28.3.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
32a FöreläsnFöreläsningen
28 Mars

FinlFinlands statsrätt Kap.Kapitel 6. Om statens embeten och tjenster.

Rekapitulation i korthet § 1 om utnämningar

§ 2. Om kompetens till statstjenster.

1o) nationaliteten. L L.Landslagen IV kapkapitel § 4. – Utveckla den politiska tanken härvid. Se § 10 R. F.Regeringsformen § 1 F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten I konseqvens härmed Kap.Kapitel 1 § 5 i 1809 års ReglemReglemente. Hälften af konseljens medlemmar tages bland R. o. A.Ridderskapet och adeln, den andra bl.bland finska medborgare af andra stånd – kung.kungörelse af 21 Febr.Februari 1816. – ”Jemte det vi tillika på det [...]oläslig/saknad text försäkra, att ledmötena af denna Vår Finska Senat framdeles likasom hitintilles, skola utses endast bland infödda eller naturaliserade Finska medborgare”, etc.etcetera Värnpligtslagen 27 Decbr.december 1878, § 120: ”De till finska trupperna hörande Generaler, Stabssvårtytt och öfver officerer samt Civil tjenstemän äfvensom underbefäl och manskap utgöres af finska medborgare. Alltså kan man icke vara finsk tjensteman och tillika utländing.

De undantag som unionsfhållandeunionsförhållande till Ryssland medfört: Utrikes ärende eller 2 ryska rikskanslerssvårtytt embetet: detta icke finsk statstjenst, – men befattning med finska statsintressen. Det närmare härom framdeles. – Af enahanda skäl rysk krigsminister. Värnpl.lagenVärnpligtslagen § 119.: Det tillkommer krigsministern i kejsardömet att, i enahanda egenskap för den finska militären, handlingar och hos Kejsaren och Storfursten föredraga sådana de finska trupperna rörande angelägenheter, som icke hänföra sig till lagstiftningen eller den ekonomiska förvaltningen eller om hvilkas behandling landets förffförfattningar icke annorlunda föreskrifvas. – Förklara huru förut faktiskt – och detta orsaka att nu lag: en följd jemväl af unionsfhållandetunionsförhållandet. StnasStändernas samtycke, men tillika att finsk embetsman honom till biträde.

GguvernörenGeneralguvernören: icke stadgadt att bland finska medborgare. Förklarligt deraf att han i sjelfva verket tillföljd af sin ställning, måste hafva monarkens synnerliga förtroende. Men han är att ss.såsom finsk medborgare räknas såsnart utnämnd, ty han är i allo finsk embetsman. Bland annat framgår deraf: att § 37 G G. instrukGeneralguvernörsinstruktionerna: Jemte hvad nu stadgadt blifvit, ställa sig Generalguvernören till effterrättelse Lhfdg instrLandshövdingsinstruktionen 4 Novnovember 1734 samt Lag och redan utgifven eller framdeles utkommande författning.

|2|

Finnar i rysk tjenst förlora icke sin medborgarrätt L. O.Lantdagsordningen § 14: Valbarhet,tillagt av utgivaren skyldighet att under de 3 sista åren vara i landet skattskrifven icke tillämpas å den, som befinna sig i Kejsarens tjenst utan att vara finsk embetsman. Finns isynnerhet i militären: derför har yrkats på reciprocitet. Men afböjts g.genom värnepl.lgvärnpliktslagen § 120.

Är det legal skilnad mellan infödd och naturaliserad? Nej, ehuru lag om naturalisation saknas. Vi finna af samma § 14 L O.Lantdagsordningen att finsk man valrätt, – icke infödd finsk man, – blott 3 år skattskrifven d. ä.det är officielt sssåsom finsk medborgare upptagen.

Rh. O.Riddarhusordningen 21 April 1869: § 2 förutsätta att på grund af § 11 i R F.Regeringsformen adelskapets förlänande äfven kan ske g.genom att med naturalisationsrätt ”finskt adelskap benådas”.

1816 års kung.kungörelse tolka ock att infödd eller naturaliserad lika; detta häfd f.från äldre tid.

Framdeles mer om naturalisation.tillagt i marginalen

Förutom undantagen tillfölje af unionella ställningen äfven ”om de kunna genom lysande och stora egenskaper göra Riket en stor heder och märkligt gagn”.

Detta således grundlagens förbehåll åt RgnRegenten att brukas med stor urskiljning och varsamhet.

Lätt insedt, att kunde bli nödigt att i politiska embete och domarevärf bruka fremmande. Inkalla en skicklig finansiär för sina stora egenskaper, gingo ej, ty patriotismens imperativsvårtytt skulle för främlingar saknas. Annat är på det tekniska och delvis vetenskapliga området. Eriksson Saima kanal; om han tillika blifvit fast anstäld skulle detta svårligen kunnat stå i strid med R F.Regeringsformen – De första polytekniska lönarnasvårtytt i relativt stora egenskaper. – Vissa vetenskaper astronomi, matematik kirurgi t. ex. Sådant namn vanligt i hela verlden. Vetenskapen kosmopolitisk i den mening att verkar för menskligheten ej blott för sin nation. Uppenbart dock att detta egentligen de s. k. direktasvårtytt ej dem som studera samhället och humanisters ideella lif. Sedt från nyttans synpunkt kunna vi således|3| tryggt säga, att landet kan behöfva utländsk mans anställande. Men nyttan får ej vika för lagen: – Det gälla således att pröfva om ”stor heder och märkligt gagn”.

Nu kunde det synas ss.såsom borde 1 § F o S. A.Förenings- och säkerhetsakten ställa absolut hinder (tillagt av utgivarenuppläs)tillagt av utgivaren i en viss tvetydighet: ”Rikets embeten” stundom begagnats blott om höga embete i Styrelseverk, men kan ock betyda alla tjenster. Men fattas det i senare mening, bör det då anses ha ändrat § 10 R FRegeringsformen? – Nej, ty blott kort sammandrag af vissa väsendtliga stadgande i R F.Regeringsformen i syfte att vidga kungens makt, icke att inskränka den, och i 9 att R FRegeringsformen bestå i allt som ej g.genom den ändradts. Och det är genom praxis ådaglagdt, liksom i sig sjelf klart, att förordnande efter godtfinnande om alla Rikets embeten, icke afsett att afskaffa förslags uppgörande. Vidare hur betydelsen af naturalisation derigenom icke upphäfdt KgnsKungens prerogativ att naturalisera ha fortfarande utöfvats. Om naturalisation medfört [...]oläslig/saknad text. Icke var heller mening att borttaga vilkoret om religion.

Alltså: regeln osvikligen den, att vara finsk medborgare, infödd eller naturaliserad, för att kunna till finskt embete utnämnas. Blott undantagsvis, när deraf stort gagn, således ock när behöfligt, kan utländning utnämnas. Praxis är att han tillika naturaliseras.

Att lagen kunde vara tydligare, bör för öfrigt medges. Vi behöfva naturalis. lagnaturalisationslag, hvarom framdeles mera.

2o) Religionen. § 1 R F.Regeringsformen Alla embetsmän luteraner. 14 Aug.augusti 1827: Grek-rysk trosförvandt, hvilka i Storf.Storfurstendömet Finland vunnit eller framdeles vinna medborgarerätt, må erhålla inträde i finsk civil‑ och militärtjenst, blott han uppfylla öfriga vilkor. Härom främst fråga i lagensvårtytt. Dersvårtytt statens omvårdnad om religiösa angelägenheter.

27 Augaugusti 1741 att reformerta och anglikaner lika rätt som luteraner har icke nämlnämligen upphäfvensvårtytt g.genom R R.Regeringsform[?] helstsvårtytt 24 Jan 1781 och § 7 af 1779 års RdgsbeslutRiksdagsbeslut bekräfta 1741 års medgifvande.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

32. luento 28. maaliskuuta

Suomen valtio-oikeus. 6. luku. Valtion viroista ja toimista

Kertaus lyhyesti § 1 nimittämisistä

§ 2. Pätevyydestä valtion palvelukseen

1) Kansalaisuus. Maanlaki IV luku § 4. – Kehittele tähän poliittista ajatusta. Ks. Hallitusmuodon § 10, Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 1. Johdonmukaista tämän kanssa vuoden 1809 ohjesäännön luku 1, § 5. Puolet konseljin jäsenistä otettiin Ritarikunnan ja Aateliston piiristä, muut muiden säätyjen Suomen kansalaisista – kuulutus 21. helmikuuta 1816. – ”Sen ohella me samoin tähän [...]oläslig/saknad text vakuutamme, että tämän Meidän Suomen Senaattimme jäsenet on vastedes kuten tähänkin asti valittava syntyperäisten tai kansalaisuuden saaneiden Suomen kansalaisten keskuudesta”, jne. Asevelvollisuuslaki 27. joulukuuta 1878, § 120: ”Suomen joukkoihin kuuluvat kenraalit, esikuntaupseerit ja ylemmät upseerit sekä siviilivirkamiehet kuten myös alipäällystö ja miehistö ovat Suomen kansalaisia.” Ei siis voi olla suomalainen virkamies ja samalla ulkomaalainen.

Ne poikkeukset, jotka unionisuhteet Venäjään ovat tuoneet mukanaan: Ulkomaan asioihin tai 2 Venäjän valtionkanslerin virkoihin; tämä ei ole Suomen valtion palvelusta, – mutta niiden täyttäminen Suomen valtion intressien mukaista. Lähemmin tästä myöhemmin. – Samoista syistä venäläinen sotaministeri. Asevelvollisuuslain § 119: Keisarikunnan sotaministerin kuuluu neuvotella samassa ominaisuudessa Suomen armeijan puolesta ja esitellä Keisari Suuriruhtinaalle sellaisia Suomen joukkoja koskevia asioita, jotka eivät liity lainsäädäntöön tai taloushallintoon tai joiden käsittelyä maan laki ei muuten määrää. – Selitä, miten tämä aikaisemmin tapahtui – ja tämän aiheuttaa, että nyt on laki: kuitenkin seurausta unionisuhteesta. Säätyjen suostumus, mutta siten, että suomalainen virkamies on hänen apunaan.

Kenraalikuvernööri: ei ole säädetty, että hänet valittaisiin Suomen kansalaisista. On selvää, että hänellä täytyy itse asiassa jo asemansakin vuoksi olla Monarkin erityinen luottamus. Mutta hänet on katsottava Suomen kansalaiseksi heti, kun hänet on nimitetty, sillä hän on kaikessa suomalainen virkamies. Muun muassa tämä käy ilmi siitä, että Kenraalikuvernöörin ohjeiden §:ssä 37 sanotaan: Sen ohella, mitä nyt on säädetty, Kenraalikuvernööri sitoutuu noudattamaan 4. marraskuuta 1734 annettuja Maaherrojen ohjeita sekä lakia ja jo annettuja tai vastedes voimaan tulevaa perustuslakia.

Venäjän palveluksessa olevat suomalaiset eivät menetä kansalaisoikeuttaan. Valtiopäiväjärjestyksen § 14. Vaalikelpoisuus, velvollisuutta olla viimeisten 3 vuoden ajan maassa verolle pantuna ei sovelleta siihen, joka on Keisarin palveluksessa olematta suomalainen virkamies. Tämä koskee erityisesti sotilaita: Sen vuoksi on vaadittu vastavuoroisuutta. Mutta torjuttu asevelvollisuuslain §:n 120 nojalla.

Onko laillista eroa syntyperäisen ja kansallisuuden saaneen välillä? Ei, vaikka laki kansalaisuuden saamisesta puuttuu. Löydämme samasta Valtiopäiväjärjestyksen §:stä 4, että suomalaisella miehellä on vaalioikeus, – ei syntyperäisellä suomalaisella miehellä, vain että on oltava 3 vuotta verolle pantuna eli virallisesti Suomen kansalaiseksi otettuna.

Ritarihuonejärjestys huhtikuulta 1869: § 2 edellyttää, että Hallitusmuodon §:n 11 mukaan aatelisuuden myöntäminen voi myös tapahtua siten, että ”suomalainen aateluus myönnetään” kansalaisoikeuden saamisella.

Vuoden 1816 kuulutus tulkitsee myös, että syntyperäinen ja kansalaisuuden saanut ovat samanarvoisia, näin on ollut vanhoina aikoina.

Myöhemmin enemmän kansalaisuuden saamisesta.tillagt i marginalen

Poikkeuksia lukuun ottamatta unioniasemasta seuraa myös ”jos he voivat tuottaa loistavilla ja suurilla ominaisuuksillaan Valtakunnalle suurta kunniaa ja merkittävää hyötyä”.

Tämä on siis perustuslain varaus Hallitsijalle käytettäväksi tarkalla erottelukyvyllä ja valppaudella.

On helppoa nähdä, että voisi tulla tarpeeseen käyttää poliittisissa viroissa ja tuomaritoiminnassa vierasmaalaisia. Taitavan finanssimiehen kutsuminen suurten ominaisuuksiensa vuoksi ei kävisi päinsä, sillä vierailta puuttuisi isänmaallisuuden imperatiivi. Toisin on teknillisillä ja osittain tieteellisillä aloilla. Eriksson Saimaan kanavan rakentajana; jos hänet olisi myös palkattu vakituiseksi, se tuskin olisi voinut olla ristiriidassa Hallitusmuodon kanssa. – Tietyt tieteenhaarat, tähtitiede, matematiikka, kirurgia esimerkiksi. Sellaiset alat ovat tavallisia koko maailmassa. Tiede on kosmopoliittista siinä mielessä, että se vaikuttaa koko ihmiskuntaan eikä vain kuhunkin kansakuntaan. On kuitenkin ilmeistä, että tämä koskee varsinaisesti luonnontieteitä eikä niinkään ihmisiä, jotka opiskelevat yhteiskuntatieteitä ja humanistista ideaelämää. Hyödyn näkökulmasta voimme siis turvallisesti sanoa, että maa voi tarvita ulkomaisten miesten palkkaamista. Mutta hyöty ei saa väistyä lain tieltä: – On näin ollen tutkittava, kenestä on ”suurta kunniaa ja merkittävää hyötyä”.

Nyt voisi näyttää siltä, että Yhdistys- ja Vakuuskirjan §:n 1 pitäisi asettaa ehdoton esti (lue ääneen) tietyssä kaksinaisessa merkityksessään: ”Valtakunnan virka” – nimitystä on joskus käytetty vain Hallintokoneiston korkeista viroista, mutta se voi myös merkitä kaikkia virkoja. Mutta jos asia ymmärretään jälkimmäisessä merkityksessä, pitääkö silloin katsoa sen muuttaneen Hallitusmuodon §:n 10? Ei, sillä se on vain lyhyt yhteenveto eräistä Hallitusmuodon oleellisista säädöksistä, joiden tarkoitus on laajentaa kuninkaan valtaa, ei rajoittaa sitä ja Hallitusmuodon §:ssä 9 pysyy ennallaan kaikki sen, mitä kyseisessä pykälässä ei ole muutettu. Ja on käytännössä tullut ilmi, kuten sinänsä onkin itsestään selvää, ettei tarkoitus Valtakunnan kaikkien virkojen määräämisellä oman mielen mukaan ollut poistaa ehdotusten tekemistä. Ja edelleen, ettei kansalaisuuden saamisen merkitys tätä kautta poistanut Kuninkaan yksinoikeutta kansalaisoikeuden antamiseen, vaan sitä on käytetty edelleen. Jos kansalaisuuden saaminen olisi aiheuttanut [...]oläslig/saknad text. Ei myöskään ollut tarkoitus poistaa uskontoehtoa.

Siis: sääntönä on luotettavasti, että on oltava Suomen kansalainen, syntyperäinen tai kansalaisuuden saanut, jotta voidaan nimittää Suomen valtion virkaan. Vain poikkeustapauksessa, kun siitä on suurta hyötyä, myös silloin, kun sitä tarvitaan, voidaan ulkomaalainen nimittää. Käytäntönä on, että hänet samaan aikaan otetaan Suomen kansalaiseksi.

Voidaan muuten kyllä myöntää, että laki voisi olla selkeämpi. Me tarvitsemme kansalaisuuslakia, siitä myöhemmin enemmän.

2) Uskonto. Hallitusmuodon § 1. Kaikki virkamiehet ovat luterilaisia. 14. elokuuta 1827 lähtien kreikkalaisvenäläisen uskon tunnustaja, joka on saanut tai lähitulevaisuudessa saa Suomen Suuriruhtinaskunnan kansalaisoikeudet, voi päästä Suomen siviili- ja sotilaspalvelukseen, kunhan hän täyttää muut ehdot. Tästä lähinnä on kysymys laissa. Siihen sisältyy valtion huolehtimista uskonnollisista asioista.

27. elokuuta 1741 reformoidut ja anglikaanit saivat samat oikeudet kuin luterilaiset eikä sitä nimittäin ole poistettu uskontoa koskevista laeista, lähinnä 24. tammikuuta 1781, ja vuoden 1779 Valtiopäiväpäätöksen § 7 vahvistaa vuonna 1741 myönnetyt oikeudet.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
32a FöreläsnFöreläsningen
28 Mars

FinlFinlands statsrätt Kap.Kapitel 6.tillagt Om statens embeten och tjenster.

Rekapitulation i korthet § 1 om utnämningar

§ 2. Om kompetens till statstjenster.
Af enligtstrukettillagt

1o) nationaliteten. L L.Landslagen IV kapkapitel
§ 4. – Utveckla
den politiska tanken
härvid.
tillagt Se § 10 R. F.Regeringsformen § 1 F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten
I konseqvens härmed Kap.Kapitel 1 § 5 i 1809 års ReglemReglemente.
Hälften af konseljens medlemmar tages bland R. o. A.Ridderskapet och adeln, den
andra bl.bland finska medborgare af andra stånd – kung.kungörelse
af 21 Febr.Februari 1816. – ”Jemte det vi tillika på det [...]oläslig/saknad text
försäkra, att ledmötena af denna Vår Finska Senat
framdeles likasom hitintilles, skola utses endast
bland infödda eller naturaliserade Finska med-
borgare”, etc.etcetera Värnpligtslagen
27 Decbr.december 1878, § 120:
”De till finska trupperna
hörande Generaler, Stabssvårtytt
och öfver officerer samt
Civil tjenstemän äfvensom
underbefäl och manskap
utgöres af finska med-
borgare.
tillagt Alltså kan man icke vara finsk tjensteman
och tillika utländing.

Analys: § 10 R. F.struket

De undantag som unionsfhållandeunionsförhållande till Ryssland medfört:
Utrikes ärende eller 2 ryska rikskanslerssvårtytt embetet: detta icke
finsk statstjenst, – men befattning med finska statsintressen.
Det närmare härom framdeles. – Af enahanda skäl
rysk krigsminister. Värnpl.lagenVärnpligtslagen § 119. : Det tillkommer
krigsministern i kejsardömet att, i enahanda egenskap
för den finska militären
, handlingar och hos Kejsaren och
Storfursten föredraga sådana de finska trupperna rörande
angelägenheter, som icke hänföra sig till lagstiftningen eller
den ekonomiska förvaltningen eller om hvilkas behandling
landets förffförfattningar icke annorlunda föreskrifvas. – Förklara huru
förut faktiskt – och detta orsaka att nu lag: en följd
jemväl af unionsfhållandetunionsförhållandet. StnasStändernas samtycke, men
tillika att finsk embetsman honom till biträde.

GguvernörenGeneralguvernören: icke stadgadt att bland finska medborgare.
Förklarligt deraf att hansstruket [...]oläslig/saknad text i sjelfva verket tillföljd af
sin ställning, måste hafva enstruket monarkens synnerliga förtroende.
Men han är att ss.såsom finsk medborgare räknas såsnart
utnämnd, ty han är i allo finsk embetsman. Bland
annat framgår deraf: att § 37 G G. instrukGeneralguvernörsinstruktionerna: Jemte
hvad nu stadgadt blifvit, ställa sig Generalguvernören
till effterrättelse Lhfdg instrLandshövdingsinstruktionen 4 Novnovember 1734 samt Lag
och redan utgifven eller framdeles utkommande författning.

|2|

Finnar i rysk tjenst förlora icke sin medborgarrätt
L. O.Lantdagsordningen § 14: Valbarhettillagt skyldighet att under de 3 sista åren vara
i landet skattskrifven icke tillämpas å den, som befinna
sig i Kejsarens tjenst utan att vara finsk embetsman.
Finns isynnerhet i militären: derför har yrkats på
reciprocitet. Men afböjts g.genom värnepl.lgvärnpliktslagen § 120.

Om naturalisations sakenstruket

Är det legal skilnad mellan infödd och naturaliserad?
Nej, ehuru lag om naturalisation saknas. Vi finna af
samma § 14 L O.Lantdagsordningen att finsk man valrätt, – icke infödd
finsk man, – blott 3 år skattskrifven d. ä.det är officielt sssåsom
finsk medborgare upptagen.

Rh. O.Riddarhusordningen 21 April 1869: De persstruket § 2 förutsätta att på grund
af § 11 i R F.Regeringsformen adelskapets förlänande äfven kan ske g.genom atttillagt med
naturalisationsrätt ”finskt adelskap benådas”.

1816 års kung.kungörelse tolka ock att infödd eller naturaliserad
lika; detta häfd f.från gammalstruket äldre tid.

Framdeles mer
om naturalisation.
tillagt i marginalen

Förutom undantagen tillfölje af unionella ställningen äfven
”om de kunna genom lysande och stora egenskaper
göra Riket en stor heder och märkligt gagn”.

Detta således grundlagens förbehåll åt RgnRegenten att brukas med
stor urskiljning och varsamhet.

Lätt insedt, att kunde bli nödigt att i politiska embete
och domarevärf bruka fremmande. Inkalla en skicklig finansiär
för sina stora egenskaper, gingo ej, ty patriotismens imperativsvårtytt
skulle för främlingar saknas. Annat är på det tekniska
och delvis vetenskapliga området. Eriksson Saima kanal;
om han tillika blifvit fast anstäld skulle detta svårligen
kunnat stå i strid med R F.Regeringsformen – De första polytekniska
lönarnasvårtytt i relativt stora egenskaper. – Vissa vetenskaper
astronomi, matematik [...]oläslig/saknad text utländsk filologistruket kirurgitillagt t. ex.
Sådant namn vanligt i hela verlden. Vetenskapen
kosmopolitisk i den mening att verkar för menskligheten
ej blott för sin nation. Uppenbart dock att detta egentligen
de s. k.tillagt direktasvårtytt ej dem som studera samhället och humanisters
ideella lif. Sedt från nyttans synpunkt kunna vi således
|3| tryggt säga, att landet kan behöfva utländsk mans anställande.
Men nyttan får ej vika för lagen: – Det gälla således
att pröfva om ”stor heder och märkligt gagn”.

Nu kunde det synas ss.såsom borde 1 § F o S. A.Förenings- och säkerhetsakten ställa absolut
hinder upplästillagt i en viss tvetydighet: ”Rikets embeten” stundom
begagnats blott om höga embete i Styrelseverk, men kan
ock betyda alla tjenster. Men fattas det i senare me-
ning, bör det då anses ha ändrat § 10 R FRegeringsformen? –
Nej, ty blott kort sammandrag af vissa väsendtliga stadgande
i R F.Regeringsformen i syfte att vidga kungens makt, icke att inskränka
den, och i 9 att R FRegeringsformen bestå i allt som ej g.genom den ändradts.
Och det är genom praxis ådaglagdt, liksom i sig sjelf
klart, att förordnande efter godtfinnande om alla Rikets
embeten, icke afsett att afskaffa förslags uppgörande. Vidare hur betydelsen
af naturalisation deri-
genom icke upphäfdt
KgnsKungens prerogativ
att naturalisera ha
fortfarande utöfvats.
Om naturalisation
medfört [...]oläslig/saknad text.
Icke var heller me-
ning att borttaga vil-
koret om religion.
tillagt

Alltså: regeln osvikligen den, att varatillagt finsk medborgare,
infödd eller naturaliserad, för att kunna till finskt embete
utnämnas. Blott undantagsvis, när deraf stort gagn,
således ock när behöfligt, kan utländning utnämnas.
Praxis är att han tillika naturaliseras.

Att lagen kunde vara tydligare, bör för öfrigt med-
ges. Vi behöfva naturalis. lagnaturalisationslag, hvarom framdeles
mera.

2o) Religionen. § 1 R F.Regeringsformen Alla embetsmän luteraner.
14 Aug.augusti 1827: Grek-rysk trosförvandt, hvilka
i Storf.Storfurstendömet Finland vunnit eller framdeles vinna
medborgarerätt, må erhålla inträde i finsk civil‑
och militärtjenst, blott han uppfylla öfriga vilkor.
Härom främst fråga i lagensvårtytt. Dersvårtytt statens omvårdnad
om religiösa angelägenheter.

27 Augaugusti 1741 att refor-
merta och anglikaner
lika rätt som luteraner
har icke nämlnämligen upp-
häfvensvårtytt g.genom R R.Regeringsform[?] helstsvårtytt
24 Jan 1781 och § 7
af 1779 års RdgsbeslutRiksdagsbeslut
bekräfta 1741 års
medgifvande.
tillagt

Dokumentet i faksimil