25.11.1878 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78.
38de FöreläsnFöreläsningen
25 Novbr.november

Finl.Finlands statsrätt.

Återblick: indelning:

I afdelnavdelningen. allmän öfverblick af finska staten.

  • 1 kap.kapitlet Finska statens område
  • 2 – Finlands folk
  • 3 – Finlands förening med Ryssland samt föreningens rättsliga natur och konseqvenser.
  • 4 kap.kapitlet den allmänna karakteren af Finlands statsform.

II afdeln.avdelningen Om organerna för statsmaktens utöfning.

  • 1 kap.kapitlet Regenten samt myndigheterna för styrelsens, förvaltningens och lagskipningens utöfning.
    § 1 Regenten och thronföljden.
    § 2. Styrelseverken: Senaten, Generalguvernören och Ministerstatssekreteraren.
    § 3. De centrala och de lokala förvaltningsmyndigheterna.
    § 4. Den kommunala sjelfstyrelsens organisation.
    § 5. De kyrkliga myndigheterna.
    § 6. Lagskipningens organisation.
  • 2 kap.kapitlet Ständerna.
    § 1. Allmänna bestämningar.
    § 2. Ridderskapet och Adeln
    § 3. Presteståndet
    § 4. Borgareståndet
    § 5. Bondeståndet
    § 6. Allmänna vilkoren för valrätt och valbarhet till landtdagsman.
    § 7. Valets bindande kraft och valdistriktens skyldighet att utse landtdagsmän.
    § 8. Landtdagsmans rättigheter och skyldigheter.
    § 9. Ståndens konstituering.
    § 10. Den finska representationens karakter.
|2|

III. Afdelningen. Om statsmaktens uppgifter och befogenhet.

  • Sedan sett g.genom hvilka organer – gäller nu innehållet och gränsen för deras verksamhet.tillagt i marginalen
  • 1a kapkapitlet. Om lagstiftningen: (tillagt av utgivarenNaturlag, sedelag, positiv lagtillagt i marginalen)tillagt av utgivaren högsta funktion, – främsta kännetecknet på tillvaro af en stat, att sjelf stifta om lagar.tillagt i marginalen
    § 1. Allmänna bestämningar:

Enligt regeln tillkomma stiftandet af lag regent och Stånden gemensamt,tillagt av utgivaren detta i hvarje konstitutionel stat: att fastställa normen som binda alla, regent och folk, staten och de enskilda.tillagt i marginalen Allm.Allmänna regeln i 40 och 41 R. F.Regeringsformen var att likställd, Regent och ständer: – 42 vidaresvårtytt nämna huru förfaras, när Ständerna, samt huru när initiativet fr.från KngKonungen.tillagt i marginalen Hvad är lagstiftningsinitiativ? Rätten att föreslå. – Defin.Definition motionsrätt enskild rikdsdagsmansvårtytt, propositionsrätt.tillagt i marginalen Sedan 6 § F o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten Uppläs. –tillagt i marginalen Alltså motionsrätt StnasStändernas initiativ afskaffadt ... Sedan 41 och 42, så tillvida ändrad.tillagt i marginalen Nu petitionsrätt beskrif: hvarför detta ej initiativ:tillagt i marginalen Omgångerna dervid.tillagt i marginalen Dock sker detta icke för alla lagar efter samma ordning; dessutom regenten ensam i vissa frågor. Derför måste närmast, med afs.avseende å sättet och ordningen för lagarnas stiftande, betraktas hvilka de olika slagen af lagar äro:

  • § 2 de olika slagen af lagar:

Genomgår man Finska lagsamlingen så finna man en mängd namn: grundlag, privilegier, lag, förordning, manifest, kungörelse, reglementer, stadgar, instruktion, reskript, bref, cirkulär: Men söka vi i grundlag, finns dels icke dessa termer, dels ej ss.såsom bestämdt markerad olikhet i förfnförfattningen.

Det är lagarnas föremål och innehåll som häri afgörande. Namnen borde rätta sig derefter, men ej full konseqvens deri, hvarom snart mera.

1o) Grundlag: I inledning angifvas, hvilka Finlands nu gällande grundlagar. Hvad grundlagen öfverhufvud böra innehålla? Bestämning om maktutöfningen i staten; genom hvilka organer och i hvilken omfattning för dessa, samt om medborgarens allmänna rättigheter och skyldigheter gentemot staten. (Värnepligts frågan).

Beträffande stiftandet se gamla. Gr.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Syyslukukausi 1878

38. luento 25. marraskuuta

Suomen valtio-oikeus

Katsaus menneeseen: jako:

I osa. Yleiskatsaus Suomen valtiosta

  • 1. luku. Suomen valtion alue.
  • 2. luku. Suomen kansa
  • 3. luku. Suomen yhdistyminen Venäjään sekä yhdistymisen oikeudellinen luonne ja seuraukset.
  • 4. luku. Suomen valtiomuodon yleinen luonne.

II osa. Valtiovallan harjoittamisen elimistä

  • 1. luku. Hallitsija sekä hallitus-, hallinto- ja lainkäyttövaltaa harjoittavat viranomaiset.
  • § 1. Hallitsija ja kruununperimys.
  • § 2. Hallitusvalta: Senaatti, Kenraalikuvernööri ja Ministerivaltiosihteeri.
  • § 3. Keskus- ja paikalliset hallintoviranomaiset.
  • § 4. Kunnallisen itsehallinnon organisaatio.
  • § 5. Kirkolliset viranomaiset.
  • § 6. Lainkäytön organisaatio.
  • 2. luku. Säädyt.
  • § 1. Yleiset määräykset.
  • § 2. Ritarikunta ja Aatelisto
  • § 3. Pappissääty
  • § 4. Porvarissääty
  • § 5. Talonpoikaissääty
  • § 6. Yleiset vaalioikeuden ja vaalikelpoisuuden ehdot valtiopäivämiesvaaleissa.
  • § 7. Vaalin sitova voima ja vaalipiirin velvollisuus valita valtiopäivämies.
  • § 8. Valtiopäivämiehen oikeudet ja velvollisuudet.
  • § 9. Säätyjen kokoonpano.
  • § 10. Suomen kansan edustajiston luonne.

III. osa. Valtiovallan tehtävistä ja toimivallasta

  • Sitten kun on nähty, minkä elinten avulla – nyt on kyse sisällöstä ja niiden toiminnan rajoista.tillagt i marginalen
  • 1. luku Lainsäädännöstä: (Luonnonlaki, tapalaki, positiivinen laki) ylin tehtävä, – tärkein tunnusmerkki valtion olemassaolosta, että se itse säätää lakinsa.tillagt i marginalen
  • § 1. Yleiset määräykset:

Säännön mukaan lain säätäminen kuuluu hallitsijalle ja säädyille yhteisesti, näin on jokaisessa perustuslaillisessa valtiossa: kaikkia koskevien normien vahvistaminen, niin hallitsijaa kuin kansaa, niin valtiota kuin yksityisiä ihmisiä. Yleinen sääntö hallitusmuodon pykälissä 40 ja 41 oli, että hallitsija ja säädyt olivat tasavertaisia. – Pykälässä 42 edelleen sanotaan, miten tulee menetellä, kun aloite tulee säädyiltä ja samoin, kun se tulee kuninkaalta. Mikä on lainsäädäntöaloite? Oikeus ehdottaa. – Lopullinen aloiteoikeus yksityisellä valtiopäivämiehellä, esitysoikeus. Sitten Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 6. Lue ääneen. – Siis aloiteoikeus, säätyjen aloiteoikeus lakkautettu… Sitten §§ 41 ja 42, mikäli muuttuneet. Nyt toivomusaloiteoikeus, kuvaile: miksi tämä ei ole aloite: Sen monet kierrokset.tillagt i marginalen Näin ei kuitenkaan tapahdu kaikkien lakien kohdalla samassa järjestyksessä; lisäksi hallitsija toimii yksin tietyissä kysymyksissä. Sen vuoksi on ensin tarkasteltava, minkälaisia erilaiset lait ovat, jotta saadaan käsitys lainsäädännön tavasta ja järjestyksestä:

  • § 2. Erilaiset lait:

Kun käy läpi Suomen lakikokoelmaa, niin löytää lukuisia nimiä: perustuslaki, etuoikeudet, laki, asetus, manifesti, kuulutus, ohjesäännöt, säädökset, ohje, käskykirje, kirje, kiertokirje: Mutta jos etsimme perustuslaista, niin osittain siellä ei näitä termejä ole, tai että ne on osittain laissa merkitty eri lailla.

Lakien kohde ja sisältö ovat tässä ratkaisevia. Nimen pitäisi mukautua sen mukaan, mutta tässä ei ole täyttä johdonmukaisuutta, mistä pian enemmän.

1) Perustuslaki: Johdannossa ilmoitetaan, mitkä ovat Suomen nyt voimassa olevat perustuslait. Mitä perustuslain pitäisi yleensä sisältää? Määräys valtiovallan harjoittamisesta; minkä elinten avulla ja missä laajuudessa, sekä kansalaisen yleisisä oikeuksista ja velvollisuuksista valtiota kohtaan. (Asevelvollisuuskysymys).

Perustuslain laatimisesta, ks. vanhaa. Gr.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78.
38de FöreläsnFöreläsningen
25 Novbr.november

Finl.Finlands statsrätt.

Återblick: indelning:

I afdelnavdelningen. allmän öfverblick af finska staten.

  • 1 kap.kapitlet Finska statens område
  • 2 – Finlands folk
  • 3 – Finlands förening med Ryssland
    samt föreningens rättsliga natur och konseqvenser.
  • 4 kap.kapitlet den allmänna karakteren af Finlands
    statsform.

II afdeln.avdelningen Om organerna för statsmaktens ut-
öfning.

  • 1 kap.kapitlet Regenten samt myndigheterna för styrelsens,
    förvaltningens och lagskipningens utöfning.
    § 1 Regenten och thronföljden.
    § 2. Styrelseverken: Senaten, Generalguvernören
    och Ministerstatssekreteraren.
    § 3. De centrala och de lokala förvaltnings-
    myndigheterna.
    § 4. Den kommunala sjelfstyrelsens orga-
    nisation.
    § 5. De kyrkliga myndigheterna.
    § 6. Lagskipningens organisation.
  • 2 kap.kapitlet Ständerna.
    § 1. Allmänna bestämningar.
    § 2. Ridderskapet och Adeln
    § 3. Presteståndet
    § 4. Borgareståndet
    § 5. Bondeståndet
    § 6. Allmänna vilkoren för valrätt och valbar-
    het till landtdagsman.
    § 7. Valets bindande
    kraft och valdistriktens
    skyldighet att utse landt-
    dagsmän.
    § 8. Landtdagsmans rättig-
    heter och skyldigheter.
    § 9. Ståndens konsti-
    tuering.
    § 10. Den finska represen-
    tationens karakter.
    tillagt
|2|

III. Afdelningen. Om statsmaktens
uppgifter och befogenhet.

  • Sedan sett g.genom hvilka
    organer – gäller nu
    innehållet och gränsen
    för deras verksamhet.
    tillagt i marginalen
  • 1a kapkapitlet. Om lagstiftningen: Naturlag, sedelag, positiv lagtillagt i marginalen högsta funktion, – främsta kännetecknet
    på tillvaro af en stat, att
    sjelf stifta om lagar.
    tillagt i marginalen
    § 1. De olika slagen af lagar.struket Allmänna bestämningar:tillagt

Enligt regeln tillkomma lagstruketstiftandet af lag regent och
Stånden gemensamt detta i hvarje konstitutionel stat: att fastställa normen som binda alla, regent och folk, staten och de enskilda.tillagt i marginalen Allm.Allmänna regeln i 40 och 41 R. F.Regeringsformen var att likställd, Regent och
ständer: – 42 vidaresvårtytt nämna huru förfaras, när Ständerna, samt huru när initiativet fr.från KngKonungen.
tillagt i marginalen Hvad är lagstiftningsinitiativ? Rätten att föreslå. – Defin.Definition motionsrätt enskild rikdsdagsmansvårtytt, propositionsrätt.tillagt i marginalen Sedan 6 § F o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten Uppläs. –tillagt i marginalen Alltså motionsrätt StnasStändernas initiativ afskaffadt ... Sedan 40,struket 41 och 42, så tillvida ändrad.tillagt i marginalen Nu petitionsrätt beskrif: hvarför detta ej initiativ:tillagt i marginalen Omgångerna dervid Sanktion och promulgering. – Regentens sak. – Beskrif äfven om Stnastruket.tillagt i marginalen Dock sker detta icke för alla lagar efter

samma ordning; dessutom regenten ensam i vissa frågor.
Derför måste närmast, med afs.avseende å sättet och ordningen
för lagarnas stiftande, betraktas hvilka de olika
slagen af lagar äro:

  • § 2 de olika slagen af lagar:

Genomgår man Finska lagsamlingen så finna man en mängd
namn: grundlag, privilegier, lag, förordning, manifest, kun-
görelse, reglementer, stadgar, instruktion, reskript, bref,
cirkulär: Men söka vi i grundlag, finns ej attstruket dels
icke dessa termer, dels ej ss.såsom bestämdt markerad
olikhet i förfnförfattningen.

Det är lagarnas föremål och innehåll som häri
afgörande. Namnen borde rätta sig derefter,
men ej full konseqvens deri, hvarom snart
mera.

1o) Grundlag: I inledning angifvas, hvilka Finlands
nu gällande grundlagar. Hvad grundlagen
öfverhufvud böra innehålla? Bestämning om makt-
utöfningen i staten; genom hvilka organer och i hvilken
omfattning för dessa, samt om medborgarens allmännatillagt rättigheter
och skyldigheter gentemot staten. (Värnepligts frågan).

Beträffande stiftandet se gamla. Gr.

Dokumentet i faksimil