberörda,
hvartill jag ej heller kan åberopa annat, än
– hemmet, som jag hade umburit i två veckor, –
tjenstens dagliga och tidsödande kraf, som ej
tåla uppskof, – samt allehanda ekonomiska
omsorger och efterstängar, hvilka medtagit
de få öfriga stunderna alltsedan återkomsten.
På denna torra apologi kan jag sålunda
ej annat, än afbida Din opartiska och, om
möjligt, leutererande dom öfver all min
svaghet i ofvanomförmälda hänseenden! –
Om sjelfva juristmötet har Du väl läst allt
i pressen tillgängligt, suppleradt af Ehrstrand
och Montgomery bättre, än jag förmådde
skildra det med min torftiga penna, hvadan
jag blott må tillägga, att jag från detta
|3|
möte medför minnen för hela lifvet af ännu
vida intressantare och mera tillfredsställande
slag, än de Köpenhamnska, isynnerhet hvad
angår personliga och sångar-bekantskaper
– samt de allranyaste tänkesätten i StholmStockholm &
hela Sverige om oss Finnar och vår verlds-
ställning samt den odelade och lifliga vän-
skap, som i alla former och förhållanden
derborta emot oss ådagalades. – Ja, om
ock min resa dit i mångens tycke kan hafva
varit nog onödig och värdelös, så skall dock
minnet af allt hvad jag der sett, hört och upp-
lefvat aftillagt sannt, skönt och ädelt städse förblifva
mig dyrbart och utgöra ett styckande mo-
ment i lifvets strid under mina återstående
dagar i det, trots alla dess många svaga
sidor, dyra och kära hemlandet! –
Här i hemmet allt sig likt; i Hofrätten förbida
vi ny President och Råds-vakans samt bättre
befordringstur för äldste Assessorn. – Måtte
isynnerhet detta sista snart sannas, – annars
förestå allt svårare tider!
Med de varmaste välönskningar till Eder alla
från de våra här förblir jag Din tillgifne
Fx Mn
Wiborg, 18 15/IX 75.
Liebster Leo!
I minst tre afseenden har jag under de senaste veckorna åter försyndat mig mot Dig och ber nu omsider om tillgift derför. – Det första var min nog oartiga begäran om oliqvideradt telegrafsvar å mitt telegram af den 20. Augusti, hvilket svar jag erhöll först kl.klockan ½ 10. samma dags afton, då jag först kunde besluta mig att resa till Stockholm, dit det bar af den 21, efter par timmars deltagande i Hofrätts-sessionen för dagen, och direkt till ”Constantin”, för att få hyttplats, allt utan tid till vidare uppehåll i HforsHelsingfors eller meddelande till Dig, då jag af Ehrström erfor att Du ej fanns i staden. Det andra bestod deri, att jag den 3. dennes omöjligen kunde lemna HforsHelsingfors för att besöka Eder på Botby, så oändligt kärt det varit att, jemte tack för sist under pingsten, få råkas och språka med Dig och Eder andra om allt det myckna, hvartill min oförgätliga och i margfaldig måtto intressanta svenska|2| resa kunnat lemna mer än nog ämnen; men jag nödgades för särskilda bestyr dröja hela den dagen i hufvudstaden och lika tvingande redan dagen derpå skynda hit för att fortsätta tjenstebråket, så att vårt sammanträffande tyvärr omintetgjordes, mig till största ledsnad och motgång. – Värst är dock att bikta och förklara, huru jag, för det tredje nu försöker urskulda och afbedja det ofvanberörda, hvartill jag ej heller kan åberopa annat, än – hemmet, som jag hade umburit i två veckor, – tjenstens dagliga och tidsödande kraf, som ej tåla uppskof, – samt allehanda ekonomiska omsorger och efterstängar, hvilka medtagit de få öfriga stunderna alltsedan återkomsten. På denna torra apologi kan jag sålunda ej annat, än afbida Din opartiska och, om möjligt, leutererande dom öfver all min svaghet i ofvanomförmälda hänseenden! –
Om sjelfva juristmötet har Du väl läst allt i pressen tillgängligt, suppleradt af Ehrstrand och Montgomery bättre, än jag förmådde skildra det med min torftiga penna, hvadan jag blott må tillägga, att jag från detta|3| möte medför minnen för hela lifvet af ännu vida intressantare och mera tillfredsställande slag, än de Köpenhamnska, isynnerhet hvad angår personliga och sångar-bekantskaper – samt de allranyaste tänkesätten i StholmStockholm & hela Sverige om oss Finnar och vår verldsställning samt den odelade och lifliga vänskap, som i alla former och förhållanden derborta emot oss ådagalades. – Ja, om ock min resa dit i mångens tycke kan hafva varit nog onödig och värdelös, så skall dock minnet af allt hvad jag der sett, hört och upplefvat af sannt, skönt och ädelt städse förblifva mig dyrbart och utgöra ett styckande moment i lifvets strid under mina återstående dagar i det, trots alla dess många svaga sidor, dyra och kära hemlandet! –
Här i hemmet allt sig likt; i Hofrätten förbida vi ny President och Råds-vakans samt bättre befordringstur för äldste Assessorn. – Måtte isynnerhet detta sista snart sannas, – annars förestå allt svårare tider!
Med de varmaste välönskningar till Eder alla från de våra här förblir jag Din tillgifne
Fx Mn