26.10.1875 Finanslära

Finanslära.

H. T.Höstterminen 75.
12^te Föreläsn.Föreläsningen
26 Okt.oktober

Rekapitulation af jernvägen, kanaler etc. och lösatillagt kapitaler. Tillägg.
Äfven om en stat i allmänhet icke bilda fonder, så böra dock liggande
medel under väntan på användning förräntas. Finland: bro-
shyren till [...]oläslig/saknad text: att fanns 32 000 000 i fonden. Huru uppkommit.
Statsförslaget upptar statsfond.statsfonden 30 100, Fattig- o. ArbetsFattig- och Arbetshusfonden 101 000, Krigs-
manshus 130 000, militieboställen 14 000. SlSåledes 275 100.

Af dessa ”inkomster som staten erhålla på enahanda sätt
som enskilda”; – ännu annat förvärf att märkas, och
närmast hvad bestå i kapitalens användande. Handel. Kolo-
nialväsende. Det rätta att ss.såsom England numeratillagt låta den utveckla sig efterhand
till halfsuveränitet, icke hålla dem blott ss.såsom spekulationsbasis. – Preussiska
Seehandlung af 1772. Vexlande öden, numera mest banker. Monopolskatt. Skogsförsäljning icke handssvårtytt, som är både köp och försäljning.tillagt i marginalen

Statsbanker.

Banken är en inrättning
för omsättning af kapital,
hvilket stundom är accu-
mulerat arbete – pengar,
– stundom arbete som
skall göras – Kredit.
Italien på 1300-talet,
1407 Geneve. Amsterdam
1609, Hamburg 1619,
Sverige 1659. Laws
system.
Det ryska
från 54.tillagt i marginalen

Erfarenheter visat att sådan affär någorlunda tillfredsställande
kan för statens räkning bedrifvas, – om ock äfven här påverka bristertillagt. Måste
antaga att HHHerrarne alla har tagit någon notis om vigten af kreditanstalter.
Sedelutgifningsrätten. – Sedelregaler – Sedelmonopol – Sedlarnas be-
tydelse. – Äfven der full frihet för privatbankssedlar, spelar dock
statsbanken i detta oftast största rollen. –

Law. Allmänna krediten i Frankrike föreslås, då skotten Jean Law
föreslog regenten skapa en allm.allmän bank. 50 års krig – och 20 år nederlagsvårtytt,
finanschefer Chamillard och Desmarests oförmåga, hafvets slöseri
pakternas rofferi, hade reduceratstruket bragt statskassa och landet i
värsta trångmål och nöd. La Caisse des emprunts fick betala 8 à
10 % för att skaffa litet pengar åt statskassan. Misèren lifligt tecknad af
flera förftförfattare. – Law’s förslag måste ju då, med hans förespeglingar,
vara lockande. Han fick koncession 1716 för 20 år, sjelf blef direktör
prinsen regenten protektör. Kapitalet 6 milj.miljoner 6 200 aktier à 5 000. Sedelut-
gifningsrätt, för öfrigt all slags bankidealer. Metalliskt mynt skulle
vara grundvalen för alla liquider i banken. Gjorde i sjelfva verket
stora tjenster. Diskonto nedgick fr.från 2½ i månad till 5 för året. Fram-
gången blef dock skadlig. – Men så begynte svindeln. Laws system
var att i allt utsläppa kredittillagtpapper af alla slag. Ostindiska kompaniet. Han
ville bli ledare af all – Banken hade ock börjat utsläppa sedlar obe-
gränsadt. Frankrike aftillagt 4 års soliditet störtades genom 1 års öfverdrifter. Den försum-
made sin stiftare efter att ha utsläppt 2 milljarder sedlar som blefvo
värdelösa. – Men icke blott Ostindiska kompaniet förstörde banken.
1718 hade den blifvit kunglig banck i stället för fri aktiebank.
Och alltsedan dess hade man begynt fabricera sedelmynt.
Denna fara följer alltid banken åt, om den beror af okontrollerad
makt. – Man hopblandar begreppen mynt och sedel. Men
|2| dessa starka emissioner intet annat än tvångslån hos all-
mänheten – väl, om icke banknoten följes. – Österrike
i början af seklet. 1806 nya sedlar, kejs.kejserliga hedersordsvårtytt. Inom
några månader sjunkit till ¹/₂₆ af sitt värde. – Ryssland Cancrin hade ordnadt eft.efter Alex. IAlexander Itillagt 1854, vid
behof. Hvad de ryska kreditsedlar ökadesvårtytt 750–150 miljmiljoner. – Hvarföre
de dock efterhand stigit i värde. – Englad från 1797–1823 –
Amerikanska privatbanker jemväl öfverdrift, inställde sin investering
1839 och 57, svår kris.Alltså, om statsbank, så äfven der sträng kontroll: sedelutgifning, isynnerhet om monopol deri.tillagt i marginalen

Statsbanken efterhand öfvergifven. Englands bank är icke en
statsbank, stiftad 27 Juli 1694. Privat, men gjort staten
ofantliga tjenster, och är forts.fortsättningsvis i sin ena afdelning statens kassör, dit
den fordna ingå. – Banque de France, ett sekel yngre, nu
ändå n^rnummer 1 i verlden. Kapitalet småningom starkt förskott. Sedel-
utgifningsmonopol. Tvångskris 1871 men icke depravering
emedan icke öfverdrifven emission – Ryska statsbanken stiftad
1860 genom sammangjutning af flera diverse kreditinstitut.Kan inbringa bra, Finlands bank.tillagt i marginalen

Preussen. Statsbank fr.från 1765tillagttill 1846– Då aktiebolag, nu
staten med ss.såsom aktionär vinst delas så att staten 3½ % på sin anpart af 1 897 tusen ThlrThaler. Aktörerna 4 %, vinsten delas jemnt.tillagt– Österrike Nationalbank
1816, grundad af bolag. Stark, med sedel somstruket oinlösta
emedan staten dels emitterat 1866 sådan. Och det finns för mycket.
Ensam sedelutgifvande.

Sverige. Finland. Afskiljande från statsförvalt-
ningen motiveradt för att sedelutgifning ej må missbrukas.
Tecken myntreformen, och 67 års banklag.

Regel: Om statsbank, bör vara helig pligt att
icke rubba alla affärer genom sedelfabrikation. Regaler sedan mynten, posten, telegraf.tillagt i marginalen