5.3.1875 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1875
15. luento 5. maaliskuuta
2) Toivomusaloite-ehdotus. Äskettäin mainittiin, miten Säätyjen tapa tehdä esityksiä 1600-luvulla oli esittää toivomuksia tai valituksia. Se kävi siten, että yksittäinen Valtiopäivämies herätti säädyissä kysymyksen, joko valtakirjan ja ohjeen avulla tai omasta aloitteestaan, olisiko mentävä kuninkaan puheille viemään jokin esitys.
Myös nykyään yksityinen edustaja herättää toivomusaloite-ehdotuksen, mutta ei ole sidottu pykälien 7 ja 1 ohjeisiin.
Tämäkin osa on kehittynyt ja täsmentynyt Valtiopäiväjärjestyksen kautta. Mitä valtiopäivämiehen on tällöin otettava huomioon, selvitetään §:ssä 51. – Vähän aikaisempaa suuremman merkityksen toivomusaloitteet ovat saaneet §:n 52 toisen momentin kautta. Ikään kuin pienenä jarruna.tillagt i marginalen- Kuvataan, miten jonkin säädyn sisällä esitetty toivomusaloite voi valiokunnan mietinnön jälkeen tulla kaikkien säätyjen käsittelyyn. § 52. Osoita kuitenkin myös, miten toivomusaloite ei välttämättä lähde valiokuntaan. Se voidaan torjua jo sitä ennen. Mutta järjestykseen kuuluu, että se lähetetään valiokuntaan ennen kuin Säädyt sen hyväksyvät. Joko yleisesti tai erikseen. Jälkimmäinen lienee kuitenkin yhä enemmän menettänyt merkitystään. Toivomusaloitteen merkitys.tillagt i marginalen
Sitten kysymys lähettämisestä valiokuntaan § 53 viimeinen kappale. Ehdotus lähettämiseen.tillagt i marginalen
3) Valiokunnista tulevat mietinnöt ja esitykset. Valiokunta ilmoittaa osittain sen, mitä Säädyt ovat edellyttäneet, osittain antaa myös muunlaisia esityksiä. Näytä, miten Valtiovarain-, Suostumusvero- ja Pankkivaliokunta toimivat.
§ 54. Mietinnön jakaminen ja esittäminen. § 56. On pantava pöydälle saapumisen jälkeen ensimmäisessä esille ottamisessa. Toista esille ottamista on vähintään kahden vaadittava. Kolmannella kerralla ei enää pöydälle panemista.
Valiokunnat voivat myös antaa valmistavia ehdotuksia ja kyselyitä. – Viimeinen momentti käytännön määräys. – Eikö osasta valiokunnista tulleista esityksistä pidä keskustella?
Kehittele §:n 53 avulla toista kappaletta, miksi myös rahoitussuhteita koskevasta mietinnöstä pitää saada keskustella.
Palauttaminen. – § 57. Saa tapahtua vain kerran.
Näiden kolmenlaisten asioiden jälkeen on käsiteltävä
Säätyjen päätös.
Analysoi § 58. Lukeminen pakollista, jos joku sitä vaatii. Ei ole tapana. Kääntöpuoli: Säädyn on itse julistettava käyty keskustelu päättyneeksi. Puheenjohtaja ei saa toimia omavaltaisesti. – Päätösesitys on laadittava käytyjen keskustelujen mukaisesti. Jos seurauksena voi olla vain hyväksyminen tai hylkääminen, tapahtuu yksinkertainen esitys. Muutoin vastaesityksen kanssa. Mietinnöissä on aina ensiksi jaa-esitys.
Tämän jälkeen § 63. Sääntö, ettei esitystä saa evätä. Puheenjohtajalla kuitenkin suuri harkinnanvarainen valta. Puheenjohtajan käsissä on mahdollisuus tukahduttaa oikeutettukin poliittinen ehdotus, sillä sana arkaluonteinen on varsin monitulkintainen.
§ 59. Säännöt esityksen antamiseen. Vastattavissa aina jaa tai ei. Ei esim. siten, että haluaako sääty sitä vaiko tätä? – Itse esitys voi johtaa lausuntoon, mutta ei asiasta. Hyvä käytäntö on, että puheenjohtaja vahvistaa käsityksensä vastauksesta nuijankopautuksella, mikäli äänestystä ei pyydetä. Riittää, että yksi pyytää äänestystä.tillagt i marginalen
§ 60. Jos äänestetään, on esitys laadittava kirjallisesti. Viimeistä lausetta korostetaan.
§ 61. Suljettu lippuäänestys. Äänestysliput luovutetaan. Yksinkertainen äänten enemmistö ratkaisee.
§ 62. Eriävä mielipide – myös § 65.
§ 64. Päätöstä ei muuteta tarkastamalla. Huom. Aikaisemmin esittämäni syy, miksi jättäminen pöytäkirjan ulkopuolelle voi tulla kysymykseen. Se on eri asia kuin lausunnon antaminen pöytäkirjan ulkopuolella.
Toimenpiteet päätöksen jälkeen. § 66 Pöytäkirjanote, mikäli asia ei koske pelkästään yhtä säätyä. Myös lähetystö, mutta sillä mukanaan Sihteerin kirjoittama kopio siitä esityksestä, joka on ollut päätöksen perustana. Myös valiokuntien tulee saada pöytäkirjanote, § 67.
Voiko jokin sääty tehdä uuden päätöksen samasta kysymyksestä? §:n 63 mukaan puheenjohtaja ei saa esittää kysymystä, joka ”on ristiriidassa asiassa jo tehdyn päätöksen kanssa”. – Mutta se voi kyllä laillisesti tulla kysymykseen. Ks. §:n 67 toista momenttia.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 1875
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875
15de FöreläsnFöreläsningen
5 Mars.
2) Petitionsförslag. Nyss nämndt huru StnasStändernas
sätt att proponera under 17de sekl.seklet var att framställa önsk-
ningsmål eller besvär. Tillgick så att enskilda Riks-
dasgsmän, antingen efter fullmakt och instruktion eller
af egen drift i stndnstånden väckte fråga om att ingå
till kungen med någon framställning.
Också nu väckes petitionsförslag af enskild
|2|
representant, men icke bunden vid instruktion
§§ 7 och 1.
Äfven denna del vunnit utbildning och precision
genom L. O.Lantdagsordningen Hvad landtdagsman dervid har att
iakttaga, upplyser § 51. – En något större
betydelse än förr ha petitioner erhållit genom
andra mom.momentet § 52. Liksom en liten hämmsko.tillagt i marginalen – Beskrifver huruledes
som en inom ett stånd väckt petition, kan
efter utskottets betänkande komma till alla stånd.
§ 52. Utvisa dock tillika huruledes petition
icke nödvändigtvis skall till utskott. Kan för-
kastas derförinnan. Men till ordningen höra
att det först till utskott innan af StndnStånden antagas.
Antingen allmänt, eller enskildt. Det senare bör dock
mer och mer förlora sin betydelse.
Petitioners betydelse.tillagt i marginalen
Sedan i fråga om hänvisning till utskott § 53 sista stycket.
förslag till remiss.tillagt i marginalen
3o) Betänkanden och framställningar fr.från utskott.
Utskotten afge dels hvad StndnStånden infordrat,
dels ock andra slags framställningar. Stats- och
Banstruket Visa huru Stats- Bevilln.Bevillnings- och Bank-
utskotten.
§ 54. Betänkandes utdelning och föredragning.
§ 56. Måste efter ankommandet vidsvårtytt första föredragningen
bordläggas. Andra föredragnföredragningen måste minst två
yrka derpå. – 3e ggngången ej vidare bordläggning.
Utskotten kunna ock ge förberedande hem-
ställningar och förfrågningar. – Sista mom.momentet praktisk
föreskrift. – Skola en del framställn.framställningar fr.från utskott icke få diskuteras?
Utveckla med stöd af § 53, andra stycket, hvar-
före äfven betänkandet om statsverksstruket finansrelationsvårtytt
bör få diskuteras.
Återremiss. – § 57. Blott en gång får den ske.
Efter dessa 3 slag af ärender bör behandlas
Ståndens beslut.
Analysera § 58. Uppläsning obligator.obligatorisk såsnart någon
det äskar. Plär icke inträffa. Af vigt: StndetStåndet
sjelft skall förklara öfverläggningen slutad; ordf.ordförande icke
egenmäktigt. – Med ledning af öfverläggningar bör pro-
position framställas. Om blott bifall eller afslag
kan följa, sker enkel propos.proposition Annars med kontra-
propos.kontraproposition Betänkande alltid första ja-proposition.
Härefter § 63. Regeln att icke vägra propos-
ition. Dock ordf.ordförande en stor diskretionär makt. Lägges
i ordfnsordförandens händer möjlighet att qväfva äfven berättigade
politiska förslag, ty ordet grannlaga, ganska mångtydigt.
§ 59. Reglorna för propositions framstäl-
lande. Alltid med ja eller nej besvarbar. T. ex.
icke så att vill ståndet det eller det? – Sjelfva
propositionen kan föranleda yttrande, men icke i sak.
God praxis att ordf.ordförande med klubbslag befästa
sin uppfattning af svaret derest ej omröstning begäres.
Nog att en begär om-
röstning.tillagt i marginalen
§ 60. Skall det omröstas, bör propos.propositionen skriftligen
affattas. Sista meningen framhålles.
§ 61 Sluten omröstning. Aflagda sedeln. Enkel
röstpluralitet afgör.
§ 62. Reservation – äfven § 65.
§ 64. Beslut icke ändras vid justering. Obs.Observera det
af mig förut anförda skälen hvarföre uteslutning
ur protok.protokoll kan ifrågakomma. Detta annat än att yttra
sig utom protokollet.
Åtgärder efter beslutet. § 66tillagt Protokollsutdrag,
såvida ej röres StndetStåndet enskildt. Äfven deputation
men med en af Sekreteraren påtecknad afskrift
af den proposition som grundlagt beslutet. §struket
Också utskott skall få prot. utdragprotokollsutdrag, § 67.
Kan ett stånd fatta nytt beslut i samma fråga?
Enl.Enligt § 63 får ordf.ordförande ej propon.proponera frågatillagt om ”strider mot redan
i saken fattadt beslut”. – Men det kan dock
lagligen komma i fråga. Se. Andra mom.momentet
af § 67.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875
15de FöreläsnFöreläsningen
5 Mars.
2) Petitionsförslag. Nyss nämndt huru StnasStändernas sätt att proponera under 17de sekl.seklet var att framställa önskningsmål eller besvär. Tillgick så att enskilda Riksdasgsmän, antingen efter fullmakt och instruktion eller af egen drift i stndnstånden väckte fråga om att ingå till kungen med någon framställning.
Också nu väckes petitionsförslag af enskild|2| representant, men icke bunden vid instruktion §§ 7 och 1.
Äfven denna del vunnit utbildning och precision genom L. O.Lantdagsordningen Hvad landtdagsman dervid har att iakttaga, upplyser § 51. – En något större betydelse än förr ha petitioner erhållit genom andra mom.momentet § 52. Liksom en liten hämmsko.tillagt i marginalen – Beskrifver huruledes som en inom ett stånd väckt petition, kan efter utskottets betänkande komma till alla stånd. § 52. Utvisa dock tillika huruledes petition icke nödvändigtvis skall till utskott. Kan förkastas derförinnan. Men till ordningen höra att det först till utskott innan af StndnStånden antagas. Antingen allmänt, eller enskildt. Det senare bör dock mer och mer förlora sin betydelse. Petitioners betydelse.tillagt i marginalen
Sedan i fråga om hänvisning till utskott § 53 sista stycket. Foriginal: förslag till remiss.tillagt i marginalen
3o) Betänkanden och framställningar fr.från utskott. Utskotten afge dels hvad StndnStånden infordrat, dels ock andra slags framställningar. Visa huru Stats- Bevilln.Bevillnings- och Bankutskotten.
§ 54. Betänkandes utdelning och föredragning. § 56. Måste efter ankommandet vidsvårtytt första föredragningen bordläggas. Andra föredragnföredragningen måste minst två yrka derpå. – 3e ggngången ej vidare bordläggning.
Utskotten kunna ock ge förberedande hemställningar och förfrågningar. – Sista mom.momentet praktisk föreskrift. – Skola en del framställn.framställningar fr.från utskott icke få diskuteras?
Utveckla med stöd af § 53, andra stycket, hvarföre äfven betänkandet om finansrelationsvårtytt bör få diskuteras.
|3|Återremiss. – § 57. Blott en gång får den ske.
Efter dessa 3 slag af ärender bör behandlas
Ståndens beslut.
Analysera § 58. Uppläsning obligator.obligatorisk såsnart någon det äskar. Plär icke inträffa. Af vigt: StndetStåndet sjelft skall förklara öfverläggningen slutad; ordf.ordförande icke egenmäktigt. – Med ledning af öfverläggningar bör proposition framställas. Om blott bifall eller afslag kan följa, sker enkel propos.proposition Annars med kontrapropos.kontraproposition Betänkande alltid första ja-proposition.
Härefter § 63. Regeln att icke vägra proposition. Dock ordf.ordförande en stor diskretionär makt. Lägges i ordfnsordförandens händer möjlighet att qväfva äfven berättigade politiska förslag, ty ordet grannlaga, ganska mångtydigt.
§ 59. Reglorna för propositions framställande. Alltid med ja eller nej besvarbar. T. ex. icke så att vill ståndet det eller det? – Sjelfva propositionen kan föranleda yttrande, men icke i sak. God praxis att ordf.ordförande med klubbslag befästa sin uppfattning af svaret derest ej omröstning begäres. Nog att en begär omröstning.tillagt i marginalen
§ 60. Skall det omröstas, bör propos.propositionen skriftligen affattas. Sista meningen framhålles.
§ 61 Sluten omröstning. Aflagda sedeln. Enkel röstpluralitet afgör.
§ 62. Reservation – äfven § 65.
§ 64. Beslut icke ändras vid justering. Obs.Observera det af mig förut anförda skälen hvarföre uteslutning ur protok.protokoll kan ifrågakomma. Detta annat än att yttra sig utom protokollet.
|4|Åtgärder efter beslutet. § 66 Protokollsutdrag, såvida ej röres StndetStåndet enskildt. Äfven deputation men med en af Sekreteraren påtecknad afskrift af den proposition som grundlagt beslutet. Också utskott skall få prot. utdragprotokollsutdrag, § 67.
Kan ett stånd fatta nytt beslut i samma fråga? Enl.Enligt § 63 får ordf.ordförande ej propon.proponera fråga om ”strider mot redan i saken fattadt beslut”. – Men det kan dock lagligen komma i fråga. Se. Andra mom.momentet af § 67.