16.9.1878 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Helsinki 16. syyskuuta 1878 kello 6 aamulla.
Oma, kaivattu ystäväni!
Aloin 12. päivänä odotella kirjettä sinulta, – 14. päivänä saapuivat 8. syyskuuta kirjoittamasi rakkaat rivit. Voit kuvitella, kuinka tervetulleita ne olivat, sillä oli alkanut jo vähän huolestua. – Nyt ilahduin niin kovasti lukiessani, että kaikki on hyvin ja että näyttely ei ainoastaan vastannut odotuksiasi vaan ylitti ne. – – Niin, olisihan ollut hauskaa, jos olisin saanut olla mukana, – uskon kyllä, että olisin ihastunut aivan kuten sinäkin; mutta siitä huolimatta minusta ei tuntunut uhraukselta luopua tästä matkasta, koska minulla on täällä täytettävänä niin monenlaisia velvollisuuksia, ettei poissaoloni olisi tullut kysymykseenkään.
Siksi pyydän sinua nauttimaan minunkin puolestani. Saanhan minä kotiin palattuasi kuulla oikein yksityiskohtaisia kuvauksia näyttelystä.
Eikä siihen ole enää kovin pitkä aika! Kahden viikon päästähän saan taas syleillä sinua.
Täältä ei ole juuri mitään kerrottavaa. Celyn koulu on alkanut, mutta vielä se ei ole oikein järjestyksessä, koska tyttökoulun lukujärjestystä ei ole vielä saatu valmiiksi eikä neiti Eichinger siksi voi tietää, mitkä tunnit hänellä on varmasti käytössään. Nyt hän päättää niistä vain päivä kerrallaan. 4 tyttöä viihtyvät kuitenkin hyvin yhdessä ja näyttävät niin mukavilta koulupöytänsä ympärillä.
Cely on kiltti ja sydämellinen kuten aina. Kun äiti on nyt poissa, isä pääsee nyt luonnollisesti enemmän osalliseksi hänen lämpimästä luonteestaan. Hän on terve ja reipaskin, joten voit täysin huoleti suoda itsellesi tämän ”lomamatkan”.
Tänään alkavat luennot, huomenna pitkä kaupunginvaltuuston kokous, – eilen ja toissa päivänä kokouksia Kihlmanin luona. Lisäksi laadin kirjoituksen aikakauslehteen ja eilen toisen Dagbladetiin.
En ole siksi ehtinyt vielä kunnolla järjestää huonettani. Siellä lojuu röykkiöittäin kirjoja – saisin kuulla kunniani, jos olisit täällä. Mutta tänään se kaikki pannaan kuntoon.
Maria Puumalainen on kaupungissa täydentämässä vaatekomeroaan. Anna on hänen makutuomarinaan.
Eilen kävin hetken kävelyllä pikku Celyn kanssa upeassa kesäsäässä. Samalla kävimme tapaamassa Selimiä ja Almaa.
Aina toisinaan puhumme poissa olevasta kiltistä äidistämme ja suomme molemmat sinulle sydämemme pohjasta sen nautinnon, jota Pariisin-vierailusi sinulle tuottaa.
Ja nyt hyvästi tältä erää! Kunpa saisin pian taas muutaman rivin sinulta. Kerro Jennylle mitä sydämellisimmät terveiset. – Cely nukkuu vielä, mutta on varmasti yhtä mieltä lämpimästä halauksesta, jonka sinulle lähetän.
Sinun
Leo.
Maria Wiik lähti Pariisiin tänään aamulla. Ikävä kyllä en ehtinyt käydä häntä tapaamassa, niin kuin minun oli tarkoitus, – Kihlmanin kutsu tuli väliin.
Original (transkription)
|1|
Till Paristillagt senare
Helsingfors 16 Sept.September 78
kl. 6 på morgon.
Min egen, saknade vän!
Den 12te begynte jag in-
vänta bref af dig, – den 14de
anlände dina kära rader af
8 Sept. Hvad de voro välkomna,
kan du väl tänka, då jag redan
begynt blifva litet orolig. – Nu
blef jag så innerligen glad, då
jag fann att allt är väl och
att du finner expositionen icke
blott motsvara utan öfverträffa
dina förväntningar. – – Ja,
visst vore det roligt att få vara
med, – nog tror jag att jag skulle
kunna bli hänförd liksom du;
men det oaktadt kännes det icke
såsom någon uppoffring för migtillagt att ha
underlåtit denna resa, emedan
jag har så mångahanda pligter
|2|
att fullgöra här, att min bortavaro
alldeles icke kan komma i fråga.
Jag ber dig derför njuta äfven
på mina vägnar. När du
kommer hem, får jag ju höra
rätt detaljerade skildringar om
expositionen.
Och det är icke mera så långt
tilldess! Om två veckor har jag
ju dig åter i mina armar.
Härifrån är nästan intet att
berätta. Celys skola är i gång, men
icke ännu rätt i ordning, emedan
fruntimmersskolans lektionsplan
ej ännu kunnat fastställas och
fröken Eichinger derför icke kan
veta hvilka timmar hon defini-
tivt skall kunna disponera. Nu
bestämma hon dem blott från
ena dagen till den andra. De 4
flickorna trifvas emellertid bra
tillsammans och se så trefliga ut
|3|
kring sitt skolbord.
Cely är snäll oct hjertlig som
alltid. Då nu mamma är borta
måste naturligtvis pappa få mera
del af hennes varma sinnelag. Frisk
är hon och kry tillika, så att du
utan all oro kan unna dig
din ”permissionsresa”.
Idag börjar föreläsningarne,
imorgon långt sammanträde med
stadsfullmäktige, – igår och i förrgår
sammanträden hos Kihlman.
Dessutom har jag skrifvit en uppsats
för tidskriften och igår en för Dag-
bladet.
Mitt rum har jag derför ännu
icke rätt hunnit ordna. Det ligger
böcker fram i mängd – du skulle
banna på mig om du vore
här. Men idag skall allt detta
komma på rätt.
Maria Puumalainen mejeristen på Laitialatillagt senare är i staden
för att förse sin toilette. Anna
är hennes cicerone.
Igår var jag en stund och spatserade
med lilla Cely i det herrliga sommar-
vädret. Då besökte vi ock Selim
och Alma.
Allt emellanåt samtala vi om
vår frånvarande snälla mamma,
både af hjertans grund unnande
dig den njutning ditt pariser besök
bereder dig.
Och nu farväl för denna
gång! Måtte jag snart åter
få några rader af dig. Helsa
Jenny på det hjertligaste. – Cely
sofver ännu, men instämma säkert
då jag sänder dig en varm omfamning
från din
Leo.
Maria Wiik torde ha afrest till
Paris idag morgse. Tyvärr hann jag icke
igår besöka henne, såsom min afsigt var,
– Kihlmans kallelse kom emellan.
Helsingfors 16 Sept.September 78 kl. 6 på morgon.
Min egen, saknade vän!
Den 12te begynte jag invänta bref af dig, – den 14de anlände dina kära rader af 8 Sept. Hvad de voro välkomna, kan du väl tänka, då jag redan begynt blifva litet orolig. – Nu blef jag så innerligen glad, då jag fann att allt är väl och att du finner expositionen icke blott motsvara utan öfverträffa dina förväntningar. – – Ja, visst vore det roligt att få vara med, – nog tror jag att jag skulle kunna bli hänförd liksom du; men det oaktadt kännes det icke såsom någon uppoffring för mig att ha underlåtit denna resa, emedan jag har så mångahanda pligter|2| att fullgöra här, att min bortavaro alldeles icke kan komma i fråga.
Jag ber dig derför njuta äfven på mina vägnar. När du kommer hem, får jag ju höra rätt detaljerade skildringar om expositionen.
Och det är icke mera så långt tilldess! Om två veckor har jag ju dig åter i mina armar.
Härifrån är nästan intet att berätta. Celys skola är i gång, men icke ännu rätt i ordning, emedan fruntimmersskolans lektionsplan ej ännu kunnat fastställas och fröken Eichinger derför icke kan veta hvilka timmar hon definitivt skall kunna disponera. Nu bestämma hon dem blott från ena dagen till den andra. De 4 flickorna trifvas emellertid bra tillsammans och se så trefliga ut|3| kring sitt skolbord.
Cely är snäll oct hjertlig som alltid. Då nu mamma är borta måste naturligtvis pappa få mera del af hennes varma sinnelag. Frisk är hon och kry tillika, så att du utan all oro kan unna dig din ”permissionsresa”.
Idag börjar föreläsningarne, imorgon långt sammanträde med stadsfullmäktige, – igår och i förrgår sammanträden hos Kihlman. Dessutom har jag skrifvit en uppsats för tidskriften och igår en för Dagbladet.
Mitt rum har jag derför ännu icke rätt hunnit ordna. Det ligger böcker fram i mängd – du skulle banna på mig om du vore här. Men idag skall allt detta komma på rätt.
|4|Maria Puumalainen är i staden för att förse sin toilette. Anna är hennes cicerone.
Igår var jag en stund och spatserade med lilla Cely i det herrliga sommarvädret. Då besökte vi ock Selim och Alma.
Allt emellanåt samtala vi om vår frånvarande snälla mamma, både af hjertans grund unnande dig den njutning ditt pariser besök bereder dig.
Och nu farväl för denna gång! Måtte jag snart åter få några rader af dig. Helsa Jenny på det hjertligaste. – Cely sofver ännu, men instämma säkert då jag sänder dig en varm omfamning
från din
Leo.
Maria Wiik torde ha afrest till Paris idag morgse. Tyvärr hann jag icke igår besöka henne, såsom min afsigt var, – Kihlmans kallelse kom emellan.