13.3.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
25te Föreläsn.Föreläsningen
13 Mars.

Finlands statsrätt. III afdelnavdelningen.

4 kapkapitlet. § 3 Statens omvårdnad om näringarna.

Detta sin rätta plats i kap.kapitlet som behandlar statsmaktens uppgift om kulturen. Berörde visserligen detta ämne redan i kap.kapitlet om statshushållning. Men här nu rätta. Vid ärendets systematiska behandling framstår, att det är riktigare inskränka statshushållning till finansväsendet. Bör derföre nu dels återhemta, dels fullständigen anföra det hithörande. –

Ehuru bedrifvandet af de produktions näringar, jordbruk, handel och industri, icke kan vara statens uppgift, utan måste vara föremål för de enskildas företagsamhet och verksamhet, kan dock staten lika litet på detta område, som i fråga om den andliga kulturen, förhålla sig helt och hållet passiv. Det visar sig i sjelfva verket, att näringsverksamheten stundom stöter på hinder och svårigheter, som enskilda krafter ej förmår aflägsna, eller erfordrar vissa sådana vilkor för sinsvårtytt förkofran, som endast af staten kunna åstadkommas. Ex.Exempel på det förra Pielis kanal, – på det senare: polytekn.polytekniska institutet.

Dock väsentlig princip: afhålla sig från allt förmyndarskap etcetcetera.

I nutidens stater finna man å ena sidan mera åtgärder från statens sida än förr, – å andra sidan vida större frihet för den enskildes företagsamhet.

I medeltiden statens vilkor väsentligen andra. Icke blott inga eller ringa positiva åtgärder, men äfven dåligt med rättsskydd: derför sådana företeelser som Hansaförbundet: korporation snarlik en stat, med styrelse, armé och flotta – för att betrygga internationella handeln. En association icke af enskilda, men af städer. Att åter städerna så sammansluta sig var en följd af att handel och industri helt och hållet stadsmansnäring.

Denna [...]oläslig/saknad text uppfattning och genomgående svenska|2| systemet. På landet skulle blott idkas jordbruk och bergsbruk, i städerna handel och handtverk. Skilnad mellan stapelstad och uppstad. Reglementering. I sekler var detta regimen, – ingick i städernas privilprivilegier. Och hand i hand dermed skråväsendet. Beskrif. Hvad gagn det kunnat göra. Ännu i 1789 års försäkran dessa åsigter. § 2, § 5. – Landsköp förbjudet i 6 kap.kapitlet H B.Handelsbalken endast hästhandel medgifves. Detta system öfvergetts först nyligen hos oss 1o) g.genom K.Kejserlig förordning angdeangående inrättande af handelsbodar å landet och huru handel i dem idkas må, 19 Dec.december 1859. – Goriginal: grundlagsstadga, – sedan K F.Kejserlig förordning 24 Febr.februari 1868 om handel och näringar, – med StnasStändernas bifall.

R. F.Regeringsformen Kammar Col.Kammarkollegium, Bergs kol.Bergskollegium, Kommerskollegium. Således statsomsorgen erkänd.

1o) Jordbruket: föremål för särskild lagstiftning, så att icke hänförts till näringar i öfrigt. – Grundskatten haft stor inverkan. – Staten vårdar sig nu, beträffande jordbruket 1o) om skiftesväsendet – 2o) om undervisningen i 2 institut, jordbruksskolor, mejeridodito, resande instruktörer, stats- och länsagronom, 3o) genom särskilda extra åtgärder. Omvårdnad härom. Staten sjelf stor jordegare.tillagt i marginalen

Jordbruksexpeditionen, har icke egentl.egentligen underlydande p.sidan 301 verk och myndighet, utom skolorna och agronomer, – men Hushålln.Hushållnings och handtverks sällskap, subvention, samverkan med administrationen.

Bland binäring fisket, särskild inspektör för att tillse verkställighet af lagen.

2o) Industrin: bergsbruk, fabriksindustri och handtverk.

– Bergsstyrelsen organet för bruksaffärer, vetenskaplig bemedling, kontroll och statistik.

Skilnaden mellan fabrik och handverk alltmer aflöpt. Omvårdnad i Manufaktur direktion. Undervisning.tillagt i marginalen

Polytekniken, lilla realskola, aftonskola. Associationsfrihet erkänd enl.enligt vissa lagar. – Reformer i görningen.tillagt i marginalen

|3|

Tillstånd för anläggning (privilprivilegier). – Vissa farligasvårtytt industrier undantagna, hvarom förut. – Finansexped.Finansexpeditionen p.sidan 298 m) och n).

Föreningar.tillagt i marginalen

Handeln – Handelsskolor, ringa. Staten bör bemöda sig om handelstraktater med andra länder. För öfrigt handeln ansessvårtytt mer än andra näringar undandraga sig statens ingripande. Bankväsendet: publika ombud. Finlands Bank, den uppgift.

Föreningar. N. v.Nuvarande reglementet är 27 Juni 1878. Styrelsen af Finlands Banks handhafvande af StnasStändernas [...]oläslig/saknad text – § 52. Förvaltningen – af Direktion § 64. BfgeBefogenhet[?] i vigtigare fall kunna ställa hos Senatens Ekon. dpt.Ekonomiedepartementtillagt i marginalen

Finans exped.Finansexpeditionen har till uppgift att upprätthålla stadga och säkerhet i landets penningväsende samt att befordra och underlätta penningsomsättningen i landet. (Således ej främst finansiel.)

N. v.Nuvarande Grundförf.Grundförfattning 9 Dec.december 1869. – R FRegeringsformen § 55. L O.Lantdagsordningen § 68. – Organisation – (Myntverket)

För alla näringar: original: komm Kommunikationsanstalterna.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

25. luento 13. maalikuuta

Suomen valtio-oikeus. III osa

4. luku. § 3 Valtion huolenpito elinkeinoista

Tämä on sen oikea paikka luvussa, joka käsittelee valtiovallan tehtävää kulttuurin saralla. Koskettelin kylläkin tätä aihetta jo valtiontaloutta käsittelevässä luvussa. Mutta tämä on nyt siis oikea paikka.

Asian systemaattisen käsittelyn yhteydessä käy ilmi, että on oikeampaa rajoittaa valtiontalous finanssilaitokseen. Minun täytyy siksi nyt osittain toistaa, osittain täydentäen esittää se, mikä kuuluu tänne. –

Vaikkei tuotantoelinkeinojen, maanviljelyksen, kaupan ja teollisuuden harjoittamista voikaan katsoa valtion tehtäväksi, vaan sen täytyy olla yksilöiden yritteliäisyyden ja toiminnan kohde, valtio ei voi pysytellä tällä alueella täysin passiivisena, kuten ei henkisen kulttuurinkaan kyseessä ollen. Se näyttäytyy itse asiassa siinä, että elinkeinotoiminta törmää silloin tällöin esteisiin ja vaikeuksiin, joita yksittäiset voimat eivät kykene torjumaan, tai ne vaativat sellaisia tiettyjä ehtoja kehittyäkseen, jotka vain valtio pystyy täyttämään. Esim. aikaisemmin Pielisen kanava, – myöhemmin: Polyteknillinen instituutti.

Oleellinen periaate kuitenkin on: pidättäytyminen kaikesta holhoavuudesta jne.

Nykyajan valtioissa toteutuu toisaalta enemmän valtion toimenpiteitä kuin aikaisemmin – ja toisaalta yksityisellä yritteliäisyydellä on paljon suurempi vapaus.

Keskiajan valtiossa ehdot olivat oleellisesti toiset. Positiivisia toimenpiteitä ei ollut ollenkaan tai ne olivat vähäisiä, mutta sen lisäksi myös oikeussuoja oli huono: sen vuoksi syntyivät sellaiset ilmiöt kuten Hansaliitto: korporaatio, joka oli lähes valtio hallituksineen, armeijoineen ja laivastoineen – turvaamaan kansainvälistä kauppaa. Se ei ollut yksilöiden liitto, vaan kaupunkien. Kaupunkien niin tiivis yhteisö oli taas puolestaan seurausta siitä, että kauppa ja teollisuus olivat täysin kaupunkilaisten elinkeinoja.

Tämä [...]oläslig/saknad text käsitys oli vallitseva koko ruotsalaisessa yhteiskuntajärjestelmässä. Maaseudulla piti harjoittaa vain maanviljelystä ja kaivostoimintaa, kaupungeissa kauppaa ja käsityöläisammatteja. Ero tapulikaupungin ja ylämaan kaupungin välillä. Määrääminen ohjesääntöjen avulla. Tämä hallintotapa vallitsi vuosisatojen ajan – kuului kaupunkien etuoikeuksiin. Ja käsi kädessä sen kanssa ammattikuntalaitos. Kuvaile. Mitä hyötyä siitä on voinut olla. Vielä vuoden 1789 vakuutuksessa on tästä näkemyksiä. § 2, § 5. – Maalaiskauppa kielletty luvussa 6. Kauppakaaren mukaan vain hevoskauppa sallittiin. Tästä järjestelmästä meillä on luovuttu vasta hiljattain 1) Keisarillisella 19. joulukuuta 1859 päivätyllä asetuksella, joka koski kauppapuotien perustamista maaseudulle, ja miten kauppaa niissä tuli harjoittaa. – Perustuslakisäädös, – sen jälkeen kun 24. helmikuuta 1868 oli annettu Keisarillinen asetus kaupasta ja elinkeinoista, – Säätyjen kannattamana.

Hallitusmuoto. Kamarikollegio, Kaivoskollegio, Kauppakollegio. Siten valtion huolenpito tunnustettiin.

1) Maanviljelys: Erityislainsäädännön kohde, muualla ei ole samalla tavoin viitattu elinkeinoihin. – Maaverolla on ollut suuri vaikutus. – Valtio huolehtii nyt maanviljelyksen osalta 1) jakolaitoksesta – 2) opetuksesta kahdessa instituutissa, maamieskouluissa, meijerikouluissa, matkustavien ohjaajien, valtion- ja lääninagronomien avulla, 3) erityisten erikoistoimenpiteiden avulla. Huolehtiminen näistä. Valtio itse suuri maanomistaja.tillagt i marginalen

Maanviljelystoimituskunta, ei varsinaista alaista s. 301, eli virkakoneistoa tai virastoa kouluja ja agronomeja lukuun ottamatta, – mutta Talous- ja käsityölässeura, avustaminen, yhteistyö ja hallinto.

Sivuelinkeinojen joukossa kalastus, erityinen tarkastaja valvomaan lain noudattamista.

2) Teollisuus: kaivostoiminta, tehdasteollisuus ja käsityöelinkeinot.

Kaivoshallitus kaivosasioiden elimenä, tieteellisten tietojen välitys, kontrolli ja tilastointi.

Ero tehtaan ja käsityön välillä lähestulkoon hävinnyt. Huolehtiminen käsiteollisuuslaitosten hallinnosta. Opetus.tillagt i marginalen

Teollisuuskoulu, pieni reaalikoulu, iltakoulu. Yhdistymisvapaus tunnustettu tiettyjen lakien mukaisesti. –

Uudistuksia käynnissä.tillagt i marginalen

Luvat perustamiseen (etuoikeudet). – Tietyt vaaralliset teollisuudenhaarat poikkeuksina, niistä puhuttu jo aikaisemmin. – Finanssitoimituskunta, s. 298 m) ja n).

Yhdistykset.tillagt i marginalen

Kauppa – kauppakoulut, niitä on vähän. Valtion on pyrittävä kauppasopimuksiin muiden maiden kanssa. Muussa suhteessa kaupan katsotaan muita elinkeinoja enemmän vetäytyvän pois valtion puuttumisesta sen asioihin. Pankkilaitos: julkiset valtuutetut. Suomen Pankki, sen tehtävä.

Yhdistykset. Nykyinen ohjesääntö on päivätty 27. kesäkuuta 1878. Suomen Pankin hallitus Säätyjen käsissä [...]oläslig/saknad text – § 52. Hallinto – johtoryhmä § 64. Pankkivaltuuskunta voi tärkeimmissä tapauksissa tukeutua Senaatin talousosastoon.tillagt i marginalen

Finanssitoimituskunnan tehtävä on pitää yllä maan rahajärjestelmän vakautta ja turvallisuutta sekä edistää ja helpottaa maan rahankiertoa. (Ei siten ensi sijassa finanssitoimintaa.)

Nykyinen Perustuslaki päivätty 9. joulukuuta 1869. – Hallitusmuodon § 55, Valtiopäiväjärjestyksen § 68. – Organisaatio – (Rahapaja)

Kaikille elinkeinoille: Kulkulaitokset.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
25te Föreläsn.Föreläsningen
13 Mars.

Finlands statsrätt. III afdelnavdelningen.

4 kapkapitlet. § 3 Statens
omvårdnad om näringarna.

Detta sin rätta plats i kap.kapitlet som behandlar stats-
maktens uppgift om kulturen. Berörde visserligen
detta ämne redan i kap.kapitlet om statshushållning. Men
här nu rätta. Vid ärendets systematiska behandling fram-
står, att det är riktigare inskränka statshushållning till
finansväsendet. Det är delsstruket Bör derföre nu dels åter-
hemta, dels fullständigen anföra det hithörande. –

Ehuru bedrifvandet af de produktions
näringar, jordbruk, handel och industri, icke
kan vara statens uppgift, utan måste vara
föremål för de enskildas företagsamhet och verksamhet,
kan dock staten lika litet på detta område, som
i fråga om den andliga kulturen, förhålla sig helt
och hållet passiv. Det visar sig i sjelfva verket,
att näringsverksamheten stundom stöter på hinder
och svårigheter, som enskilda krafter ej förmår aflägsna,
eller erfordrar vissa sådana vilkor för sinsvårtytt förkofran, som
endast af staten kunna åstadkommas. Ex.Exempel på det förra
Pielis kanal, – på det senare: polytekn.polytekniska institutet.

Dock väsentlig princip: afhålla sig från allt
förmyndarskap etcetcetera.

I nutidens stater finna man å ena sidan mera
åtgärder från statens sida än förr, – å andra sidan
vida större frihet för den enskildes företagsamhet.

I medeltiden statens vilkor väsentligen andra. Icke
blott inga eller ringa positiva åtgärder, men äfven
dåligt med rättsskydd: derför sådana företeelser som
Hansaförbundet: korporation snarlik en stat, med
styrelse, armé och flotta – för att betrygga internationella
handeln. En association icke af enskilda, men af städer.
Att åter städerna så sammansluta sig var en följd af
att handel och industri helt och hållet stadsmansnäring.

Denna [...]oläslig/saknad text uppfattning och genomgående svenska
|2| systemet. På landet skulle blott idkas jordbruk och bergsbruktillagt, i
städerna handel och handtverk. Skilnad mellan
stapelstad och
uppstad.
Reglementering.
tillagt I sekler var detta
regimen, – ingick i städernas privilprivilegier. Och hand i
hand dermed skråväsendet. Beskrif. Hvad gagn det
kunnat göra. Ännu i 1789 års försäkran dessa åsigter.
§ 2, § 5. – Landsköp för-
bjudet i 6 kap.kapitlet
H B.Handelsbalken endast
hästhandel med-
gifves.
tillagt Med Fråntillagtstruket Detta system öfvergetts först
nyligen hos oss 1o) g.genom K.Kejserlig förordning angdeangående inrättande
af handelsbodar å landet och huru handel
i dem idkas må, 19 Dec.december 1859. – grundlags-
stadga, – sedan K F.Kejserlig förordning 24 Febr.februari 1868 om handel
och näringar, – med StnasStändernas bifall.

R. F.Regeringsformen Kammar Col.Kammarkollegium,
Bergs kol.Bergskollegium, Kom-
merskollegium.
Således stats-
omsorgen erkänd.

1o) Jordbruket: föremål för särskild lagstiftning,
så att icke hänförts till näringar i öfrigt. – Grund-
skatten haft stor inverkan. – Staten vårdar sig
nu, beträffande jordbruket 1o) om skiftesväsendet –
2o) om undervisningen i 2 institut, jordbruksskolor, mejeri-
dodito, resande instruktörer, 3o)struket stats- och länsagronom,
3o) genom särskilda extra åtgärder. Omvårdnad härom.
Staten sjelf
stor jordegare.
tillagt i marginalen

Jordbruksexpeditionen, har icke egentl.egentligen underlydande p.sidan 301tillagt
verk och myndighet, utom skolorna och agronomer, – men
Hushålln.Hushållnings och handtverks sällskap, subvention, samverkan
med administrationen.

Bland binäring fisket, särskild inspektör för att
tillse verkställighet af lagen.

2o) Industrin: bergsbruk, fabriksindustri och handtverk.

– Bergsstyrelsen organet för bruksaffärer,
vetenskaplig bemedling, kontroll och statistik.

Skilnaden mellan fabrik och handverk alltmer
aflöpt. Omvårdnad i Manufaktur direktion. Undervisning.tillagt i marginalen

Högtstruket Polytekniken, lilla realskola, aftonskola.
Associationsfrihet erkänd enl.enligt vissa [...]oläslig/saknad text lagar. –
Reformer i
görningen.
tillagt i marginalen

|3|

Tillstånd för anläggning (privilprivilegier). – Vissa farligasvårtytt
industrier undantagna, hvarom förut. – Finans-
exped.
Finansexpeditionen p.sidan 298 m) och n).

Föreningar.tillagt i marginalen

Handeln – Handelsskolor, ringa. Staten
bör bemöda sig om handelstraktater med
andra länder. För öfrigt handeln ansessvårtytt mer än
andra näringar undandraga sig statens ingripande.
Bankväsendet: publika ombud.
Finlands Bank, den uppgift.
tillagt

Föreningar.
N. v.Nuvarande reglementet är
27 Juni 1878.
Styrelsen af Finlands
Banks handhafvande
af StnasStändernas [...]oläslig/saknad text – § 52.
Förvaltningen – af Direktion
§ 64.
BfgeBefogenhet[?] i vig-
tigare fall kunna
ställa hos Senatens
Ekon. dpt.Ekonomiedepartement
tillagt i marginalen

Finans exped.Finansexpeditionen
har till uppgift att upprätthålla stadga och
säkerhet i landets penningväsende samt
att befordra och underlätta penningsomsättningen
i landet. (Således ej främst finansiel.)

N. v.Nuvarande Grundförf.Grundförfattning 9 Dec.december 1869. – R FRegeringsformen § 55.
L O.Lantdagsordningen § 68. – Organisation – (Myntverket)

För alla näringar: komm
Kommunikationsanstalterna.

Dokumentet i faksimil