21.3.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
29de FöreläsnFöreläsningen
21 Mars.

Angaf senast organerna. Regenten sjelf naturligtvis högsta myndighet, sålunda att ordningen och säkerhetens upprätthållande bör ske på sådant sätt som han faststält och godkänt. Men eger han ensam lagstifta på detta område?tillagt i marginalen

I kap.kapitlet om lagstiftningen anfört att RgnRegenten polisförordning men icke stridande mot allm.allmän lag. I stadfästelsen å 1734 står: att denna lag ej innehåller det som ekon.ekonomiska och politi.politiska förordningar angår, hvilka efter förefallande omständigheter finnas vara mera förordning underkastade. Men obs.observera fridsgarantin, som har sitt uttryck bl.bland annat i stadga om allmallmän landsfrid och vägafrid. KapKapitel 21 M B.Missgärningsbalkentillagt i marginalen dessa dels rent kriminalla, dels ordningsbrott, likaså 25: 5 B BBrottsbalken, om ngnnågon skadar eller störtar milstenar: Fridlysningsstadga för landets jernvägar, kanaler och telegrafinrättningar 24 Novnovember med StnaStänderna dodito för gas- och vattenledningar 24 Febr.februari 1873 med StnaStänderna. Emedan straffbestämningar, och emedan ansluto sig till 21 kap.kapitlet M B.Missgärningsbalken – De lokala polisordningarna kunna blott fastställa viten, icke straff der böter.

Lagstifningen på dessa områden: Medicinalväsende hittills af RgnRegenten ensam. FattiglagFattiglagstiftning StnaStänderna, enär äfven gälla beskattning: – Likaså polisordningen höra inom administrativa gebitet: sjelfsvårtyttstyrelse kommit här till godo: guvguvernör får vägra, men icke ändra. – Polisens organisation måste ock anses tillkomma RgnRegenten ensam. Likaså allm. förff.allmänna författningar som innehålla inskrkn.inskränkning för dem, med vilkor att ej rubba allm.allmän lag. Men för vissa af dessa StnasStändernas medverkan af nöden. Så t. ex. bränvins – af beskattningsskäl. – Försvarslån, emedan sdnsådan undantagslag med adm.administrativ bestraffningsrätt, för en del samhällsmedlemmar icke kan stiftas i administrativ väg.

Staten bidrar till Polisen. HforsHelsingfors,tillagt av utgivaren Åbo, Wiborg med 120 000 mark

|2|

§ 4. Preventiva pressregimen. Om vi hade tryckfrihetslag, skulle den ej höra till detta kapitel. Men systemet af prevention är ett polissystem och hör derför hit. – Historik af nöden.tillagt i marginalen Då boktryckeri i slutet af 15de seklet inrättats i Sverige, var det i början enskild sak. Men Gustaf Wasa redan en preventiv regime, tryckeri, bokhandlar och bokbinderi småningom föremål för skilda lagar, så t. ex. bokbinderi 1630 ensamt rätt att sälja bundna böcker. – Skild akademisk censur g.genom Upsala univ.universitets constitionsvårtytt 1655. 1661 års kansliordning kanslikollegium ålagdt öfvervaka pressen. Plakat och förbud angdeangående pasqvill och smädeskrifter 21 April 1665 med straffbestämningar. 1669svårtytt förbud mot skadliga böckers införsel 1686 inrättades skildt censorsembete. – I sammanhang härmed privilegie system för skrifters utgifning: boktryckare måste få privilprivilegie för hvarje skild bok. Sålunda under Carl XIs tid detta preventiva system fullt utbildadt. Varade genom största delen af frihetstiden [...]oläslig/saknad text före 1765 års riksdag förändring häri.

Alltså icke blott litteraturen, utan ock dess materiella hjelpmedel tryckeri, bokhandel, bokbinderi reglementerade.tillagt i marginalen

England hade 1691 afskaffat censur, men den lefde ännu i alla andra Europas stater. K. M.Kunglig Majestäts förordning angdangående skrif- eller tryckfrihet 2 Decbr.december 1755. Grundlag. DförDärför upphäfvas g.genom 1772 års R FRegeringsform. [...]oläslig/saknad text till 1774 April 26 Gustaf III utan StnasStändernas hörande en tryckfrihetsförordning, som hos oss gällde till 1829. – Försämringar deri g.genom Kt K.Kunglig kungörelse 26 Mars 1798 som ånyo gjorde periodiska skrifters utgifvande beroende af öfverhetligt privil.privilegium Hofkanslers instruktionsvårtytt 23 Febr.februari 1802, som tillerkände hofkansler rätt att utan efterföljefterföljande åtal låta seqvestera utgifna och inställa tryckning af ännu icke utkomma skrifter, dem han kunde finna misstänkliga.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

29. luento 21. maaliskuuta

Viimeksi selostin elimiä. Hallitsija itse tietenkin ylin viranomainen, siten että järjestyksen ja turvallisuuden ylläpitämisen on tapahduttava tavalla, jonka hän on vahvistanut ja hyväksynyt. Mutta onko hänellä yksin lainsäädäntöoikeus tällä alueella?tillagt i marginalen

Lainsäädäntöä koskevassa luvussa I selitettiin, että Hallitsija antaa poliisiasetuksen, mutta se ei saa olla ristiriidassa yleisen lain kanssa. Vuoden 1734 lain vahvistamisessa sanotaan: että tämä laki ei sisällä sitä, mikä kuuluu taloudellisiin ja poliittisiin asetuksiin, joiden nähdään olevan esiin tulevien tilanteiden mukaisesti muiden asetusten alaisia. Mutta huom. takuu vapaudesta, joka on muun muassa ilmaistu säädöksessä yleisestä maanrauhasta ja tierauhasta. Majesteetin kaaren luku 21.tillagt i marginalen Nämä osittain puhtaasti kriminaalisia, osittain järjestysrikoksia kuten myös Rakennuskaaren 25: 5, jos joku vahingoittaa tai kaataa virstanpylväitä: Rauhanjulistussäädös maan rautateille, kanaville ja lennätinlaitoksille 24. marraskuuta Säätyjen kanssa samoin säädös kaasu- ja vesijohdoille 24. helmikuuta 1873 yhdessä Säätyjen kanssa. Koska ne ovat rangaistusmääräyksiä, ja koska ne liittyvät Majesteetin kaaren lukuun 21. – Paikalliset poliisiviranomaiset voivat vain määrätä sakkoja, eivätkä sakot ole varsinaisia rangaistuksia.

Lainsäädäntö näillä osa-alueilla: Lääkintöhallitus lait tähän saakka Hallitsijan yksin. Köyhäinlaki Säätyjen, koska koskee myös verotusta: – Samoin poliisijärjestys kuuluvat hallinnolliselle alueelle: itsehallinto on ollut näissä asioissa hyväksi: maaherra saa kieltäytyä muttei muuttaa. – Poliisin organisaation on myös katsottava kuuluvan yksin Hallitsijalle. Samoin yleisten määräysten, jotka sisältävät niille rajoituksia sillä ehdolla, ettei yleistä lakia rikota. Mutta näistä joissakin on Säätyjen myötävaikutus tarpeen. Kuten esim. paloviinamääräyksissä – verotussyistä. Puolustuslaina, koska siihen liittyy sellainen poikkeuslaki, johon kuuluu hallinnollinen rangaistusoikeus osalle yhteiskunnan jäseniä, ettei sitä voi säätää hallinnollista tietä.

Valtio antaa avustusta poliisille Helsingissä, Turussa ja Viipurissa 120 000 markkaa.

§ 4. Ennalta ehkäisevä lehdistöhallinto. Jos meillä olisi painovapaus, se ei kuuluisi tähän lukuun. Mutta ennalta ehkäisyn järjestelmä on poliisijärjestelmä ja kuuluu sen vuoksi tänne. – Tarpeellinen historiikki.tillagt i marginalen Kun kirjapaino perustettiin Ruotsiin 1400-luvun lopulla, se oli aluksi yksityinen asia. Mutta Kustaa Vaasan hallinto toimi jo ennalta ehkäisevästi. Kirjapainot, kirjakaupat ja kirjansitomot saivat vähitellen erilliset lait, joten esim. kirjansitomo sai vuonna 1630 yksinoikeuden myydä sidottuja kirjoja. Erillinen akateeminen sensuuri Uppsalan yliopiston vuoden 1655 sääntöjen mukaan. Vuoden 1661 kansliajärjestyksessä kansliakollegiolle annettiin tehtäväksi lehdistön valvominen. 21. huhtikuuta 1665 annetut, häväistys- ja pilkkakirjoituksia koskevat julistukset ja kiellot rangaistusmääräyksineen. Vuonna 1669 tuli kielto vahingollisten kirjojen maahantuonnille, ja vuonna 1686 perustettiin erillinen sensorinvirka. – Tässä yhteydessä tuli voimaan etuoikeusjärjestelmä kirjoitusten julkaisemiselle: Kirjanpainajan täytyi saada privilegio jokaiselle kirjalle erikseen. Siten oli Kaarle XI:n aikana tämä ennalta ehkäisevä järjestelmä tullut täyteen mittaansa. Sitä kesti suurimman osan Vapaudenajasta [...]oläslig/saknad text ennen kuin vuoden 1765 valtiopäivät tekivät tähän muutoksen.

Siis ei pelkästään kirjallisuus, vaan myös sen aineelliset apuvälineet, kirjapaino, kirjakauppa, kirjansitomo tulivat ohjesääntöjen alaisiksi.tillagt i marginalen

Englanti oli vuonna 1691 lakkauttanut sensuurin, mutta se eli vielä kaikissa muissa Euroopan valtioissa. Hänen Kuninkaallisen Majesteettinsa asetus kirjoitus- tai painovapaudesta 2. joulukuuta 1755. Perustuslaki. Sen vuoksi Kustaa III kumosi painovapausasetuksen Säätyjä kuulematta vuoden 1772 Hallitusmuodolla, joka oli voimassa 26. huhtikuuta 1774 asti. Meillä tämä asetus oli voimassa vuoteen 1829 asti. – Huononnuksia siihen tehtiin 26. maaliskuuta 1798 julkaistulla Kuninkaan kuulutuksella, joka teki aikakausikirjoitusten julkaisemisen riippuvaiseksi virkavaltaisesta etuoikeudesta. Hovikanslerin ohje 23. helmikuuta 1802 myönsi hovikanslerille oikeuden antaa syytettä saamatta takavarikoida julkaistut kirjoitukset ja keskeyttää vielä julkaisemattomien kirjoitusten painatus, mikäli hän katsoi ne epäilyttäviksi.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
29de FöreläsnFöreläsningen
21 Mars.

Angaf senast or-
ganerna. Regenten
sjelf naturligtvis
högsta myndighet,
[...]oläslig/saknad text sålunda
att ordningen och säker-
hetens upprätthållande
bör ske på sådant sätt
som han faststält
och godkänt. Men
eger han ensam
lagstifta på detta
område?
tillagt i marginalen

I kap.kapitlet om lag-
stiftningen anfört att
RgnRegenten polisförordning
men icke stridande
mot allm.allmän lag. I stad-
fästelsen å 1734 står: att
denna lag ej innehåller det
som ekon.ekonomiska och politi.politiska förff.struket
förordningar angår, hvilka
efter förefallande omstän-
digheter finnas vara
mera förordning under-
kastade. Men
obs.observera fridsgarantin, som
har sitt uttryck bl.bland annat i stadga
om [...]oläslig/saknad text allmallmän landsfrid och vägafrid.
KapKapitel 20–struket21 M B.Missgärningsbalken
tillagt i marginalen dessa dels rent kriminalla, dels ordningsbrott, likaså 25: 5
B BBrottsbalken, om ngnnågon skadar eller störtar milstenar: Fridlysnings-
stadga för landets jernvägar, kanaler och telegrafinrättningar
24 Novnovember med StnaStänderna dodito för gas- och vattenledningar
24 Febr.februari 1873 med StnaStänderna. Emedan straffbestämningar, och
emedan ansluto sig till 21 kap.kapitlet M B.Missgärningsbalken – De lokala polis-
ordningarna kunna blott fastställa viten, icke straff der böter.
tillagt

Lagstifningen på dessa områden: Medicinalväsende
hittills af RgnRegenten ensam. FattiglagFattiglagstiftning StnaStänderna, enär äfven
gälla beskattning: – Likaså polisordningen [...]oläslig/saknad text höra
inom administrativa gebitet: sjelfsvårtyttstyrelse kommit här till
godo: guvguvernör får vägra, men icke ändra. – Polisens organi-
sation
måste ock anses tillkomma RgnRegenten ensam. Menstruket
i denna lagastruket Likaså allm. förff.allmänna författningar som innehålla inskrkn.inskränkning
för dem, med tstruket vilkor att ej rubba allm.allmän lag. Men
för vissa af dessa StnasStändernas medverkan af nöden. Så
t. ex. bränvins – af beskattningsskäl. – Försvarslån, emedan
sdnsådan undantagslag med adm.administrativ bestraffningsrätttillagt, för en del samhällsmedlemmar icke kan stiftas
i administrativ väg.

Staten bidrar till Polisen. HforsHelsingfors Åbo, Wiborg med 120 000 mark

|2|

§ 4. Preventiva pressregimen. Om vi hade
tryckfrihetslag, skulle den ej höra till detta kapitel.
Men systemet af prevention är ett polissystem och
hör derför hit. – Historik
af nöden.
tillagt i marginalen Då boktryckeri i slutet af 15de
seklet inrättats i Sverige, var det i början enskild
sak. Men Gustaf Wasa redan en preventiv regime,
tryckeri, bokhandlar och bokbinderi småningom
föremål för skilda lagar, så t. ex. bokbinderi 1630
ensamt rätt att sälja bundna böcker. – Skild
akademisk censur g.genom Upsala univ.universitets constitionsvårtytt
1655. 1661 års kansliordning kanslikollegium
ålagdt öfvervaka pressen. Plakat och förbud angdeangående
pasqvill och smädeskrifter 21 April 1665 med
straffbestämningar. 1669svårtytt förbud mot skadliga
böckers införsel 1686 inrättades skildt censors-
embete. – I sammanhang härmed privilegie system
för skrifters utgifning: boktryckare måste få privilprivilegie
för hvarje skild bok. Sålunda under Carl XIs
tid detta preventiva system fullt utbildadt.
Varade genom största delen af frihetstiden [...]oläslig/saknad texttillagt
före 1765 års riksdag förändring häri.

Alltså icke blott
litteraturen, utan
ock dess materiella
hjelpmedel tryckeri,
bokhandel, bokbinderi
reglementerade.
tillagt i marginalen

England hade 1691 afskaffat censur, men
den lefde ännu i alla andra Europas stater.
K. M.Kunglig Majestäts förordning angdangående skrif- eller tryckfrihet 2 Decbr.december
1755. Grundlag. DförDärför upphäfvas g.genom 1772 års R FRegeringsform.
[...]oläslig/saknad text till 1774 April 26 Gustaf III utan StnasStändernas
hörande en tryckfrihetsförordning, som hos oss
gällde till 1829. – Försämringar deri g.genom Kt K.Kunglig kungörelse
26 Mars 1798 som ånyo gjorde periodiska skrifters
utgifvande beroende af öfverhetligt privil.privilegium Hof-
kanslers instruktionsvårtytt 23 Febr.februari 1802, som tillerkände
hofkansler rätt att utan efterföljefterföljande åtal låta
seqvestera utgifna och inställa tryckning af ännu
icke utkomma skrifter, dem han kunde finna
misstänkliga.

Dokumentet i faksimil