27.2.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
19. luento 27. helmikuuta
Suomen valtio-oikeus. Oikeudenhoito (jatk.)
Erivapaus, ks. vanhaa.
Etuoikeudet, yleensä valtiovallan toimenpiteen kautta yleisistä oikeussäännöistä poiketen tunnustamat oikeudet ja edut tietyille yksilöille tai korporaatioille verrattuna valtioon tai muihin kansalaisiin.
Tässä ei vielä voida puhua niistä etuoikeuksista, jotka ovat laissa säädettyjä, Säätyjen etuoikeuksia. Niiden sisältö kuuluu esittelyyn kansalaisten asemasta valtioon nähden yleensä. Ne on taattu perustuslaissa, eikä niitä voi sitten Hallitsija enää nykyään muuttaa. Hallitusmuodon § 52, Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 7 sekä Valtiopäiväjärjestyksen § 71.
Mutta termiä etuoikeudet näemme usein käytettynä myös silloin, kun kyse ei ole Säätyjen etuoikeuksista. Ja koska tämän termin on sisällettävä oikeudellinen poikkeus, sitä täytyy tässä tutkia.
Valtiopäiväjärjestyksen § 12. Ammattien harjoittaminen erityisetuoikeuksien perusteella. Mitä nämä etuoikeudet ovat, kuka niitä antaa? Vastaus tähän saadaan osittain vuoden 1868 elinkeinolain §:stä 11, osittain erikoislaeista. Kaupan ja elinkeinojen harjoittamisen yleisiä ehtoja ei sovelleta: 1) kaivoksissa, sahoilla, myllyissä, nro 1 ei kuitenkaan kuulu tähän,tillagt i marginalen – 2) kirjakaupoissa, kirjapainoissa, lukusaleissa ja lainakirjastoissa, – 3) apteekkiliikkeissä ja myrkkykaupassa 4) paloviinan valmistuksessa ja kaupassa, eikä niitä sovelleta tislattuihin väkiviinoihin, ruutiin eikä tulitikkuihin.
Nämä etuoikeudet merkitsevät kuitenkin vain, että hallitus pidättää itselleen oikeuden ratkaista yleisen järjestyksen ja turvallisuuden edun vuoksi, saako tällaisen yrityksen perustaa.
Tehtaan etuoikeudet: eivät tarkoita kenenkään oikeutta toimia toisen kustannuksella, vaan päinvastoin sitä, että perustaminen sallitaan, kun viranomaiset ovat tutkineet, ettei kenenkään oikeuksia loukata, tai ettei sillä aiheuteta yleistä vahinkoa. Nimitys etuoikeus ei siksi ole tässä oleellista. – Lisäksi Hallitsijalla ei ole oikeutta antaa yksinoikeuksia, etuoikeuksia tai monopoleja, vuoden 1789 kaivoslaki. Lue § 22.
Sääntö siis on: Hallitsijalla ei ole oikeutta myöntää etuoikeuksia, jotka muodostavat poikkeuksen laista. – Termi etuoikeus valtion antamasta lupakirjasta ei ole oleellinen.
Meidän taloudellinen oikeutemme vakiinnuttaa yleisiä määräyksiä, jotka toimivat lakina. – Kieltää voi, jos 3. osapuolen oikeutta loukataan, tai jos yleinen turvallisuus sitä vaatii. Etuoikeuksia ei saa myöntää laista poikkeamista varten.
Patentti: Tämä on poissulkeva oikeus; oikeus valmistaa yksioikeudella uusia tai uusilla koneilla vanhoja – tai tehdä parannuksia aikaisemmin tehtyihin keksintöihin.
– Myönnetään vuoden 1798 lain §:n 2 nojalla.
Nyt keisarillinen asetus 30. maaliskuuta 1876. Anotaan Talousosastolta, joka hankkii Teollisuushallitukselta lausunnon. Aika 3:sta korkeintaan 12 vuoteen. Olisi pitänyt antaa Säätyjen päätettäväksi. Analoginen taiteellisen ja kirjallisen omistusoikeuden kanssa.
Toimilupa: uusi termi, merkitsee oikeutta rautateiden rakentamiseen. Keisarin asetus 3. helmikuuta 1876. Anotaan Senaatilta, joka välittää hakemuksen Hänen Majesteetilleen.
Pakkolunastusoikeus tässä oleellinen, siinä voi esiintyä poikkeuksia yleisestä oikeudesta.
Yksityisen oikeuden ja yleisen oikeuden ja edun välinen yhteentörmäys.
Valtion tehtävä on taata yleiset oikeudet, erityisesti omistusoikeus. Ja kuitenkin voi eteen tulla tapauksia, joissa valtion täytyy puuttua yksityisen ihmisen omistusoikeuteen. Tässä ei tarkoiteta veroa. Se on yleinen, laillinen velvollisuus, joka jokaisen on maksettava. Vaan tarkoitetaan pakkolunastusta.
Keisarin asetus 12. joulukuuta 1864 – § 1. Maan ja tontin omista tai haltija on velvollinen, silloin kun yleinen tarve sitä vaatii, luopumaan oikeudestaan omaisuuteen täyttä korvausta vastaan – § 6 Senaatti esittelee Hänen Majesteetilleen, kun maata tarvitaan puolustuslaitoksen, kanavan, rautatien tai muun tärkeän valtion tarkoitukseen tulevan rakentamiseen. – Kunnan tarpeisiin ilmoitus maaherralle, joka laatii anomuksen – Talousosastolle. – Tuomioistuin päättää kiistassa, joka koskee pakkolunastettavan maa-alueen laajuutta (omistaja voi nimittäin vaatia, että lunastetaan koko tila) – tai korvauksen määrää.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 79.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
19de FöreläsnFöreläsningen
27 Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt: Rättsvården (fortsfortsättning).
Dispens, se gamla
Privilegier, i allmhetallmänhet: de genom en akt af
statsmakten, under afvikelse från de allmänna
rättsreglerna, tillerkända rättigheter och förmoner för
vissa individer eller korporationer gentemot Staten
eller andra medborgare.
Här kan nu icke bli fråga om de privilegier som
äro lagar, ståndsprivilståndsprivilegier. Deras innehåll hör till
framställningen om medborgarnes ställning till staten
öfverhufvud. Garanterade genom grundlag, sådana
kan regenten numera icke ändra sedan 52 § R F.Regeringsformen
7 § F. o S. A.Förenings- och säkerhetsakten samt 71 § L. OLantdagsordningen.
Men vi finna ej sällan termen privilegier använd
äfven då icke fråga om ståndsprivståndsprivilegier. Och då denna term
bör innebära en undantagsrätt, måste här undersökas.
§ 12 L. OLantdagsordningen. Idkan af yrken på grund af särskilda
privilegier. Hvad är dessa privilprivilegier, hvem meddela
dem? Svaret härpå ger delstillagt 11 § i 1868 års närings-
lag dels speciela förffförfattningar. Allm.Allmänna vilkor för idkande
af handel och näring icke tillämplig på: 1o) bergverk,
sågar, qvarnar, no 1 hör
dock ej hit,tillagt i marginalen – 2o) bokhandel, boktryckerier, läse- och
lånebibliotek, – 3o) apteksrörelse och gifthandel 4o)
bränvins tillverkning och handel samt af destillerade spritdrycker,
krut, tändstickor.
Dessa privil.privilegier afser dock endast, att styrelsen i allm.allmänna
ordningens och säkerhetens intresse förbehålla sig afgörande
om affären skall få anläggas.
Fabriks privil.privilegier afse icke ngnnågon rätt på annans bekostnad
utan tvärtom att anläggning tillåtes sedan myn-
digheten pröfvat att icke annans rätt kränkes, eller
allm.allmän våda deraf uppkomma. Namnet privilegie
|2|
derför en oegentlighet. – Dessutom Regen.Regenten hindrad
att ge exklus.exklusiva privilprivilegier eller monopoler 1789
Borg för.Borgareskapsförordning § 22 uppläs.
Alltså regeln: Regen.Regenten icke rätt att bevilja
privil.privilegier som konstituera undantag fr.från lag. –
termen privilprivilegie i st. f.stället för tillståndsbref en oegentlighet.
Vår ekonomiska
rätt etablerar allmallmänna
bestämningar, som gälla
sssåsom lag.
– Vägran kan
ske, om 3je – mans rätt
kränkes, eller allmallmänna
säkerheten så fordrar.
Icke bevilja pri-
vilegier till afvikelse
fr.från lag.
Patent: detta är en uteslutande rätt; rätt
att med andras uteslut.uteslutande tillverka nya eller
med nya maskiner gamla – eller förbättringar
i förut gjorda uppfinningar. – Medgifvessvårtytt g.genom
2 § 1798.
Nu k.kejserliga förordningen 30 Mars 1876. Sökes hos
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet, som inhemta Manuf. direkt.Manufakturdirektionens
utlåtande. Tiden 3 högst 12 år. Hade bort gå till StnaStänderna.tillagt
Analogi med artistisk och litterär egendomsrätt.tillagt
Koncession: en ny term, för rätt att anlägga jern-
vägar. K förordKejserliga förordningen 3 Febrfebruari 1876. Sökes hos
Senaten, som hemställa H. M.Hans Majestät
Expropriations rätten här det väsentliga,
det hvari undantag fr.från allm.allmän rätt framträda.
Kollision mellan enskild rätt och allmän
rätt och intresse.
Statens uppgift garantera allmallmänna rätter, särskildt
egendomsrätten. Och likväl kunna fall inträffa
då staten [...]oläslig/saknad text måstetillagt ingripa i ensk.enskild eganderätt. Här icke
i meningen af skatt. Den är allmallmän laglig skyldighet,
som hvar betala. Men exproprexpropriation.
K f.Kejserliga förordningen 12 Dec.december 1864 – § 1. Egare eller innehafvare
af jord och grund vara pligtig att, då allmänt behof
sådant kräfva, afstå sin rätt till egendomen mot
full betalningstruket ersättning – § 6 Senaten framställasvårtytt hos H. M.Hans Majestät
när jord behöfs för anläggning af försvarsverk, kanal, jernväg eller annat
vigtigt statsändamål. – För kommuns behof anmälan hos Guvernör, som
hemställa – Ekon. dep.Ekonomiedepartementet – Domstol
skilja om tvist
angdeangående vidden af det
som skall tagas (egare
kan nämlnämligen yrka att
hela lägenheten) – eller
angdeangående ersättningens
belopp.tillagt
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
19de FöreläsnFöreläsningen
27 Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt: Rättsvården (fortsfortsättning).
Dispens, se gamla
Privilegier, i allmhetallmänhet: de genom en akt af statsmakten, under afvikelse från de allmänna rättsreglerna, tillerkända rättigheter och förmoner för vissa individer eller korporationer gentemot Staten eller andra medborgare.
Här kan nu icke bli fråga om de privilegier som äro lagar, ståndsprivilståndsprivilegier. Deras innehåll hör till framställningen om medborgarnes ställning till staten öfverhufvud. Garanterade genom grundlag, sådana kan regenten numera icke ändra sedan 52 § R F.Regeringsformen 7 § F. o S. A.Förenings- och säkerhetsakten samt 71 § L. OLantdagsordningen.
Men vi finna ej sällan termen privilegier använd äfven då icke fråga om ståndsprivståndsprivilegier. Och då denna term bör innebära en undantagsrätt, måste här undersökas.
§ 12 L. OLantdagsordningen. Idkan af yrken på grund af särskilda privilegier. Hvad är dessa privilprivilegier, hvem meddela dem? Svaret härpå ger dels 11 § i 1868 års näringslag dels speciela förffförfattningar. Allm.Allmänna vilkor för idkande af handel och näring icke tillämplig på: 1o) bergverk, sågar, qvarnar, no 1 hör dock ej hit,tillagt i marginalen – 2o) bokhandel, boktryckerier, läse- och lånebibliotek, – 3o) apteksrörelse och gifthandel 4o) bränvins tillverkning och handel samt af destillerade spritdrycker, krut, tändstickor.
Dessa privil.privilegier afser dock endast, att styrelsen i allm.allmänna ordningens och säkerhetens intresse förbehålla sig afgörande om affären skall få anläggas.
Fabriks privil.privilegier afse icke ngnnågon rätt på annans bekostnad utan tvärtom att anläggning tillåtes sedan myndigheten pröfvat att icke annans rätt kränkes, eller allm.allmän våda deraf uppkomma. Namnet privilegie|2| derför en oegentlighet. – Dessutom Regen.Regenten hindrad att ge exklus.exklusiva privilprivilegier eller monopoler 1789 Borg för.Borgareskapsförordning § 22 uppläs.
Alltså regeln: Regen.Regenten icke rätt att bevilja privil.privilegier som konstituera undantag fr.från lag. – Toriginal: termen privilprivilegie i st. f.stället för tillståndsbref en oegentlighet.
Vår ekonomiska rätt etablerar allmallmänna bestämningar, som gälla sssåsom lag. – Vägran kan ske, om 3je – mans rätt kränkes, eller allmallmänna säkerheten så fordrar. Icke bevilja privilegier till afvikelse fr.från lag.
Patent: detta är en uteslutande rätt; rätt att med andras uteslut.uteslutande tillverka nya eller med nya maskiner gamla – eller förbättringar i förut gjorda uppfinningar. – Medgifvessvårtytt g.genom 2 § 1798.
Nu k.kejserliga förordningen 30 Mars 1876. Sökes hos Ekon. dep.Ekonomiedepartementet, som inhemta Manuf. direkt.Manufakturdirektionens utlåtande. Tiden 3 högst 12 år. Hade bort gå till StnaStänderna. Analogi med artistisk och litterär egendomsrätt.
Koncession: en ny term, för rätt att anlägga jernvägar. K förordKejserliga förordningen 3 Febrfebruari 1876. Sökes hos Senaten, som hemställa H. M.Hans Majestät
Expropriations rätten här det väsentliga, det hvari undantag fr.från allm.allmän rätt framträda.
Kollision mellan enskild rätt och allmän rätt och intresse.
Statens uppgift garantera allmallmänna rätter, särskildt egendomsrätten. Och likväl kunna fall inträffa då staten måste ingripa i ensk.enskild eganderätt. Här icke i meningen af skatt. Den är allmallmän laglig skyldighet, som hvar betala. Men exproprexpropriation.
K f.Kejserliga förordningen 12 Dec.december 1864 – § 1. Egare eller innehafvare af jord och grund vara pligtig att, då allmänt behof sådant kräfva, afstå sin rätt till egendomen mot full ersättning – § 6 Senaten framställasvårtytt hos H. M.Hans Majestät när jord behöfs för anläggning af försvarsverk, kanal, jernväg eller annat vigtigt statsändamål. – För kommuns behof anmälan hos Guvernör, som hemställa – Ekon. dep.Ekonomiedepartementet – Domstol skilja om tvist angdeangående vidden af det som skall tagas (egare kan nämlnämligen yrka att hela lägenheten) – eller angdeangående ersättningens belopp.