24.1.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
2. luento 24. tammikuuta
Suomen valtio-oikeus. Kertaus. III osa
1. luku. Lainsäädäntö § 2. Erilaiset lait (jatk.)
2. ryhmässä lähinnä yleisiä lakeja. Sana laki hallitusmuodon §§:ssä 40–43. Voidaan sanoa, että yleinen siviili- ja rikoslaki ovat puutteellisia. Sillä oikea merkitys on vuoden 1734 lailla. Olen antanut siitä historiallisia todisteita. Lisään vielä siihen yhden vahvistuksen: lue ääneen. Hallitusmuodossa oleva laki on siis vuoden 1734 laki. Ja sen vuoksi siviili- ja rikoslaki, prosessilaki ja tietyt taloutta käsittelevät lakiosat Rakennuskaaresta ja Kauppakaaresta.
Edelleen on kaikki ne asetukset, jotka koskevat näitä aiheita, kaikki muutokset tai lisäykset, jotka on vuoden 1724 lakiin tehty. Hallitsijan esitykselle 3 säädyn samansisältöinen päätös, – Valtiopäiväjärjestyksen § 73. Mutta sana laki käsittää hallitusmuodossa lisäksi vielä Kirkkolain ja Merilain.
a) Kirkkolain antaminen vuonna 1686 tapahtui ennen kuin säädyt olivat sen tarkastaneet, mutta ne hyväksyivät sen valtiopäivien päätöksellä lakina, jota heidän ja heidän jälkeläistensä tuli noudattaa. Tuohon aikaan sellainen ei ollut mitenkään epätavallista. Vuonna 1867 hyväksyttiin uusi kirkkolaki ja sitä käsiteltiin lakiasiana. Prosessi valtiopäivillä on siis sama kuin yllä, mutta aloitteen tekemisessä on ero. Kirkkolaki I sanoo §:ssä 455: Yleisellä kirkolliskokouksella on oikeus ehdottaa uutta kirkkolakia sekä muutosta ja selvennystä voimassa olevaan kirkkolakiin, minkä jälkeen kirkolliskokouksen ehdotus tulee Keisarin ja säätyjen tarkastettavaksi ja hyväksyttäväksi. Siis jos Hallitsija haluaa tehdä ehdotuksen, hän antaa säädyille esityksen. – Tämä on sopusoinnussa kirkolle myönnetyn korporatiivisen itsenäisyyden kanssa.
b) Merilaki. Samoin vuoden 1734 laki.
3) Kolmas ryhmä erikoisia lakikysymyksiä, jotka kuuluvat eri lakimääräysten pohjalta säädyille.
a) Rahayksikkö. Hallitusmuodon § 44. – Kolmen säädyn päätös.
b) Armeija. Miten hallitusmuodon §:n 18 ja ruotujakolaitoksen mukaisesti. – Nyt uusi asevelvollisuuslaki, josta osa perustuslakimääräyksiä, loput kolmen säädyn asioita.
Sota-artiklat: Miten aikaisemmin ja vuoden 1877 sotaväen rikoslaki. Nyt siitä tulee Taistelulaki. Ruotsissa vielä Hallitsijan asia.
Verolaki ja Suomen Pankki. Mutta nämä valtiontaloutta käsittelevässä luvussa.
4) Hallitsija yksin: Skenningen säädöksestä 1285 lähtien on katsottu, että Hallitsijalla on yksin oikeus antaa sellaisia käskyjä ja määräyksiä, joita hallituksen toiminta vaati. Siitä on muodostunut nk. hallinnollinen ja taloudellinen lainsäädäntö. Nyt puhutaan yleisestä taloudesta ja yleisistä laitoksista.
Laaja, nyt rajoitettu siten, ettei Hallitsija saa toimia vastoin lakia eikä vaikuttaa säätyjen verotusoikeuteen. – Myös lain toimeenpanon täydentäminen määräyksillä, – viranomaisten organisointi ym.
Hallitsija voi pyytää säädyiltä lausuntoa, mutta enemmistö ei ole tässä tarpeen. Valtiopäiväjärjestyksen § 75. Mutta jos tällä alalla kerran laki säädetään, niin sitä ei Hallitsija voi muuttaa.
§ 3. Menettely lakien säätämisessä. 1) lakiehdotuksen valmistelu. Valtioneuvosto ja Senaatti. – Komiteat. Kirkolliskokouksen lausunto kysymyksistä, jotka koskevat luterilaisen kirkon suhdetta valtioon ja toisinajattelijoihin. 2) Säädyille jätetyt esitykset. 3) käsittely Säädyissä: esityksiä ei käsitellä, ennen kuin valiokunnat ovat antaneet lausuntonsa. § 52. Voidaan jättää pöydälle ennen tarkastusta. Ero perustuslain ja muun lain välillä. – Mihin valiokuntaan: § 34–38. – Tässä vain laki- tai talousvaliokunta – tai erityisvaliokunta § 30. Yhteenveto § 41. – Äänestys valiokunnassa § 42 – miten ennen. Mietintö samanaikaisesti kaikille Säädyille § 54–67. Pöytäkirjanote valiokunnille. Yhtenäistämisehdotus, elleivät perustuslaki- ja etuoikeuskysymyksessä kaikki Säädyt yksimielisiä, – tai jos muissa asioissa ei kolme Säätyä ole yhtä mieltä. Jos siitä huolimatta ei enemmistöä, vaan kaksi säätyä puolesta, kaksi vastaan, niin asia raukeaa.
Kuitenkin vahvistettu valiokunta: jos niin erilaisia mielipiteitä, ettei lainmukaista enemmistöä voida muodostaa – tai jos tilanne on 2 vastaan 2 kysymyksessä, joka ei Säätyjen päätöksen mukaan voi raueta, niin kootaan vahvistettu valiokunta. Perustuslaki- ja etuoikeuskysymyksissä ei vahvistettua valiokuntaa, vrt. §§ 73 ja 74.
4) lain vahvistaminen. Meillä kuten kaikkialla Hallitsija vahvistaa säätyjen päätöksen kirjallisesti § 76. Senaatin yleisistuntoa kuunnellaan. – Mikään muutos ei ole mahdollinen.
5) Menettely, kun Hallitsija yksin säätää lain. – Talousosasto, koska on tavallisesti valmisteleva elin. Tietyissä aiheissa valta delegoidaan Senaatille.
6) Lopullinen julkaiseminen. – erillinen muoto perustuslaille. – Viittaa säätyjen myötävaikutukseen. –
§ 4. Lain voimassaoloaika.
§ 5. Lainselitys ei ole lainalaista tulkintaa, vaan autenttista selitystä = lex correctoria juris incerti
lat. . Hallitusmuodon § 43 – Valtiopäiväjärjestyksen § 71. selitetään. Tilapäinen lainselitys.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 79.
1 kapkapitlet.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
2a FöreläsnFöreläsningen
24 Jan.januari
Finl.Finlands statsrätt. Återblick. III afdelnavdelningen.
1 kapkapitlet.
Lagstiftning. § 2. De olika slagen af lagar, fortsfortsättning.
2a gruppen främst Allmänna lagar. Ordet lag i
R.F.Regeringsformen 40–43 §§. Att säga allm.allmän civil- och kriminal lag
är ofullständigt. Ty rätta mngnmeningen är 1734 års lag. Jag
har gifvit hist.historiska bevis härför. Skall tillägga att, en
stadfästelse derå: uppläs. – Lag i R. F.Regeringsformen är alltså 1734
års lag. Och dfördärför civil, strafflag, processlag och vissa
delar af ekon.ekonomisk lag B. BBrottsbalken H B.Handelsbalken
Vidare alla de förordn.förordningar som angående dessa ämner
blifvit, alla ändraningar eller tillägg till 1734 års lag utgifna.
Regenten propon.proponera 3 stånds samstämmig beslut, – 73 § L O.Lantdagsordningen
Men ordet Lag i R F.Regeringsformen omfatta dessutom ännu KkolagKyrkolag
och Sjölag.
a) KK ordn.Kyrkoordningen 1686 utfärdad innan StnaStänderna pröfvat, men
antogs af dem g.genom Rdsbesl.Riksdagsbeslut s. å.samma år sssåsom en lag, dem och deras
efterkomdeefterkommande till efterföljd. Den tiden föreföll sådant
icke oegentligt. 1867 antogs ny kkolagkyrkolag och behandlades sssåsom en
lagfråga. – Procedyren är alltså vid landtdagen lika som ofvan,
men i proponerandet en skilnad. KK. l.Kyrkolagen säger § 455
: allm. kkomöteallmänna kyrkomötet tillkomma att föreslå ny, samt
förändring och förklaring af gällande kkolagkyrkolag, hvarefter kkomötetskyrkomötets
förslag KejsensKejsarens och StnasStändernas pröfning och godkännande underställas.
D. ä.Det är om RegenRegenten vill upptaga förslag, gör han proposition
till StnaStänderna. – Detta i harmoni med den kkankyrkan insporda
korporativa sjelfständighet.
b) Sjölag. dodito 1734 års lag.
3o) En 3dje grupp i speciela lagfrågor, som på grund af
skilda lagbud ankomma äfven å StnaStänderna.
a) Myntet. § 44 R F.Regeringsformen – 3 Stånds beslut.
b) Militärväsendet. Huru enl.enligt 18 § R F.Regeringsformen och indel-
ningsverket. – Nu den nya värnepligtslagen, en del
deraf grundlagsbud, resten 3 stånds fråga.
Krigsartiklar: huru förut och 1877 milit.militär strafflag.
Nu blir det StndelagStänderlag. Ännu i Sverige RegnsRegentens sak.
Beskattningslagen, och Finl.Finlands bank. Men dessa i kapkapitlet om stats-
husthållningen.
4o) Regenten ensam: Alltfrån Skenninge stadgan 1285
ansetts att RgnRegenten rätt ensam utfärda sådana påbud
och förordningar som styrelsens handhafvande kräfde. Det
har blifvit den s. k. adminstr. och ekonom. lagstifnadministrativa och ekonomiska lagstiftningen. Nu
talas om allm.allmänna hushållningen och allm.allmänna inrättningar.
Omfattande, nu begränsadt så att hvarken får
gå emot lag eller verka på StnasStändernas beskattningsrätt. – Äfven
att supplera g.genom föreskrifter om lagens verkställighet, – organisera
myndigheter m. m.
Regenten kan begära StnasStändernas yttrande, men pluralitet
här icke af nöden. § 75 L. OLantdagsordningen. Men om på detta gebit
lag engång stiftats, så kan ej Reg.Regenten ändra.
5o)struket § 3. Förfarandet vid lagars stiftande. 1) lagförslagets
beredning. Riksrådet och Senaten. – Komitéer. KkomötetsKyrkomötets yttrande i frågor om lutherska kkanskyrkans fhållandeförhållande till staten och dissenters.tillagt 2) propos.propositions
öfverlemnande till StnaStänderna. 3) behandlingen hos StnaStänderna: propos.proposition
icke slutligen behandlad innan utskotts betänkande. § 52.
Kan bordläggas före revision. Skilnad mellan grundlag och
annan lag. – Till hvilket utskott: § 34–38. – Här
blott lag, eller ekonomi, – eller särskildt utskott § 30.
Sammansatt § 41. – Omröstningar i utskott 42 – huru förr.
Betänkandet samtidigt till alla stånd § 54. – 67. Prot.
utdragProtokollsutdrag till utskott. Sammanjemknings förslag, derest i Grundlags
och privilprivilegie fråga icke alla stånd lika, – eller i öfriga icke 3
stånd lika. – Om det oaktadt ej pluralitet 2 stånd mot 2, så förfall.
Dock i 2 fallstruket Dock förstärkt utskott: om så skiljaktiga
meningar att lagenlig pluralitet ej kan bildas – eller om
2 mot 2 i fråga som enligt StnasStändernas beslut ej får förfalla,
så förstärkt utskott. Grundl.Grundlag och privi.privilegier figsvårtytt icke till
förstärkt, jfrjämför 73 och 74.
4) lagens sanktionerande. Hos oss liksom öfverallt på RgntnRegenten.
StnasStändernas beslut i Skrifvelser 76. Senatens plenum höres. – Ingen ändring
möjlig.
5) Förfarandet då RgnRegenten ensam stiftar lag. – Ekon. dp.Ekonomiedepartementet då vanligen
det beredande organet. I vissa ämnen makten delegerad åt Senaten.
6) Promulgering defin.definition – skild form för grundlag. – Åberopa StasStändernas
medverkan. –
§ 4 Tiden för lagens giltighet
§ 5. Lagförklaring icke den lagiska interpretationen, utan den au-
tentiska förklaringen = lex correctoria juris incerti.
§ 43. R FRegeringsformen – 71 L O.Lantdagsordningen Af.svårtytt förklaras). – Interimistisk lagförklaring.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
2a FöreläsnFöreläsningen
24 Jan.januari
Finl.Finlands statsrätt. Återblick. III afdelnavdelningen.
1 kapkapitlet.
Lagstiftning. § 2. De olika slagen af lagar, fortsfortsättning.
2a gruppen främst Allmänna lagar. Ordet lag i R.F.Regeringsformen 40–43 §§. Att säga allm.allmän civil- och kriminal lag är ofullständigt. Ty rätta mngnmeningen är 1734 års lag. Jag har gifvit hist.historiska bevis härför. Skall tillägga att, en stadfästelse derå: uppläs. – Lag i R. F.Regeringsformen är alltså 1734 års lag. Och dfördärför civil, strafflag, processlag och vissa delar af ekon.ekonomisk lag B. BBrottsbalken H B.Handelsbalken
Vidare alla de förordn.förordningar som angående dessa ämner blifvit, alla ändraningar eller tillägg till 1734 års lag utgifna. Regenten propon.proponera 3 stånds samstämmig beslut, – 73 § L O.Lantdagsordningen Men ordet Lag i R F.Regeringsformen omfatta dessutom ännu KkolagKyrkolag och Sjölag.
a) KK ordn.Kyrkoordningen 1686 utfärdad innan StnaStänderna pröfvat, men antogs af dem g.genom Rdsbesl.Riksdagsbeslut s. å.samma år sssåsom en lag, dem och deras efterkomdeefterkommande till efterföljd. Den tiden föreföll sådant icke oegentligt. 1867 antogs ny kkolagkyrkolag och behandlades sssåsom en lagfråga. – Procedyren är alltså vid landtdagen lika som ofvan, men i proponerandet en skilnad. KK. l.Kyrkolagen säger § 455: allm. kkomöteallmänna kyrkomötet tillkomma att föreslå ny, samt förändring och förklaring af gällande kkolagkyrkolag, hvarefter kkomötetskyrkomötets förslag KejsensKejsarens och StnasStändernas pröfning och godkännande underställas. D. ä.Det är om RegenRegenten vill upptaga förslag, gör han proposition till StnaStänderna. – Detta i harmoni med den kkankyrkan insporda korporativa sjelfständighet.
b) Sjölag. dodito 1734 års lag.
3o) En 3dje grupp i speciela lagfrågor, som på grund af skilda lagbud ankomma äfven å StnaStänderna.
a) Myntet. § 44 R F.Regeringsformen – 3 Stånds beslut.
b) Militärväsendet. Huru enl.enligt 18 § R F.Regeringsformen och indelningsverket. – Nu den nya värnepligtslagen, en del deraf grundlagsbud, resten 3 stånds fråga.
Krigsartiklar: huru förut och 1877 milit.militär strafflag. Nu blir det StndelagStänderlag. Ännu i Sverige RegnsRegentens sak.
Beskattningslagen, och Finl.Finlands bank. Men dessa i kapkapitlet om statshusthållningen.
|2|4o) Regenten ensam: Alltfrån Skenninge stadgan 1285 ansetts att RgnRegenten rätt ensam utfärda sådana påbud och förordningar som styrelsens handhafvande kräfde. Det har blifvit den s. k. adminstr. och ekonom. lagstifnadministrativa och ekonomiska lagstiftningen. Nu talas om allm.allmänna hushållningen och allm.allmänna inrättningar.
Omfattande, nu begränsadt så att hvarken får gå emot lag eller verka på StnasStändernas beskattningsrätt. – Äfven att supplera g.genom föreskrifter om lagens verkställighet, – organisera myndigheter m. m.
Regenten kan begära StnasStändernas yttrande, men pluralitet här icke af nöden. § 75 L. OLantdagsordningen. Men om på detta gebit lag engång stiftats, så kan ej Reg.Regenten ändra.
§ 3. Förfarandet vid lagars stiftande. 1) lagförslagets beredning. Riksrådet och Senaten. – Komitéer. KkomötetsKyrkomötets yttrande i frågor om lutherska kkanskyrkans fhållandeförhållande till staten och dissenters. 2) propos.propositions öfverlemnande till StnaStänderna. 3) behandlingen hos StnaStänderna: propos.proposition icke slutligen behandlad innan utskotts betänkande. § 52. Kan bordläggas före revision. Skilnad mellan grundlag och annan lag. – Till hvilket utskott: § 34–38. – Här blott lag, eller ekonomi, – eller särskildt utskott § 30. Sammansatt § 41. – Omröstningar i utskott 42 – huru förr. Betänkandet samtidigt till alla stånd § 54. – 67. Prot. utdragProtokollsutdrag till utskott. Sammanjemknings förslag, derest i Grundlags och privilprivilegie fråga icke alla stånd lika, – eller i öfriga icke 3 stånd lika. – Om det oaktadt ej pluralitet 2 stånd mot 2, så förfall.
Dock förstärkt utskott: om så skiljaktiga meningar att lagenlig pluralitet ej kan bildas – eller om 2 mot 2 i fråga som enligt StnasStändernas beslut ej får förfalla, så förstärkt utskott. Grundl.Grundlag och privi.privilegier figsvårtytt icke till förstärkt, jfrjämför 73 och 74.
4) lagens sanktionerande. Hos oss liksom öfverallt på RgntnRegenten. StnasStändernas beslut i Skrifvelser 76. Senatens plenum höres. – Ingen ändring möjlig.
5) Förfarandet då RgnRegenten ensam stiftar lag. – Ekon. dp.Ekonomiedepartementet då vanligen det beredande organet. I vissa ämnen makten delegerad åt Senaten.
6) Promulgering defin.definition – skild form för grundlag. – Åberopa StasStändernas medverkan. –
§ 4 Tiden för lagens giltighet
§ 5. Lagförklaring icke den lagiska interpretationen, utan den autentiska förklaringen = lex correctoria juris incerti. § 43. R FRegeringsformen – 71 L O.Lantdagsordningen Af.svårtytt förklaras). – Interimistisk lagförklaring.