18.2.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
15. luento 18. helmikuuta
Suomen valtio-oikeus. Lainkäyttö (jatk.)
Lain julkaiseminen on edellytys se pätemiselle. Eilen puhuttiin tavasta ja siitä, ettei ole erikseen määrätty, tuleeko laki voimaan heti julkaisemisen jälkeen.
Kaikki lait tähtäävät tulevaisuuteen. Normien soveltamista ei voi tapahtua, ennen kuin lait ovat vakiintuneet. Siksi lakien yleinen periaate on, etteivät ne ole retroaktiivisia, niillä ei ole taannehtivaa voimaa. Tällä tarkoitetaan, ettei uutta lakia saa soveltaa oikeuksiin, joita on jo hankittu, faktoihin, jotka ovat tapahtuneet, tapauksiin, jotka ovat jääneet kesken, ennen kuin uusi laki astui voimaan. Esim. siten, että yritetään hankkia ratkaistuun tapaukseen muutosta uuden lain mukaan tai valitetaan jo tuomitusta tapauksesta (perintöasiat).
Tämä periaate näyttää kyllä yksinkertaiselta, mutta se ei ole kuitenkaan ehdottomasti ja yleisesti sovellettavissa.
1) Kun on langetettu tuomio asiassa, niin sitä ei voi muuttaa sen perusteella, että tuomio olisi ollut toisenlainen uuden lain mukaan. Korkeampi oikeus, jonne asia kuitenkin tulee, ei saa katsoa tapausta uuden lain mukaan. Näin on kaikissa tapauksissa. Myös rikostapauksissa – joissa tuomio on langetettu. Uuden lain mukainen lievempi rangaistus voi antaa syyn tuomion lievennykseen, joka on oikeusasia, mutta ei muutokseen johtava.
2) Kun oikeusasia on käsitelty, rikos tehty ennen kuin laki on tullut voimaan. Tässä on ero siviili- ja rikosasioiden välillä. Siviiliasioissa laki ei ole koskaan retroaktiivinen. Esim. – Miten vuoden 1868 laki määrää konkurssisäädöksistä: Tämä säädös tulee voimaan 1. tammikuuta 1869 lähtien, mutta sitä ei sovelleta niihin tapauksiin, jotka jo silloin olivat tuomioistuimen käsittelyssä. Siis jos 31.12. 1868 oli jätetty denutaatioanomus, niin se tapahtui vanhan konkurssilain mukaan.
27. kesäkuuta 1878 muutos erillisiin osiin lakien säädöksistä, jotka koskivat huomenlahjoja, naimaoikeutta ja perintöoikeutta. Tämä tulee noudatettavaksi siten, että se tulee voimaan 1. tammikuuta 1879 vaikuttamatta kuitenkaan horjuttavasti puolison oikeuksiin ja velvollisuuksiin asua niissä avioliitoissa, jotka on solmittu sitä ennen, tai jos ne perintöolosuhteet ovat muuttuneet, jotka perustuivat aikaisemmin tapahtuneeseen kuolintapaukseen, kun perinnönjättäjä oli kuollut ennen maan lain kumoamista.tillagt i marginalen
Periaate tähän on, että jo saavutetut oikeudet tai solmitut oikeusolosuhteet muuten järkkyisivät. Vuoden 1878 esimerkki: naimaoikeutta ei ole muutettu, mutta perintöoikeus on, koska tilanne on tuolloin 1. tammikuuta 1879 jälkeen muuttunut.
Esim. täysi-ikäisyydestä. Joka on tullut täysi-ikäiseksi ennen uuden lain voimaantuloa, jää täysi-ikäiseksi, vaikka ikää olisi nostettu, mutta joka tuolloin on vielä alaikäinen, tulee uuden lain alaiseksi.
Rikosasiat. Taannehtiva, jos uusi rangaistus on lievempi.
3) Valtio- ja hallinto-oikeus: esim. vaalioikeus, – maasta perittävä vero. Siis taannehtiva siinä mielessä, että voidaan muuttaa yksilölle, mutta ei siten taannehtiva, että muutetaan jo tehtyjä asiakirjoja.
Tästä on paljon kirjallisuutta. Merkillepantava tosiseikka. Ranskan konventti lailla 17 Nivon II. Kaikki perintötapaukset tuli 14. heinäkuuta 1789 jälkeen tuomita uuden lain mukaan. Koska Ranskan kansa oli sinä päivänä Bastiljin valtauksen jälkeen tuonut päivänvaloon oikeustietoisuutensa hallinnon etuoikeuksia ja poikkeuslakeja kohtaan.
Yhteenveto: Ristiriidasta lain ja asetuksen välillä. Mitä on tuomarin suorittama tutkinta? Säätyjen säätämän lain etusija – konflikti yleisen Säätyjen säätämän lain ja perustuslain välillä? – Ei tuomarin suorittamaa tutkintaa. Vain Amerikassa.
Laintulkinta. Perustuslaki kirjaimellisesti, Hallitusmuodon viimeinen §.
Autenttista: Hallitsijalle osoitettu kysely. Ero julkistettuun lakiehdotukseen. Maan tapa. 20 tuomarin ohjesääntö, – 1: Oikeudenkäymiskaari 11. Traktaatit. Ulkomaiden laki.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 1879
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879
15de FöreläsnFöreläsningen
18de Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt. Lagskipning (fortsfortsättning)
Lagens promulgering förutsättning för dess giltighet.
Igår om sättet. och att, der skild tid ej utsatt, omedel-
bart efter promulgering.
All lag afser framtiden. Tillämpning af normer
kan icke ske förrän de etablerade. Deraf den all-
männa principen att lagen icke retroactiv, icke
återverkande kraft; hvarmed menas att
mot fakta som egtstruket den nya lagen icke får tillämpas
på rättigheter som förvärfvats, fakta som egt
rum, mål som blifvit anhängiggjord innan
nya lagensstruket trädde i kraft. T. ex. genom vad söka vinnasvårtytt
i afgjordt mål ändring enl.enligt nya
lagen eller besvär i redan
afdömdt mål. (arfsfall).tillagt
Denna princip, så enkel än synes; är dock
icke af absolut och generel tillämpning.
1o) När dom fallit i en sak, så kan denna ej
ändras på grund deraf att domen skulle varit an-
norlunda enl.enligt nya lagen. Högre rätt, dit saken
emellertid kommit, får ej skärskåda enl.enligt nya
lagen. Detta i alla mål. Äfven brottmål, – som
afdömda. Den nya lagen lindrigare straff, kan detta
ge anledning till leuteration, som är en rättsakt,
men ej till ändring.
2o) När rättsärende försiggått, brott öfvats innan
lagen emanerat. Här skilnad mellan civila och
kriminela saker. I civila aldrig retroaktiva.
Ex.Exempel – Huru 1868 års förf.författning afslutar Konkursstadgar:
Denna stadga skall blifva gällande fr.från 1 Januari
1869, men icke tillämpas i de mål, som då redan
äro vid domstol anhängiga. Sål.Således om 31/12 68
gafs cessionsansökan, så enl.enligt gamla kkurslagenkonkurslagen.
27 Juni 1878 angdeangående
ändring i särskilda delar af
lagars stadgande om morgon-
gåfvor, giftorätt och arfs-
rätt. Denna
förrsvårtytt skall lända till efter-
rättelse fr.från 1 Jan.januari 1879 utan
att likaväl verka rubbning
i makans rättigheter och skyl-
digheter å bo uti de äktenskap
hvilka omsvårtytt derförinnan ingången
eller förändring i de arfsförhållande
som grunda sig på förut
stundadesvårtytt dödsfall
när arflåtare
dött före landsrättenssvårtytt
upphäfvande.tillagt i marginalen
Principen härför den att redan förvärfvade rättigheter
eller inträdda rättsförhållanden eljes skulle rukkassvårtytt. 1878
års exempel: giftorätt icke ändrad, men arfsrätten om
förändradsvårtytt då efter 1 Jan.januari 79.
Ex.Exempel om myndighetsålder. Den som blifvit myndig
före ny lags tillärningsvårtytt förblir det om ock åldern fram-
|2|
skjuten, men ickestruket den som då ännu omyndig komma
under nya lagen.
Brottmål. Retroaktiva, om nya straffet
lindrigare.
3) Stats och förvaltningsrätt: ex.tillagtexempel valrätt, – skatt
på jord. Alltså retroaktiv i mening att kunna
ändra för individen, men icke retroaktiv i mening
att ändra redan gjorda handlhandlingar.
Stor litteratur
häröfver.
Remarkabelt fak-
tum.
Franska kon-
ventet g.genom lag 17
Nivon II. Att
alla arffall efter
14 Juli 1789 skall
dömas enl.enligt nya
lagen. Emedan
franska folket den
dagen genom bastiljens
stormande ådaga-
lagt sitt rättsmed-
vetande gentemot
privilegiernas och
[...]oläslig/saknad textundtillagtantagslagarnas
regime.tillagt
Sammanfattning:
Om motsägelse mellan lag och förordning.
Domarens pröfning hvilken? Ständerlag
företräde – konflikt mellan allmän ständerlag
och grundlag? – Icke domarepröfning.
Endast Amerika.
Landstruket
Lagtolkning. Grundlag enl.enligt bokstaf,
sista § R. F.Regeringsformen
Autentisk: förfrågan hos Regenten.
Skilnad mot promulgeradt lagförslag.
Landssed. 20 Dom. reglmDomareregler, – 1: 11 R BRättegångsbalken. Traktater.
Utländsk lag.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879
15de FöreläsnFöreläsningen
18de Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt. Lagskipning (fortsfortsättning)
Lagens promulgering förutsättning för dess giltighet. Igår om sättet,original:. och att, der skild tid ej utsatt, omedelbart efter promulgering.
All lag afser framtiden. Tillämpning af normer kan icke ske förrän de etablerade. Deraf den allmänna principen att lagen icke retroactiv, icke återverkande kraft; hvarmed menas att den nya lagen icke får tillämpas på rättigheter som förvärfvats, fakta som egt rum, mål som blifvit anhängiggjord innan nya lagen trädde i kraft. T. ex. genom vad söka vinnasvårtytt i afgjordt mål ändring enl.enligt nya lagen eller besvär i redan afdömdt mål. (arfsfall).
Denna princip, så enkel än synes; är dock icke af absolut och generel tillämpning.
1o) När dom fallit i en sak, så kan denna ej ändras på grund deraf att domen skulle varit annorlunda enl.enligt nya lagen. Högre rätt, dit saken emellertid kommit, får ej skärskåda enl.enligt nya lagen. Detta i alla mål. Äfven brottmål, – som afdömda. Den nya lagen lindrigare straff, kan detta ge anledning till leuteration, som är en rättsakt, men ej till ändring.
2o) När rättsärende försiggått, brott öfvats innan lagen emanerat. Här skilnad mellan civila och kriminela saker. I civila aldrig retroaktiva. Ex.Exempel – Huru 1868 års förf.författning afslutar Konkursstadgar: Denna stadga skall blifva gällande fr.från 1 Januari 1869, men icke tillämpas i de mål, som då redan äro vid domstol anhängiga. Sål.Således om 31/12 68 gafs cessionsansökan, så enl.enligt gamla kkurslagenkonkurslagen.
27 Juni 1878 angdeangående ändring i särskilda delar af lagars stadgande om morgongåfvor, giftorätt och arfsrätt. Denna förrsvårtytt skall lända till efterrättelse fr.från 1 Jan.januari 1879 utan att likaväl verka rubbning i makans rättigheter och skyldigheter å bo uti de äktenskap hvilka omsvårtytt derförinnan ingången eller förändring i de arfsförhållande som grunda sig på förut stundadesvårtytt dödsfall när arflåtare dött före landsrättenssvårtytt upphäfvande.tillagt i marginalen
Principen härför den att redan förvärfvade rättigheter eller inträdda rättsförhållanden eljes skulle rukkassvårtytt. 1878 års exempel: giftorätt icke ändrad, men arfsrätten om förändradsvårtytt då efter 1 Jan.januari 79.
Ex.Exempel om myndighetsålder. Den som blifvit myndig före ny lags tillärningsvårtytt förblir det om ock åldern fram|2|skjuten, men den som då ännu omyndig komma under nya lagen.
Brottmål. Retroaktiva, om nya straffet lindrigare.
3) Stats och förvaltningsrätt: ex.exempel valrätt, – skatt på jord. Alltså retroaktiv i mening att kunna ändra för individen, men icke retroaktiv i mening att ändra redan gjorda handlhandlingar.
Stor litteratur häröfver. Remarkabelt faktum. Franska konventet g.genom lag 17 Nivon II. Att alla arffall efter 14 Juli 1789 skall dömas enl.enligt nya lagen. Emedan franska folket den dagen genom bastiljens stormande ådagalagt sitt rättsmedvetande gentemot privilegiernas och undantagslagarnas regime.
Sammanfattning:
Om motsägelse mellan lag och förordning. Domarens pröfning hvilken? Ständerlag företräde – konflikt mellan allmän ständerlag och grundlag? – Icke domarepröfning. Endast Amerika.
Lagtolkning. Grundlag enl.enligt bokstaf, sista § R. F.Regeringsformen
Autentisk: förfrågan hos Regenten. Skilnad mot promulgeradt lagförslag. Landssed. 20 Dom. reglmDomareregler, – 1: 11 R BRättegångsbalken. Traktater. Utländsk lag.