25.4.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
44. luento 25. huhtikuuta
Suomen valtio-oikeus. IV osa
4. luku. Kansalaisen yleiset velvollisuudet
Olen jo korostanut, ettei kansalaisen asema valtioon nähden voi olla vain oikeuksien nauttimista, vaan myös ehdottomasti velvollisuuksien suorittamista.
Miksi yleensä korostetaan ennen muuta oikeuksia, kuten Ihmisoikeuksien julistuksessa? –
Koska yksinvaltiuden aikana oikeudet poljettiin maahan, – vaadittiin tottelevaisuutta ja maksamista, – hallitsija: l’état c’est moi
ra. valtio olen minä, yksilö vain väline vallan ja kunnianhimoisten oikkujen tyydyttäjänä. Vapautuminen tästä näkyi lähinnä vaatimuksena yksilön tunnustamisesta ja kunnioittamisesta ihmisenä ja arvonannosta hänen oikeuksiaan kohtaan, jotka olivat jo ihmisen luonnollisenkin käsityksen mukaisia. Poliittiset samoin. – Sitten tuli lisäksi seurauslauseena, corollariuminala, näkemys velvollisuuksista valtiota kohtaan – näkemys solidaarisuudesta kaikkia valtion jäseniä kohtaan. Oikeudet eivät ole vain yksilöllisiä, eristäviä, vaan kansalaisten yhteisiä. Kun kerran yhteinen hyvä kannattaa säilyttää, on sen vuoksi säilytettävä myös valtio, ylläpidettävä sitä velvollisuutensa suorittamalla. Näin oli vanhastaan Ruotsissa kuten myös Englannissa.
Kansalaisen yleiset velvollisuudet voidaan yhdistää ilmauksella lakien noudattaminen. Tästä on kuitenkin korostettava eri asioita:
1) Uskollisuus isänmaata ja hallitsijaa kohtaan. Laki ei voi käskeä isänmaallisuuteen, vaikka miten rynnättäisiin toimimaan intensiivisellä antaumuksella yleiseksi hyväksi. Se ei voi valaa kansalaisen sisimpään tätä rakkautta isänmaata ja sen instituutioita kohtaan [...]oläslig/saknad text kansalaisena. – Ja kuitenkin meidän valtiosääntömme ja meidän valtioelämämme korostaa isänmaallisuutta yleisenä kansalaisvelvollisuutena yhtä paljon kuin muitakin. Itse lain määräyksistä löydämme mitä ankarimmat rangaistukset isänmaan pettämisestä eli maanpetoksesta. Majesteetin kaari. luku 4.
Se läpäisee koko vahingonteon hengen.tillagt i marginalen
Mutta positiivista oikeudellisista näkökohdista nousee esiin erityisesti tämä –
2) Lain noudattaminen ja esivallan totteleminen.
3) Jokaisen asekuntoisen miehen velvollisuus on osallistua henkilökohtaisesti isänmaan puolustamiseen. – On ollut jo aikaisemmin.
Nyt uusi asevelvollisuuslaki. – Erottuu sotaväenotosta siten, ettei ole mitään vapaaksi ostoa tai toisen lahjomista asettumaan itsensä asemesta, mikä on aiheuttanut epäoikeudenmukaisuutta.
- Poissuljetut § 8.
- Huojennukset. § 22 selitä:
- Huojennukset, § 26, pääpiirteet, perheen, ei yksilöiden huomioon ottaminen.
- Lykkäys. §§ 29 ja 30.
- Lyhennys opiskelun vuoksi § 32, selitä – tässä valtion tarve otettava huomioon.
- Asevelvollisten kansalaisoikeudet ja -velvollisuudet. § 15–16 – nostomiehet § 21.
- Vastuusta kieltäytyminen, luku XVIII.
4) Verovelvollisuus. Velvollisuus myötävaikuttaa valtion finanssitarpeiden täyttämiseen. – Huom. sellaisella tavalla, joka Säätyjen päätöksen mukaan verotuslaissa vahvistetaan. Perusteista valtion päätösoikeuteen on puhuttu aikaisemmin.
5) Velvollisuus täyttää ne yleiset palvelustehtävät, jotka lain mukaan voidaan kansalaisille osoittaa.
Kunnalliset tehtävät pakollisia, kieltäytyminen ei ole sallittua. § 30, kieltäytyminen vain, jos asuu muualla tai ollut viimeksi 3 vuotta sitten paikalla tai jos on täyttänyt 60 vuotta.
Original (transkription)
|1|
44 Föreläsn.Föreläsningen
V. T.Vårterminen 1879.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
44 Föreläsn.Föreläsningen
25te April.
4e kap.kapitlet de allmänt medborgerliga pligterna
|2|V. T.Vårterminen 1879.
44de FöreläsnFöreläsningen
25 April.
FinlFinlands statsrätt. IV Afdelningen. Medborg
4 Kap.Kapitlet De allmänt medborgerliga pligterna
Redan framhållit att medborgarens ställning till
staten icke kan vara endast den af rättigheters
åtnjutande, utan ock nödvändigtvis af pligters
utöfvande.
Hvarför öfverhufvud rättigheterna betonats främst
ss.såsom i declar.déclaration des droits de lʼhomme? – Emedan under
absolutismen rättigheterna förtrampade, – lydnad och besvårtytttal-
ning begärdes, – regenten: lʼétat cʼest moi, – indi-
viden blott redskap för tillfredsställelse af maktens och
ärelystnadens nycker. Emancipationen härifrån
framstod närmast ss.såsom yrkastruket yrkande på erkännande af
och respekt för individen sssåsom – menniska och respekt för hans
enligt sandt naturlig uppfattning deraf härflytande rättig-
heter. Tillika på politiska sådana. – Så tillkommo ss.såsom
corollarium insigten om pligterna mot staten – in-
sigten att solidaritet mellan alla statens medlemmar.
rättigheter icke blott individuela, isolerade, utan med-
borgerliga, gemensamma. Ett gemensamt godt att bevara
ochsvårtytt derf.därför äfven staten, ss.såsom bevaras, upprätthålles
g.genom pligtutöfning. Detta af gammalt i Sverige, liksom i
England.tillagt
De allm.allmänt medborg.medborgerliga pligterna kunde alla sam-
manfattas under lydnad mot lagen. Dock
skilda sidor att framhållas:
1o) Trohet mot regent ochstruket fädernesland och regenttillagt. Urstruket
Lagen kan icke påbjuda patriotism i denna
intensiva rusningsvårtytt af hängifven verksamhet för det
allmänna. Den kan ej gjuta i medborgares inre denna
kärlek till fäderneland och dess institutioner, som [...]oläslig/saknad text
medborgare. – Och dock framhålla Vår statsförfattning
och vårt statslif, ej mindre än andra, patriotism
ss.såsom en allm.allmänt medborgerlig pligt. – I sjelfva lagbuden
finna vi de stängaste staff för svek eller föräderi
mot fädernelandet. M. B.Missgärningsbalken 4 kapkapitlet.
Det genomgår
hela förfångssvårtytt
anda.tillagt i marginalen
Men ur positivt rättslig ståndpunkt fram-
träder detta isynnerhet – ss.såsom
2) Lydnad mot lag och öfverhet.
3o) Skyldighet för hvarje vapenför man
att med sin person bidraga till fädernelandets
försvar. – Fanns redan förut.
Nu den nya värnepligtslagen. – Skiljer sig
från konskription derigenom att intet friköp eller
ställa annan för sig, som medfört orättvisa.
- Uteslutna § 8.
- Eftergifter. § 22 förklara:
- dodito 26. hufvuddragen, af hänsyn
för familjer, icke individer. - Uppskof. 29 och 30.
- Förkortning för bildning 32, förklara – statens behof härvid.
- Värnpligtiga medborgerliga rättigheter och skyldigheter.
§ 15–16 – Värnemän § 21. - Ansvar för att undandraga sig, § 112struket
Kap.Kapitel XVIII.
4o) Skattskyldighettillagt. Skyldigheten att bidraga till fyllande
af statens finansiela behof. – Nb.Nota bene på
sådant sätt som enligt StnasStändernas beslut i
beskattningslagen fastställes. – Grunden till
statens beslutnings rätt förut framhållen.
5) Skyldigheten att fullgöra de uppdrag i det
allmännas tjenst, som enligt lag kunna medborgare
åhvälfvas.
Komunala uppdrag obligatoriska, afsägelse ej medgifven.
§ 30, afsägelse endast
om bor annorstädes
eller 3 år senast varit
eller om 60 år.tillagt
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
44 Föreläsn.Föreläsningen
25te April.
4e kap.kapitlet de allmänt medborgerliga pligterna
|2|V. T.Vårterminen 1879.
44de FöreläsnFöreläsningen
25 April.
FinlFinlands statsrätt. IV Afdelningen. ⊠original: Medborg
4 Kap.Kapitlet De allmänt medborgerliga pligterna
Redan framhållit att medborgarens ställning till staten icke kan vara endast den af rättigheters åtnjutande, utan ock nödvändigtvis af pligters utöfvande.
Hvarför öfverhufvud rättigheterna betonats främst ss.såsom i declar.déclaration des droits de lʼhomme
fr. deklarationen om de mänskliga rättigheterna? – Emedan under absolutismen rättigheterna förtrampade, – lydnad och besvårtytttalning begärdes, – regenten: lʼétat cʼest moi
fr. staten, det är jag, – individen blott redskap för tillfredsställelse af maktens och ärelystnadens nycker. Emancipationen härifrån framstod närmast ss.såsom yrkande på erkännande af och respekt för individen sssåsom – menniska och respekt för hans enligt sandt naturlig uppfattning deraf härflytande rättigheter. Tillika på politiska sådana. – Så tillkommo ss.såsom corollarium
lat. följdsats insigten om pligterna mot staten – insigten att solidaritet mellan alla statens medlemmar. Roriginal: rättigheter icke blott individuela, isolerade, utan medborgerliga, gemensamma. Ett gemensamt godt att bevara ochsvårtytt derf.därför äfven staten, ss.såsom bevaras, upprätthålles g.genom pligtutöfning. Detta af gammalt i Sverige, liksom i England.
De allm.allmänt medborg.medborgerliga pligterna kunde alla sammanfattas under lydnad mot lagen. Dock skilda sidor att framhållas:
1o) Trohet mot fädernesland och regent. Lagen kan icke påbjuda patriotism i denna intensiva rusningsvårtytt af hängifven verksamhet för det allmänna. Den kan ej gjuta i medborgares inre denna kärlek till fäderneland och dess institutioner, som [...]oläslig/saknad text medborgare. – Och dock framhålla Vår statsförfattning och vårt statslif, ej mindre än andra, patriotism ss.såsom en allm.allmänt medborgerlig pligt. – I sjelfva lagbuden finna vi de stängaste staff för svek eller föräderi mot fädernelandet. M. B.Missgärningsbalken 4 kapkapitlet.
Det genomgår hela förfångssvårtytt anda.tillagt i marginalen
|3|Men ur positivt rättslig ståndpunkt framträder detta isynnerhet – ss.såsom
2) Lydnad mot lag och öfverhet.
3o) Skyldighet för hvarje vapenför man att med sin person bidraga till fädernelandets försvar. – Fanns redan förut.
Nu den nya värnepligtslagen. – Skiljer sig från konskription derigenom att intet friköp eller ställa annan för sig, som medfört orättvisa.
4o) Skattskyldighet. Skyldigheten att bidraga till fyllande af statens finansiela behof. – Nb.Nota bene på sådant sätt som enligt StnasStändernas beslut i beskattningslagen fastställes. – Grunden till statens beslutnings rätt förut framhållen.
5) Skyldigheten att fullgöra de uppdrag i det allmännas tjenst, som enligt lag kunna medborgare åhvälfvas.
Komunala uppdrag obligatoriska, afsägelse ej medgifven. § 30, afsägelse endast om bor annorstädes eller 3 år senast varit eller om 60 år.