6.4.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
17. luento 6. huhtikuuta.
§ 5. Kuljetus- tai liikenneteollisuus.
Viljelijän vaiva on palkittu, sato on korjattu, vilja koottu varastoon. Mutta tämä ei ole sen lopullinen päämäärä, sen on päästävä myllyyn, leipurille, kuluttajille. Vuoren kaivoskuiluista nostettu malmi, kuona puhdistettu pois masuunin hehkussa, harkkorauta valmiina. Mutta mitä sitten? Siihenkö se jätetään, – onko sillä tavoin jokin tavoite toteutettu? Ei, se pitää vielä jalostuslaitokseen, jotta se sammutettaisiin ja taottaisiin tai valettaisiin ja käsiteltäisiin mitä erilaisimmilla tavoilla tuhansiin tarkoituksiin – ja sitten toimitettaisiin vastaanottajille.
Onko tuotteiden kuljettaminen niille paikkakunnille, joissa vastaanottajat ovat, tuottavaa työtä? Vastataan kieltävästi: sillä tuote pysyy muuttumattomana, – mahdollisesti huononee, ei koskaan parane kuljetuksen aikana. Ja kuitenkin on tapahtunut arvonnousu. Tuote on kuljetettuna saatettu siihen tilaan, että sille asetettu tavoite voi täyttyä. Kuvaile. – Myös henkilökuljetuksen tuottava merkitys.
Kulkuneuvoja ja erilaisia kuljetusvälineitä voidaan tarkastella erityisenlaisina koneina, joiden tavoite on ylittää se este, jota nimitetään etäisyydeksi, ja joiden toiminnan tarkoitus on helpottaa tavaranvaihtoa lähentämällä toisiinsa sekä ihmisiä että kansoja.
Jokaisen esteiden kaatamisen tai alentamisen tulos merkitsee tuotantokustannusten alenemista. Siksi jokainen kuljetusvälineiden parannus edistää tuotteiden saatavuutta aikaisempaa suuremmalle ihmismäärälle, – ja stimuloi puolestaan menekin kohoamisen kautta tuotannon lisäämistä. Vaikutus on siis analogisesti sama kuin varsinaisten koneiden.
Mainitsin aikaisemmin, että myös koneiden valmistus kuuluu teollisuuteen sanan varsinaisessa merkityksessä kuten käsityö ja tehdas- tai jalostuselinkeinokin. Siten myös kuljetusvälineiden aikaansaaminen. Kärryjen tai reen valmistaminen, rautateiden ja kanavien rakentaminen eivät ole kuljetusteollisuutta. Mutta kylläkin niiden käyttäminen ja liikennöinti.
2 päälajia: Luonnon antamat. Meri, järvet, joet, maat, jotka voidaan ilman muuta ylittää, ihmisten työn tuloksina syntyneet tiet, kanavat, rautatiet. Myös edelliset ovat plussaa ihmisen toiminnalle [...]oläslig/saknad text: Kaikenlaiset alukset, eläinten opettaminen kantamaan kuormia, matkavaunujen rakentaminen, vetojuhtien soveltava kouluttaminen. Mutta jälkimmäisiin ihmiset olivat itse rakentaneet tiet.
Tämän vuosisadan kuluessa ihmiset ovat tehneet töitä – he eivät ole koskaan ennen kuitenkaan saaneet aikaan sellaisia suurhankkeita kuin tämä aika. Eikä vain vähäisessä osassa asuttua maata. Meidän mielestämme on jo täällä Suomessa varsin alkeellista matkustaa tai kyyhöttää kärryissä maantiellä. Ja kuitenkin, mikä korkea sivistys on levittäytynyt suurimpaan osaan Aasiaa! Kiina, tämä työteliäs maa, jolla ei ole melkein lainkaan teitä. Kanavia täynnä koko Eurooppa, mutta muualla kannetaan taakat ihmisten selässä. Intia, Aasian puoleinen Turkki. Nyt on Englannin aloitteesta ryhdytty rakentamaan rautateitä, maantiet puuttuvat vielä melkein kaikkialta. Kameleja, hevosia, aaseja nähdään Aasiassa ja Afrikassa kulku- ja kuljetusvälineinä. Jopa kärryjä tunnetaan äärimmäisen vähän.
Jokien kanalisaatio, kanavien rakentaminen, satamarakennukset. Mitkä miljardien pääomat, mikä työmäärä niihin on pantu. Mitä merikuljetus on merkinnyt ja edelleen merkitsee, sen ymmärtää, koska vesitse suoritetun kuljetuksen kustannus on suhteessa hevosen vetämään 1:15 à 20.
Eikä siltikään tätä merikuljetuksen kehitystä ole vielä saatu päätökseen, sillä vain lähinnä vesireittejä sijaitsevat seudut pystyvät käyttämään sitä täysin hyväkseen – sisämaan alueet ovat siitä kokonaan ulkopuolella. – Siksi rautatie on niin suunnattoman suuri edistysaskel tuotannolle ja kaupalle.
Michel Chevalierin artikkeli: Lue ääneen.
Silmäys Suomeen, – meidän oivallinen maantiejärjestelmämme. Järvet, rannikot, kanavat. Mutta pitkät talvet. Maan sisäosien eristyminen Euroopasta. Rautateiden tarkoitus on herättää uinuvaa työvoimaa ja yritteliäisyyttä elämään, ei vain myydä sitä, mikä on valmiina.
2) Valtio vai yksityinen suurten liikennevälineiden omistaja? Miten valtio on määräyksillään teettänyt maanteitä verotustoimenpiteenä. Mitä tämä maksaa Suomelle. Miksei tässä ole yksityinen toiminta mahdollista. Yksityiset ovat rakentaneet vaikka kuinka paljon teitä. Mutta eivät liiketoimintana. – Jokainen rautatie on eräänlainen faktinen monopoli. Sen vuoksi valtoin toiminta puolustaa jälkimmäistä enemmän kuin muilla teollisuudenaloilla. Jos monopolin on oltava olemassa, niin valtio harjoittakoon sitä kaikkien hyväksi. Ylipäänsä sekajärjestelmä on kannatettavampi. – Kantarata valtion, – sivuradat kuitenkin yhtiömuotoisia. – Osuustoiminnan on tuettava muutosta. Meillä valtion pääoma on suurin osuuspääoma. – Valtion on huolehdittava siitä, vaikkei se itse rakennakaan. Suuri ja vaikea ongelma: oikea reitti, ajankohdat, järjestelmä.
§ 6 Kaupankäyntiteollisuus – Mikä on sen rooli.tillagt i marginalen
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
17de Förel.Förel
6 April.
§ 5. Transport eller samfärdseltillagt industrin.
Odlarens möda blifvit belönad, skörden är vunnen
säden hopad i magasinet. Men detta är ej dess bestäm-
melse, den skall komma till qvarn, till bagaren,
till konsumenterna. Malm vunnen ur bergets schakter,
slagget är bortrensadt i masugnens glöd, tackjernet färdigt.
Men hvad mer? Skall det ligga der, – är dermed något ändamål
förverkligadt? Nej det skall komma till förädlingsverk, för att
bli släggatsvårtytt och smidttillagt, eller för atttillagt gjuta, och behandlas på de olika sätt till
de tusende ändamålen – och så levereras till afnämarne.
Att befordra produkter fram till den ort der afnämare
finnas, – är ej detta produktivt arbete? Förnekats: ty
alstret blir oförändrat, – möjligen försämrad, aldrig för-
bättradt under transporten. Och likväl har ett tillskott
i värde uppkomit. Föremålet har bragts i det lägesvårtytt
att dess bestämmelse kan uppfyllas. Beskrif. – Äfven person-
transporten produktiv betydelse.
Kommunikations medlen och de olika slagen af transport-
medel kunna betraktas såsom särskilda slag af maskiner
hvilkas ändamål är att öfvervinna det hinder som man
kallar afståndet och hvars verkan är att underlätta
bytenasvårtytt genom att närma menskorna, såväl individer, som
folken till hvarandra.
Hvarje nedbrytande eller minskande af hinder framstå
i sitt resultat sssåsom minskning af prod. kostnadproduktionskostnad. DförDärför hvarje
förbättring af transportmedlen göra produkter åtkomliga för
en större mängd menskor än förut, – och stimulera, genom af-
sättningens förbättrande, åter till ökad produktion. Verkan
alltså analog med de egentliga maskinernas.
Jag nämnde ärstruket förr §struket att äfven maskiners tillverkning
höra till industrin i egentlig mening, handtverk och fabriks eller
förädlings näringen. Så ock åstadkomande af transportmedelsvårtytt.
Förfärdigande af kärra och släde, byggandet af jernvägar och kanaler
är icke transport industri. Men väl deras använda och
trafikerande.
2 hufvudslag: de af naturen gifna. Haf, sjöar, floder, marker som kunna öfverfaras utan vidare,tillagt de genom menskornas
arbete åstadkomna vägar, kanaler, jernvägartillagt. Äfven i de förra ett plussvårtytt af menskan
handlingsvårtytt af [...]oläslig/saknad text: Fartyg af alla slag – djurens inlärande att bära börda,
|2|
farvagnarssvårtytt byggande, dragares approprierande. Men de senare
de demsjelfva vägarna bygt.
Under seklers lopp menskan arbetat på vägar – intet tidigare
tidehvarf dock åstadkommit sådana storverk som denna. Men
inom blott en mindre del af den bebodda jorden. Vi finna
det redan här i Finland rätt primitivt att färdas eller forsla
i kärra på landväg. Och likaväl, hvilken hög civilisation
jfördtjämfört med största delen af Asien! Kina, detta arbetsamma
land, har nästan inga vägar. Kanaler hela Europa, men annarssvårtytt
bäras på menskoryggsvårtytt. Indien, turkiska Asien. Nu har der kommit
på Englands initiativ jernvägar, landsvägar saknas ännu för det mesta.
Kameler, hästar, åsnor, se der Asiens och Afrikas transportmedelsvårtytt.
T. o. m. kärran ytterst litet känd.
Flodernas kanalisering, kanalbygnader, hamnbygnader.
Hvilka milliarder kapital, hvilket arbete derpå nedlagd.
Hvad sjötransporten betydt och fortfarande betyda, det förståsvårtytt
man, då kostnaderna för transport på vatten förhålla sig till
transport per häst vanligen sssåsom 1: 15 à 20.
Och likväl detta vattenkomunikationens utveckling ännu en
ofullständighet, ty endast trakter nämast till vattenleder
deraf fullt gagn, – de inre delarna utestängda. – Derför
jernvägen ett så ofantligt framsteg i produktion och handel.
Michel Chevaliers skrift: Uppläs.
En blick på Finland, – vårt storartade landsvägs-
system. Sjöar, kuster kanaler. Men långa vintrar.
Isolering inom landet och från Europa. Jernvägar skola väcka
slumrande arbetskraft och företagsamhet till lif, ej blott säljasvårtytt
det färdiga.
2o) Staten eller enskilda de stora kommunikations medlen?
Huru staten frambefalt landsvägar ss.såsom beskattnings åtgärd. Hvad
detta kosta Finland. Hvarför här enskild drift icke möjlig. Massa
med vägar bygda af enskilda. Men ej sssåsom affär. – Hvarje
jernväg ett slags faktiskt monopol. DförDärför statsverksamhet
tillsvårtytt senaressvårtytt försvar, än på andra industriers område. Skall
monopol finnas, så må det utöfvas af staten för allas rättigrättighet.
Blandadt system att föredraga öfverhufvudsvårtytt. – Stambana statens, –
bi-stambanan emellertid bolag. – Associationer bör stöda ändringsvårtytt.
Hos oss statens de största associationskapitalsvårtytt. – Staten omtänka
härom, äfven om icke sjelf byggasvårtytt. Stort och svårt problem: rätta sträck-
ning, tidpunkter, systemet. – 6struket
§ 6 Handelsin-
dustri. – Hvilkensvårtytt
roll.tillagt i marginalen
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
17de Förel.Förel
6 April.
§ 5. Transport eller samfärdsel industrin.
Odlarens möda blifvit belönad, skörden är vunnen säden hopad i magasinet. Men detta är ej dess bestämmelse, den skall komma till qvarn, till bagaren, till konsumenterna. Malm vunnen ur bergets schakter, slagget är bortrensadt i masugnens glöd, tackjernet färdigt. Men hvad mer? Skall det ligga der, – är dermed något ändamål förverkligadt? Nej det skall komma till förädlingsverk, för att bli släggatsvårtytt och smidt, eller för att gjuta, och behandlas på de olika sätt till de tusende ändamålen – och så levereras till afnämarne.
Att befordra produkter fram till den ort der afnämare finnas, – är ej detta produktivt arbete? Förnekats: ty alstret blir oförändrat, – möjligen försämrad, aldrig förbättradt under transporten. Och likväl har ett tillskott i värde uppkomit. Föremålet har bragts i det lägesvårtytt att dess bestämmelse kan uppfyllas. Beskrif. – Äfven persontransporten produktiv betydelse.
Kommunikations medlen och de olika slagen af transportmedel kunna betraktas såsom särskilda slag af maskiner hvilkas ändamål är att öfvervinna det hinder som man kallar afståndet och hvars verkan är att underlätta bytenasvårtytt genom att närma menskorna, såväl individer, som folken till hvarandra.
Hvarje nedbrytande eller minskande af hinder framstå i sitt resultat sssåsom minskning af prod. kostnadproduktionskostnad. DförDärför hvarje förbättring af transportmedlen göra produkter åtkomliga för en större mängd menskor än förut, – och stimulera, genom afsättningens förbättrande, åter till ökad produktion. Verkan alltså analog med de egentliga maskinernas.
Jag nämnde förr att äfven maskiners tillverkning höra till industrin i egentlig mening, handtverk och fabriks eller förädlings näringen. Så ock åstadkomande af transportmedelsvårtytt. Förfärdigande af kärra och släde, byggandet af jernvägar och kanaler är icke transport industri. Men väl deras användandetillagt av utgivaren och trafikerande.
2 hufvudslag: de af naturen gifna. Haf, sjöar, floder, marker som kunna öfverfaras utan vidare, de genom menskornas arbete åstadkomna vägar, kanaler, jernvägar. Äfven i de förra ett plussvårtytt af menskan handlingsvårtytt af [...]oläslig/saknad text: Fartyg af alla slag – djurens inlärande att bära börda,|2| farvagnarssvårtytt byggande, dragares approprierande. Men de senare de demsjelfva vägarna bygt.
Under seklers lopp menskan arbetat på vägar – intet tidigare tidehvarf dock åstadkommit sådana storverk som denna. Men inom blott en mindre del af den bebodda jorden. Vi finna det redan här i Finland rätt primitivt att färdas eller forsla i kärra på landväg. Och likaväl, hvilken hög civilisation jfördtjämfört med största delen af Asien! Kina, detta arbetsamma land, har nästan inga vägar. Kanaler hela Europa, men annarssvårtytt bäras på menskoryggsvårtytt. Indien, turkiska Asien. Nu har der kommit på Englands initiativ jernvägar, landsvägar saknas ännu för det mesta. Kameler, hästar, åsnor, se der Asiens och Afrikas transportmedelsvårtytt. T. o. m. kärran ytterst litet känd.
Flodernas kanalisering, kanalbygnader, hamnbygnader. Hvilka milliarder kapital, hvilket arbete derpå nedlagd. Hvad sjötransporten betydt och fortfarande betyda, det förståsvårtytt man, då kostnaderna för transport på vatten förhålla sig till transport per häst vanligen sssåsom 1: 15 à 20.
Och likväl detta vattenkomunikationens utveckling ännu en ofullständighet, ty endast trakter nämast till vattenleder deraf fullt gagn, – de inre delarna utestängda. – Derför jernvägen ett så ofantligt framsteg i produktion och handel.
Michel Chevaliers skrift: Uppläs.
En blick på Finland, – vårt storartade landsvägssystem. Sjöar, kuster kanaler. Men långa vintrar. Isolering inom landet och från Europa. Jernvägar skola väcka slumrande arbetskraft och företagsamhet till lif, ej blott säljasvårtytt det färdiga.
2o) Staten eller enskilda de stora kommunikations medlen? Huru staten frambefalt landsvägar ss.såsom beskattnings åtgärd. Hvad detta kosta Finland. Hvarför här enskild drift icke möjlig. Massa med vägar bygda af enskilda. Men ej sssåsom affär. – Hvarje jernväg ett slags faktiskt monopol. DförDärför statsverksamhet tillsvårtytt senaressvårtytt försvar, än på andra industriers område. Skall monopol finnas, så må det utöfvas af staten för allas rättigrättighet. Blandadt system att föredraga öfverhufvudsvårtytt. – Stambana statens, – bi-stambanan emellertid bolag. – Associationer bör stöda ändringsvårtytt. Hos oss statens de största associationskapitalsvårtytt. – Staten omtänka härom, äfven om icke sjelf byggasvårtytt. Stort och svårt problem: rätta sträckning, tidpunkter, systemet. –
§ 6 Handelsindustri. – Hvilkensvårtytt roll.tillagt i marginalen