14.2.1876 Finanslära

Finanslära

V. T.Vårterminen 1876.
7^de Föreläsn.Föreläsningen
14 Febr.februari

Närmast till grundskatten den på hus och byggnader, enär ock fastighet. Olika slags inkomst likväl. – I Frankrike sammanförd med grundskatten. Byggnadsplatser efter bästa åker värde, byggnader efter hyresvärdet med afdrag af tomtvärdet. Det är efter hyresvärdet, byggnadernas netto reveny beräknas, vare sig egare sjelf bebor eller uthyrt. ¼ afdragesoriginal: afdages för kostnaderna. Intet hus lägre än dubbla beloppet af den skatt platsen skulle burit, ifall blott rez de chausserfr. rez-de-chaussée – bottenvåning, 3 dubbelt om 1 våning derpå, 4 faldigt om flera våningar. Obebodda hus blott efter platsvärdet. Jordbruks ekonomi byggnader fritagna, utom för platsen, allt efter bästa åker (detta = Finland). – För fabriks byggnader afdragas ⅓ för kostnader. – Hvart 10^de år revision häraf.

I Preussen analog byggnadsskatt 4 % af hyresvärdet å boningshus, 2 % å till näringsdrift begagnade byggnadens nyttjovärde. Medeltalet för 10 år. – 1814 – 18 miljmiljoner f.mrk.finska mark under grundskatten 50 miljmiljoner. – I England betydlig del af kommunala skatterna på byggnader. England statsbudgeten 1 250 000 pund skatt på bygnader.tillagt i marginalen Hos oss och i Sverige äfven. Sverige dessutom allm.allmän bevilln.bevillning på fastigheter. Uppskattade inkomstenoriginal: Inkomsten kapitaliseras efter 3 % på jordbruksfastighet – 5 % af annan fastighet. 3 öre för fulla 100 kr.kronor af uppsk.upskattat kapitalvärde – annan fastighet 5 öre af d^odito.

Mest dock öfverallt dessutom stads kommunal skatt på gårdar. – Allt hittills utan afsavseende å skuld.

Ursprungl.Ursprungligen icke skilnad gjord mellan jord och hus, – borgerlig näring och hus. – Först i sista seklet, husskatt särskildt. Grundtanken der att husen ss.såsom sådana, lemna en sjelfständig inkomst hvilken äfven bör beskattas.

Byggnad, hus ett ganska obestämdt uttryck. Bör således närmare bestämmas. Endast sdanasådana hus hvlkahvilka kn^akunna anses ss.såsom en sjelfständig inkomstkälla i och för sig. Alltså endast boningshus – alla jordbruks- och industrihus böra uteslutas. Annat med tomtplatsen, ss.såsom i Frankrike, – rationelt.

Huru för boningshusen afkastningen beräknas. I början äfven här arealen till grund – ss.såsom tomtörene i våra städer. Detta|2| falskt ss.såsom ensamt bestämmande. Äfven husets kubik innehåll oegentligt. Antalet dörrar och fönster – osäkert och skadliga verkningar ss.såsom längre fram skall visas – inskränka nödiga antalet fönster. – Derföre uppskattar man, byggnadens kapital – eller nyttjovärde, utan afs.avseende å om egarn sjelf bebor. Enskildes lyxpalatser – vore illa om sluppe alldeles billigt.Ett slags kataster äfven i våra städer.tillagt i marginalen

Att markas att ställd ss.såsom grundskatt, icke tager hänsyn till skuld. Men om icke variabel, beräknas vid köp.

Kan egaren vältra på hyresgästen? – Anses så, och visst måste det gå, om brist på hus. Men i detta fall stiga hyrorna utan skatter. Anbud och efterfrågan. Dock i viss mån beräknad att afvältras – vid köp och vid byggnaden. Men menas i hyran eller hyresvärdet skall främst ersätta skatter och underhåll – hvar blir då behållna räntan?

Olikheterna i skilda landsdelars karaktär. Hos oss på landet en orimlighet – leja mot kulturgynnandet.tillagt i marginalen

Vårt jordbruk nog ändå svårt med små byggnader. Närmst städerna annorlunda.tillagt i marginalen

Skatt på fönster och dörrar. Förkastlig emedan sanitärt skadlig. Beskrifva verkningarna. I Frankrike 40 000 000 = 23 % af hela grundskatten.

På hyror d. ä.det är på hyresgäster direkt. Således på utgifter. Orättvis – emedan stor familj och ensam person olika behof. Kunde visst tyckas, att passlig, emedan i fhållandeförhållande till utgifter. Äfven den sanitärt skadlig – trånga boningar äfven sedligt skadliga.